Vilket språk talar Gud? — om bibelns väg till Sverige

Fader war i himiriki hælecht hauis thit namn. til kom os thit rike. warde thin wili hær i iordhriki swa sum han warder i himiriki. wart daglict brød gif os ...

Av: Thomas Notini | 11 mars, 2013
Essäer om religionen

Chimos Vänkväll firar 10 år den tionde september

På lördag fyller en av Stockholms, kanske Sveriges mest unika kulturklubbar tio år. Den heter Chimos Vänkväll och håller till på biografen Tellus i Midsommarkranen i södra Stockholm. Där har ...

Av: Frippe Nilsson | 08 september, 2011
Allmänna reportage

Vyn är densamma av Einar Askestad

Författare med åtta böcker utgivna inklusive novellsamlingen ”Frånfällen”, hösten 2010, som den senaste, född i Kalix av österrikisk mor och norsk far, uppvuxen i Portugal, Spanien, Österrike och Sverige. Efter ...

Av: Einar Askestad | 24 oktober, 2011
Utopiska geografier

Tillblivelseakter - möte, uppbrott och samtidighet i Joan Mirós måleri

TEMA KONST   ”In the work of art, paths are laid out for the beholder’s eye, which gropes like a grazing beast […]. The pictorial work springs from movement, it is ...

Av: Jonas Lindahl | 10 mars, 2008
Essäer om konst

Litteratur: Ak Welsapar, Kobra



En studie i despotins psykologi

alt Ak Welsapar
Kobra
Översättning: Stefan Lindgren
Tranan

Kobra är berättelsen om en tyrann som strävar efter att kontrollera såväl årstidernas växlingar som varje enskild människas liv, död och tankar. I denna roman, som på en gång är en dystopi och en satir, på gränsen mellan saga och realism, låter författaren ökenkobran ikläda sig mänsklig gestalt. I det land som Welesapar beskriver, en skruvad version av (eller kanske snarare pessimistisk vision om) det egna hemlandet Turkmenistan, härskar Herr Kamrat Presidenten.

Herr Kamrat Presidenten, som man har goda skäl att förmoda är en karikatyr av Turkmenistans självutnämnde president Sapurmurat Nijazov (1940-2006), är en diktator upphöjd till en guds status som omgiven av maktlystna rådgivare och hantlangare, håller folket i ett järngrepp. De slits ut vid bomullsodlingarna och förgiftas av kemikalier.

Den som uttrycker det minsta missnöje hamnar i något av fängelserna med de parodiska namnen Historiska Muséet och Språkinstitutet där de torteras grymt tills de tigger om att få dö. I detta groteska samhälle gör ormen i mänsklig gestalt entré, först för att hämnas på människorna för att de håller på att utrota hans artfränder. Den listiga och kalla, men ingalunda alltigenom ondskefulla ormen, inser dock med tiden, som han säger, att "de /människorna/ snarare skulle behöva tröst , hjälp eller räddning".  Då är det dock redan för sent. I Welsapars dystopi finns det inget lyckligt slut.

Kobra är en roman i den magiskt realistiska traditionen. Djur som ikläder sig människors gestalt och tvärtom är en relativt naturlig del av denna verklighet, en verklighet på gränsen mellan Europa och Asien, mellan kommunism och islam, mellan stad och öken.

Ökenlandskapet, som är hem åt ormen Kobra och andra farliga djur, står inte oväntat för det okända och hotfulla som tränger sig på från periferin. Men det symboliserar samtidigt, liksom Kobra själv, det delvis oförstörda, det som ännu inte helt underkastats tyranniet. Samtidigt fungerar öken som en parallell till situationen i landet, vilket blir tydligt när Herr Kamrat President antar den fruktade varanens gestalt. Detta skiftande mellan olika gestalter tjänar ytterst till att ställa frågor kring mänsklighetens natur, och att visa på hur skrämmande lätt det är för människan att kasta av sig det som vi tänker på som mänskligt och helt och hållet bli till ett rovdjur, till en reptil.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kobra är en omfångsrik roman på över sexhundra sidor. Språket är sakligt och lättflytande, och just därför ofta drabbande när det beskriver den utstuderade grymhet som Herr Kamrat President och hans hantlangare utsätter folket och landet för. Satiren är träffande och, trots tragiken, ofta rolig. Särskilt i skildringen av den fruktansvärda, men samtidigt så patetiskt ömkansvärda Herr Kamrat President, även om det kanske är föga originellt att tillskriva en psykopat en sjuklig modersfixering. Dock tappar satiren ibland sin spänst och börjar gå på tomgång. Jag hade därför önskat att denna roman var mindre till sitt omfång och mera sammanhållen i sina ramar.

För även om temat är tydligt saknar jag en röd tråd i skildringen av de människor (och djur!) som befolkar Welsapars värld. Trots detta är denna värld med stundtals trollbindande, stundtals frånstötande och skrämmande. Det är en saga som man misstänker är alltför verklig, något som författarens exil i Sverige sedan 1994 kan tänkas vittna om. Kobra kom ut 2003 föreligger nu, som det första verket av Ak Welsapar, på svenska.

Anna Remmets








Ur arkivet

view_module reorder

dagen efter orden del 2

               

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 20 april, 2012

Köpenhamnskan. Foto-collage:  Cavefors

Mitt möte med en köpenhamnska

I samband med invigningen av Öresundsbron för åtskilliga år sedan, skrevs det i Malmötidningarna många artiklar om det nordeuropeiska broderfolket, med betoning på bröder, på andra sidan Øresund. Vad jag ...

Av: Bo I. Cavefors | Kulturreportage | 14 september, 2015

Marcus Myrbäck

Den kristna erfarenheten

Idag är det en återkommande tanke att religiös utövning är en för individen privatsak, någonting som sker inom den enskilda människan, som inte låter sig definieras av någon annan eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Gästkrönikör | 28 februari, 2017

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

En svensk antisemitisk historia

Boken Lurifaxiana tillhör de råaste antisemitiska texter som publicerats på svenska. Med titeln Lurifaxiana ville författaren säga att boken handlade om lurifaxarna, det vill säga judarna. Det var inte skämtsamt ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 16 februari, 2009

Adonis - en världspoet

Adonis - en världspoet   Den numera i många länder välkände syrisk-libanesiske poeten Adonis kan närmast kallas en världspoet. Adonis, pseudonym för Ali Ahmad Said Esber, är född i Syrien men har ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Gabriela Melinescu reser hem

”Hemma utomlands” ( 2003) Den rumänskfödda författaren Gabriela Melinescu. går omkring i Stockholm, promenerar, sitter i Kungsträdgården och betraktar statyn av Karl XII, som får ett positivt porträtt (invandrarkungen). Man firar ...

Av: Mats Myrstener | Litteraturens porträtt | 15 november, 2012

Andlig fattigdom i en rik värld

Människan är det enda djur som har tråkigt  (Erich Fromm) Den tysk-amerikanska psykoanalytikern, sociologen och filosofen Erich Fromm (1900-1980) har i sin moderna klassiker Att ha eller att vara? (2006) beskrivit ...

Av: Nina Michael | Essäer | 01 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.