Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

Veckans porträtt: Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson



Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson

 tuija
 Tuija Nieminen Kristofersson
Foto: Hans Kristofersson
Och asterisken, tecknet som Aristarchos uppfann
och använde när han hänvisade till en versrad
av Homeros, lyste som diktens starka sken
en markör i texten som att snubbla över en solstjärna
på stranden, ah här var det, den gamla rytmen
av ebb flod ebb och versmåttets spänst
som sugfötter fastnar i underlaget
och nästa våg rubbar
inte den och inte nästa
bara stenar musslor lossnar
med sugande smackande ljud
som Sternenwärts die Sternschnuppe
faller tillbaka på sina platser
vattenstämpel i gammalt papper.
 - ur Spättan och stjärnan del två i Trilogi, 2006 (Bonniers)

Varför skriver du just poesi?

Det finns ingen periferi, inget centrum
bara gränsernas sång
alla taggtrådars rostiga toner och murarnas fukt
och alla fria gränser och alla stängda
bakom säkerhetskontroller röntgen och genomlysning
där växer dikten som ogräset
mellan plattorna intill fängelset
du rycker upp det och det växer igen

Det där var väl att ta i?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

nej, har du inte tänkt på säkerhetsvakterna
så många nyckelknippor, mobiltelefoner, skoklackar
bältesspännen de måste misstro, så många
konturer av föremål i väskorna de ser och
allt kan vara början till en dikt
om längtan bort och längtan hem

Vad tycker du om Raattamaas senaste bok där han gör om kända svenska dikter?

äntligen någon som skakar om skåpet
så att hyllorna med kanonböckerna studsar
hit och dit
dikten kan återbrukas och förvandlas
krympas, kondenseras, torktumlas
och du får ett nytt plagg att ta på dig
en grå prosamåndagmorgon
ner med Dikten - leve dikten!

Det låter som plagget, d.v.s. dikten blir lite för liten?

ibland måste man skriva något annat
för att förklara mera rationellt
men vi ska väl inte prata om sådana texter
nu, forskning och rapporter, nej

Så du menar att dikten inte når allt - att den verkligen krymper som uttrycksmedel?

det har jag inte sagt, det är din tolkning 
men fråga i stället Kristian Lundberg
han skriver både poesi och deckare

Raattamaa är inte ensam om att leka med vokalerna
i min samling Någon gång regn i Ngorongoro
driver jag med webben som i följande dikt
om den giftiga indigofärgen:

"I Indien indiska indigoförgiftade/ogonvitt/ogon08.html
upplösningen av punkter kvar bara
ogon som inte langre ser och glomde allt de sag
och nagan gang regnade det blaa droppar
over alla/andra/farger05.html"

Någon gång regn i Ngorongoro ingår i en trilogi - varför skrev du den?

det finns inte så många förklaringar
sanden bara fanns där, norra Jylland
när jag såg klitterna då kom reseminnena
från Tanzania starkt - där på savannen
såg jag en vandrande sanddyn
och samma fenomen finns på Jylland

ligger man och solar sig på stranden nedanför
en klitt som är 90 meter hög
vad tror du man tänker på då?
just det - hur är det när delar
av den börjar lossna och rasa ner
alla mineraler, rutil, zirkon
kvarts - det är inga små sandlådor -
som sätts i rörelse
byar och byggnader bara försvinner
ner i havet eller blir tillsandade
som danskarna säger

De två andra delarna "Spättan och stjärnan" och "Lammbilder"?

spätta skrubba fiska rensa torka och
det blir tørfisk, danskarna nationalfisk
under kriget användes spättaskinn till skor
först trodde jag att det var en skröna
men har själv sett sådana skor på en utställning
i Köpenhamn

annars är de språkliga delarna viktiga
för en finne är ordet "sjöstjärna"
bland det svåraste att uttala
det blir "sösärna"

mycket i dessa två delar handlar om
det kvinnliga att våga säga nej till
en relation med en fiskande machoman
och om pentagram och det gyllene snittet
och andra snitt
tryck här och där på bokstavsknappar
och trigga igång orden
och öppna dörrar poesiportar
till rum till landskap

Det där har vi hört redan...

... på hösten när mössen gnager
hål i diktjagets vajande svajiga lutande
drömhus med glasverandor
och diktduet är på väg
och diktjaget får hjärnsläpp
ett nervöst anfall av fnitter och kvitter
kontinentaldrifter, vulkanutbrott
och kollisioner som kan inträffa
vid ett sådant möte
hur ska diktduet få plats på verandan
vad ska han dricka
bara diktduet inte blir en dikthanne
som tröttnar och försvinner mellan raderna

I din samling "dikt i D:ets mage" använder du samma versmått som i Kalevala, trokéer, hur kom det sig?

jag ville testa om det var möjligt att skriva i bunden form
dessutom ska Kalevala utmanas, efter alla lektioner i finska
då vi fick läsa och läsa ... allt är inte trokéer 
jag leker med annat också i den boken
bland annat med ett korsord där jag skriver
vertikalt men det har ingen upptäckt ännu

Ditt namn då? Vad betyder det?

"Beakta formen Nieminen. Den kan ge ett talspråkligt
eller vardagligt intryck i skriven text"
så låter Words kommentar om stavning och grammatik
i svenska, det trånga språket
jag är stolt över mina namn
Tuija är trädnamnet tuja
- nu hinner jag inte mer
häckar här i häckarna
gäckar bland tujorna
barren och stammarna

 


 

 

Tuija Nieminen Kristofersson: född 1955 i Finland, har gett ut diktsamlingarna Hägerns öga, Björnboken, dikt i D:ets mage, Någon gång regn i Ngorongoro och i höst aktuell med Trilogi med delarna Någon gång regn i Ngorongoro, Spättan och stjärnan samt Lammbilder. FD och forskare i socialt arbete vid Lunds och Växjö universitet, bosatt i Skåne.

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.