Uppror och klassikerstatus – Ett tärningskast kan aldrig upphäva slumpen

Un coup de dés jamais n’abolira le hazard (Stéphane Mallarmé)Gud existerar inte längre som en allsmäktig kraft. Universum är ett kaos frambringat av slumpen och livet har ingen nåbar mening ...

Av: Pernilla Andersson | 12 juli, 2012
Essäer om litteratur & böcker

TIC TAC TIC TAC

Det var 5475 dagar sen jag helt utan förvarning kraschade in i en förälskelse som inte alls var lämplig med dig. Det tog 365 dagar att sluta vara ledsen, efter ditt ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 04 juli, 2014
Gästkrönikör

Jonas Wessel: Ett meddelande från prinsessan Månuggla

  … med grön hud för 800 år sedan. Deras kroppsvätskor kan producera halvrasavkommor … i kosmos. Mörk är mockan som mejar ner … som en skörd. Var hälsade. Jag är ...

Av: Jonas Wessel | 23 september, 2013
Utopiska geografier

Vildapel foto CCBYSA3.0

Vildapel

Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av ...

Av: Johannes Söderqvist | 13 februari, 2017
Kulturreportage

Veckans porträtt: Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson



Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson

 tuija
 Tuija Nieminen Kristofersson
Foto: Hans Kristofersson
Och asterisken, tecknet som Aristarchos uppfann
och använde när han hänvisade till en versrad
av Homeros, lyste som diktens starka sken
en markör i texten som att snubbla över en solstjärna
på stranden, ah här var det, den gamla rytmen
av ebb flod ebb och versmåttets spänst
som sugfötter fastnar i underlaget
och nästa våg rubbar
inte den och inte nästa
bara stenar musslor lossnar
med sugande smackande ljud
som Sternenwärts die Sternschnuppe
faller tillbaka på sina platser
vattenstämpel i gammalt papper.
 - ur Spättan och stjärnan del två i Trilogi, 2006 (Bonniers)

Varför skriver du just poesi?

Det finns ingen periferi, inget centrum
bara gränsernas sång
alla taggtrådars rostiga toner och murarnas fukt
och alla fria gränser och alla stängda
bakom säkerhetskontroller röntgen och genomlysning
där växer dikten som ogräset
mellan plattorna intill fängelset
du rycker upp det och det växer igen

Det där var väl att ta i?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

nej, har du inte tänkt på säkerhetsvakterna
så många nyckelknippor, mobiltelefoner, skoklackar
bältesspännen de måste misstro, så många
konturer av föremål i väskorna de ser och
allt kan vara början till en dikt
om längtan bort och längtan hem

Vad tycker du om Raattamaas senaste bok där han gör om kända svenska dikter?

äntligen någon som skakar om skåpet
så att hyllorna med kanonböckerna studsar
hit och dit
dikten kan återbrukas och förvandlas
krympas, kondenseras, torktumlas
och du får ett nytt plagg att ta på dig
en grå prosamåndagmorgon
ner med Dikten - leve dikten!

Det låter som plagget, d.v.s. dikten blir lite för liten?

ibland måste man skriva något annat
för att förklara mera rationellt
men vi ska väl inte prata om sådana texter
nu, forskning och rapporter, nej

Så du menar att dikten inte når allt - att den verkligen krymper som uttrycksmedel?

det har jag inte sagt, det är din tolkning 
men fråga i stället Kristian Lundberg
han skriver både poesi och deckare

Raattamaa är inte ensam om att leka med vokalerna
i min samling Någon gång regn i Ngorongoro
driver jag med webben som i följande dikt
om den giftiga indigofärgen:

"I Indien indiska indigoförgiftade/ogonvitt/ogon08.html
upplösningen av punkter kvar bara
ogon som inte langre ser och glomde allt de sag
och nagan gang regnade det blaa droppar
over alla/andra/farger05.html"

Någon gång regn i Ngorongoro ingår i en trilogi - varför skrev du den?

det finns inte så många förklaringar
sanden bara fanns där, norra Jylland
när jag såg klitterna då kom reseminnena
från Tanzania starkt - där på savannen
såg jag en vandrande sanddyn
och samma fenomen finns på Jylland

ligger man och solar sig på stranden nedanför
en klitt som är 90 meter hög
vad tror du man tänker på då?
just det - hur är det när delar
av den börjar lossna och rasa ner
alla mineraler, rutil, zirkon
kvarts - det är inga små sandlådor -
som sätts i rörelse
byar och byggnader bara försvinner
ner i havet eller blir tillsandade
som danskarna säger

De två andra delarna "Spättan och stjärnan" och "Lammbilder"?

spätta skrubba fiska rensa torka och
det blir tørfisk, danskarna nationalfisk
under kriget användes spättaskinn till skor
först trodde jag att det var en skröna
men har själv sett sådana skor på en utställning
i Köpenhamn

annars är de språkliga delarna viktiga
för en finne är ordet "sjöstjärna"
bland det svåraste att uttala
det blir "sösärna"

mycket i dessa två delar handlar om
det kvinnliga att våga säga nej till
en relation med en fiskande machoman
och om pentagram och det gyllene snittet
och andra snitt
tryck här och där på bokstavsknappar
och trigga igång orden
och öppna dörrar poesiportar
till rum till landskap

Det där har vi hört redan...

... på hösten när mössen gnager
hål i diktjagets vajande svajiga lutande
drömhus med glasverandor
och diktduet är på väg
och diktjaget får hjärnsläpp
ett nervöst anfall av fnitter och kvitter
kontinentaldrifter, vulkanutbrott
och kollisioner som kan inträffa
vid ett sådant möte
hur ska diktduet få plats på verandan
vad ska han dricka
bara diktduet inte blir en dikthanne
som tröttnar och försvinner mellan raderna

I din samling "dikt i D:ets mage" använder du samma versmått som i Kalevala, trokéer, hur kom det sig?

jag ville testa om det var möjligt att skriva i bunden form
dessutom ska Kalevala utmanas, efter alla lektioner i finska
då vi fick läsa och läsa ... allt är inte trokéer 
jag leker med annat också i den boken
bland annat med ett korsord där jag skriver
vertikalt men det har ingen upptäckt ännu

Ditt namn då? Vad betyder det?

"Beakta formen Nieminen. Den kan ge ett talspråkligt
eller vardagligt intryck i skriven text"
så låter Words kommentar om stavning och grammatik
i svenska, det trånga språket
jag är stolt över mina namn
Tuija är trädnamnet tuja
- nu hinner jag inte mer
häckar här i häckarna
gäckar bland tujorna
barren och stammarna

 


 

 

Tuija Nieminen Kristofersson: född 1955 i Finland, har gett ut diktsamlingarna Hägerns öga, Björnboken, dikt i D:ets mage, Någon gång regn i Ngorongoro och i höst aktuell med Trilogi med delarna Någon gång regn i Ngorongoro, Spättan och stjärnan samt Lammbilder. FD och forskare i socialt arbete vid Lunds och Växjö universitet, bosatt i Skåne.

Ur arkivet

view_module reorder
Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 06 december, 2017

Bortvändhet från ambitionerna

I stort sett varje strävan uppåt i de givna hierarkiernas tjänst bemöts idag med gillande eller åtminstone acceptans (som kan komma sig av såväl en välkomnande känsla av samhörighet som ...

Av: Peter Worland | Utopiska geografier | 08 juni, 2009

Översätta texten eller sätta sig över texten?

Översätta texten eller sätta sig över texten? Hans Färnlöf, lektor i franska vid Mälardalens högskola, har läst språkexperimentalisten Stefan Hammaréns tolkning av Maupassants kortroman "Horla".

Av: Hans Färnlöf | Essäer om litteratur & böcker | 08 september, 2006

C. J. E. En novell

Vid själslivets marginaler Höststormarna sänkte sina moln över lärdomsstaden och de ogenomträngliga bolstren av spindelvävsgrå dimma gav gatorna ett sken av den psykotiska outsäglighetsmystik som färgade de Maupassants sena, av syfilistöcknet ...

Av: C. J. E. | Utopiska geografier | 03 november, 2014

Hugo von Hofmannsthal (1910) på ett fotografi av Nicola Perscheid.

Hugo von Hofmannsthal – i det inre och yttre livet

Hugo Laurenz Augusti Hofmann von Hofmannsthal (1874 -1929) var en habsburgsk författare, essäist, librettist, poet och dramatiker, under den tyska post-romantiken. En period där kanske Stefan George lyste starkast men ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 12 februari, 2015

Den gamla världens undergång

I en av vårens böcker beskriver den franske kulturskribenten Olivier Poivre D’Arvor hur den globala erans tekniker osynligt bidrar till amerikaniseringen av världen. Men problemet förblir i slutändan en fransk ...

Av: Jonas Elvander | Essäer om litteratur & böcker | 06 augusti, 2011

Utdrag ur romanen Orolig ordning av Andreas Åberg

Illustration: Edda Erik drömmer att det ringer på dörren till hans lägenhet när det är mitt i natten. Han tar sin papperskniv ur pennburken på skrivbordet, för att skydda ...

Av: Andreas Åberg | Utopiska geografier | 05 november, 2008

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 11 november, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts