På tal om Herakleitos

  Under en längre period denna höst 2012 har jag haft anledning att i lugn och ro ägna mig åt Herakleitos, vilket allteftersom gett upphov till följande i den gamle upphovsmannens ...

Av: Bertil Falk | 22 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Oswald Spengler, av  von Rudolf Großmann i tidskriften  Simplicissimus, 1922

Oswald Spenglers undergång ?

Det finns författare vars tänkande man bävar inför; vars texter ger sådana utblickar att läsaren känner svindel inför den bergstopp hon ställs på och den vy hon därmed skänks. Den ...

Av: Marcus Myrbäck | 13 juli, 2017
Agora - filosofiska essäer

Häxjakt, inkvisition och Camus - afrikanen

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | 16 december, 2013
Essäer

Poeter får inte ljuga

Jag läser en amerikansk poet som säger att poeter inte ska vänta sig pengars framgång. Det innebär förstås att poeter inte är poeter på riktigt, de gör något annat. Den här killen ...

Av: William Males | 18 december, 2008
Gästkrönikör

Veckans porträtt: Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson



Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson

 tuija
 Tuija Nieminen Kristofersson
Foto: Hans Kristofersson
Och asterisken, tecknet som Aristarchos uppfann
och använde när han hänvisade till en versrad
av Homeros, lyste som diktens starka sken
en markör i texten som att snubbla över en solstjärna
på stranden, ah här var det, den gamla rytmen
av ebb flod ebb och versmåttets spänst
som sugfötter fastnar i underlaget
och nästa våg rubbar
inte den och inte nästa
bara stenar musslor lossnar
med sugande smackande ljud
som Sternenwärts die Sternschnuppe
faller tillbaka på sina platser
vattenstämpel i gammalt papper.
 - ur Spättan och stjärnan del två i Trilogi, 2006 (Bonniers)

Varför skriver du just poesi?

Det finns ingen periferi, inget centrum
bara gränsernas sång
alla taggtrådars rostiga toner och murarnas fukt
och alla fria gränser och alla stängda
bakom säkerhetskontroller röntgen och genomlysning
där växer dikten som ogräset
mellan plattorna intill fängelset
du rycker upp det och det växer igen

Det där var väl att ta i?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

nej, har du inte tänkt på säkerhetsvakterna
så många nyckelknippor, mobiltelefoner, skoklackar
bältesspännen de måste misstro, så många
konturer av föremål i väskorna de ser och
allt kan vara början till en dikt
om längtan bort och längtan hem

Vad tycker du om Raattamaas senaste bok där han gör om kända svenska dikter?

äntligen någon som skakar om skåpet
så att hyllorna med kanonböckerna studsar
hit och dit
dikten kan återbrukas och förvandlas
krympas, kondenseras, torktumlas
och du får ett nytt plagg att ta på dig
en grå prosamåndagmorgon
ner med Dikten - leve dikten!

Det låter som plagget, d.v.s. dikten blir lite för liten?

ibland måste man skriva något annat
för att förklara mera rationellt
men vi ska väl inte prata om sådana texter
nu, forskning och rapporter, nej

Så du menar att dikten inte når allt - att den verkligen krymper som uttrycksmedel?

det har jag inte sagt, det är din tolkning 
men fråga i stället Kristian Lundberg
han skriver både poesi och deckare

Raattamaa är inte ensam om att leka med vokalerna
i min samling Någon gång regn i Ngorongoro
driver jag med webben som i följande dikt
om den giftiga indigofärgen:

"I Indien indiska indigoförgiftade/ogonvitt/ogon08.html
upplösningen av punkter kvar bara
ogon som inte langre ser och glomde allt de sag
och nagan gang regnade det blaa droppar
over alla/andra/farger05.html"

Någon gång regn i Ngorongoro ingår i en trilogi - varför skrev du den?

det finns inte så många förklaringar
sanden bara fanns där, norra Jylland
när jag såg klitterna då kom reseminnena
från Tanzania starkt - där på savannen
såg jag en vandrande sanddyn
och samma fenomen finns på Jylland

ligger man och solar sig på stranden nedanför
en klitt som är 90 meter hög
vad tror du man tänker på då?
just det - hur är det när delar
av den börjar lossna och rasa ner
alla mineraler, rutil, zirkon
kvarts - det är inga små sandlådor -
som sätts i rörelse
byar och byggnader bara försvinner
ner i havet eller blir tillsandade
som danskarna säger

De två andra delarna "Spättan och stjärnan" och "Lammbilder"?

spätta skrubba fiska rensa torka och
det blir tørfisk, danskarna nationalfisk
under kriget användes spättaskinn till skor
först trodde jag att det var en skröna
men har själv sett sådana skor på en utställning
i Köpenhamn

annars är de språkliga delarna viktiga
för en finne är ordet "sjöstjärna"
bland det svåraste att uttala
det blir "sösärna"

mycket i dessa två delar handlar om
det kvinnliga att våga säga nej till
en relation med en fiskande machoman
och om pentagram och det gyllene snittet
och andra snitt
tryck här och där på bokstavsknappar
och trigga igång orden
och öppna dörrar poesiportar
till rum till landskap

Det där har vi hört redan...

... på hösten när mössen gnager
hål i diktjagets vajande svajiga lutande
drömhus med glasverandor
och diktduet är på väg
och diktjaget får hjärnsläpp
ett nervöst anfall av fnitter och kvitter
kontinentaldrifter, vulkanutbrott
och kollisioner som kan inträffa
vid ett sådant möte
hur ska diktduet få plats på verandan
vad ska han dricka
bara diktduet inte blir en dikthanne
som tröttnar och försvinner mellan raderna

I din samling "dikt i D:ets mage" använder du samma versmått som i Kalevala, trokéer, hur kom det sig?

jag ville testa om det var möjligt att skriva i bunden form
dessutom ska Kalevala utmanas, efter alla lektioner i finska
då vi fick läsa och läsa ... allt är inte trokéer 
jag leker med annat också i den boken
bland annat med ett korsord där jag skriver
vertikalt men det har ingen upptäckt ännu

Ditt namn då? Vad betyder det?

"Beakta formen Nieminen. Den kan ge ett talspråkligt
eller vardagligt intryck i skriven text"
så låter Words kommentar om stavning och grammatik
i svenska, det trånga språket
jag är stolt över mina namn
Tuija är trädnamnet tuja
- nu hinner jag inte mer
häckar här i häckarna
gäckar bland tujorna
barren och stammarna

 


 

 

Tuija Nieminen Kristofersson: född 1955 i Finland, har gett ut diktsamlingarna Hägerns öga, Björnboken, dikt i D:ets mage, Någon gång regn i Ngorongoro och i höst aktuell med Trilogi med delarna Någon gång regn i Ngorongoro, Spättan och stjärnan samt Lammbilder. FD och forskare i socialt arbete vid Lunds och Växjö universitet, bosatt i Skåne.

Ur arkivet

view_module reorder
“Life Sharing” av Eva och Franco Mattes (2000-2003)

100 nedslag i nätkonstens historia

Datorn står i sovrummet. Vi kan tänka oss att den brummar lite hemtrevligt medan fläkten snurrar för att kyla processorn. I sängen bredvid datorn ligger någon och sover fridfullt. Plötsligt ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 30 oktober, 2017

E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 2

Andra delen av Ivo Holmqvists essä-porträtt om E. L. Doctorows.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 02 augusti, 2015

Förlorad i det allslukande världsalltet

Poe dog 1849, 40 år gammal, efter att ha påträffats på en krog i Baltimore i ett förvirrat och medtaget tillstånd, iförd någon annans kläder. Vad han några dagar senare ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 26 juni, 2012

Det klingande sakramentet. Religion och Musik

Religion och Musik hör ihop. Nu som då. Genom historien har de tu länkat samman. Var än religion praktiseras i världen finns det musik. Dess förmåga att beröra människor känslomässigt ...

Av: Stefan Thorsson | Essäer om religionen | 01 augusti, 2011

Palestinier

  Jag är palestinier. I eldskrift på alla slagfält, har jag ristat mitt namn, och ställt alla andra anspråk åt sidan. De klamrar sig fast vid mig, bokstäverna i mitt namn. De lever med mig, ger mig näring, fyller ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Utopiska geografier | 28 februari, 2011

Skidans ursprung

Årets myckna snö ger mig anledning att fundera över det lättaste sättet att ta mig fram på oplogade trottoarer och över meterhöga snödrivor. Med hjälp av kälkar, sparkstöttingar och inte ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 27 januari, 2010

Revolutionär konservativ anarkism. Collage: Guido Zeccola

Antiparlamentarism

Antiparlamentarism utefter hela skalan alltifrån konservatism till anarkism är ett ideologiskt och socialpolitiskt svårplacerat begrepp, vilket emellertid inte innebär att antiparlamentarism saknar antropologiskt fotfäste. Istället för att tala om konservatism ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om politiken | 17 juni, 2015

Samhällets morot Foto  Vladimir Oravsky

Morötter, Hitler och snögubbar

I dag är det den 4:e april enligt vår kalender och som varje annan dag kan även den 4:e april ha olika betydelser för var och en av oss jordingar ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 04 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.