William Blake  Inferno

Djuren har ingen talan

Djuren som vi gjort till våra slavar vill vi inte tänka på som våra jämlikar. (Charles Darwin 1838)

Av: Lena Månsson | 13 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Psykotexten, del 3

Innan jag somnar har det åtskilliga gånger drabbat mig. Klotblixtar lägger sig som en mullrande hinna och börjar viska minnen; ofta när vi besökte honom på rummet i den slutna avdelningen ...

Av: Johann von Fritz | 16 oktober, 2013
Essäer

Gabi Gleichmann ”Att uppfatta en sak riktigt och missförstå samma sak utesluter inte…

Vägar går genom gräset och orter ligger här och där. Till vad nytta är dessa uppbyggda? Och liknar aldrig varandra? Och är oräkneligt många? Varför växlar skratt, gråt och bleknande? Vad gagnar allt oss detta ...

Av: Göran af Gröning | 30 september, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Kärlek = 120kr

Han sa att han älskade mig och tog mig i hand, två gånger. Sedan tog jag min cykel och gick ut från Möllevångens lilla livsmedelsbutik. Kassörskan hade bevisligen uppmanat mig ...

Av: Fredrik Rubin | 27 januari, 2011
Gästkrönikör

En aldrig skriven litteraturhistoria



Erik LindormOm poeten och teaterkritikern Erik Lindorm (1880-1941) är i ihågkommen i dag är det troligen främst för den fina dikten "En död arbetarhustru". Men Erik Lindorm gav sig in i debatten om en svensk klassikerkanon långt innan den debatten fördes. 1926 skrev han så här i Bonniers Veckotidning:

"Hade jag tid, skulle jag studera till litteraturdocent och sedan skulle jag skriva en sannfärdig och rättvis litteraturhistoria, där de författare, som tagit de djupaste greppen i folksjälen skulle sättas främst och icke ihjältigas eller avfärdas med en axelryckning som nu. Där skulle många av de klassiska, lagerkrönta storgubbarna få maka åt sig och där skulle vederbörlig plats beredas åt Marie Sophie Schwartz, Jenny Br-n, Sylvia, Harald Haraldsson, Algot Sandberg, Nils Hydén, Gösta Segercrantz, Runa, Leonard Ström­berg och andra före detta eller nuvarande folkgunstlingar.

Rätt skall vara rätt. Dessa äro de verkliga svenska klassikerna, de ha format "den dikt som tusende förstå", för att tala med Snoilsky. De ha till löje och tårar lockat folk som de s.k. klassikerna skrämt bort eller tråkat ut. Esteterna ha rynkat på näsorna åt dem, men den sunda folksjälen har icke låtit sig förvilla."

Erik Lindorm blev inte litteraturdocent och han skapade ingen kanon med de brödfödesförfattare som vecka efter vecka underhöll och roade svenska folket i en uppsjö av numera icke existerande veckotidningar. Men litteraturforskaren Dag Hedman har med avstamp i Erik Lindorms utbrott tagit sig an just den Gösta Segercrantz, som Erik Lindorm nämner. Gösta Segercrantz (1888-1978) var en av de många författare som under större delen av 1900-talet försåg svenska folket med sina texter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Resultatet av Dag Hedmans forskning är dels Extravaganta eskapader Gösta Palmcrantz liv och verk, ca 500 sidor, och Gösta Palmcrantz (Gösta Segercrantz En bibliografi), ca 250 sidor, båda utgivna av Avdelningen för litteratursociologi i Uppsala.

Den här teckningen av Palmcrantz gjordes av Evert Taube på Café de la Paix i Paris den 27 maj 1920Med akademiska skärpa och noggrannhet har Dag Hedman inte bara kartlagt det mesta av vad Palmcrantz skrev under olika pseudonymer, redan det ett mammutjobb. Han har också blottlagt författarens liv och umgänge och där dyker samtida kollegor upp, bland annat Palmcrantz förebild Gunnar Serner (Frank Heller) och Evert Taube.

Det hela är ingående och överväldigande och inte något som man sträckläser utan får ta till sig i lagom portioner. Inblicken i författarlivet är klargörande och upplysande och känns heltäckande.

Författare som August Strindberg och Selma Lagerlöf är genomtröskade och uttjatade så till den milda grad och det är minst sagt lovande att forskare som Dag Hedman och några få andra tar itu med de författare och de texter som faktiskt var svenska folkets läsning en gång i tiden.

De flesta av dessa författare som hundratusentals svenskar läste varje vecka är i dag bortglömda. Men inte alla. Hur många vet att Vilhelm Moberg skrev cirka 450 noveller i veckopressen, bland annat i gamla Lektyr, under 1920- och 1930-talen innan han slog igenom och blev en accepterad författare med sina romaner. Men Moberg är ett undantag.

Ned Erdtman, Torsten Scheutz och Rolf Wiesler är några författare som vore väl värda en liknande uppmärksamhet som den Dag Hedman ägnat Palmcrantz. Här finns möjlighet för smutslitterära krafter att skapa en motkanon till den klassikerkanon, som redan finns, ja, redan fanns då Erik Lindorm svor i kyrkan. Det är en kanon som en folkpartissa och Svenska akademien vill stadfästa. Det krävs andra krafter än det hopplösa etablissemanget för att skapa den rättvisa svenska litteraturhistoria som Erik Lindorm efterlyste för över åttio år sedan.

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten är för mig extrem anti-vardag. En intervju med Martin Tistedt

Martin Tistedt är en bland de bästa av Vertigos författare. Han skiftar mellan dröm och mardröm i det han skriver. Hans senaste roman heter Vår och där har drömmen ingen ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 maj, 2014

Vad är det nu i mig som brister

Det fanns en tid då jag drömde, då jag vaknade upp mitt i natten med häftigt bultande hjärta kall av svett och ångest, uppfylld av märkliga drömlika bilder känslan av att inte veta och ...

Av: Susann Wilhelmsson | Utopiska geografier | 12 oktober, 2009

Peyote-scenen, foto Gençer Yurttaş

Istanbuls viktigaste klubb

När man talar om Istanbuls oberoende musikscen måste man prata om Peyote, stadens viktigaste och äldsta klubb. Peyote har fått sitt namn från kaktusen som är välkänd för sina psykedeliska ...

Av: Aylin Ünal | Essäer om musik | 26 november, 2016

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.