Tankar kring Marmorklipporna

Ernst Jünger gjorde sin debut som författare redan 1929 med krigsskildringen I stålstormen, och levde och verkade ända fram till 1998. Hans skrivande präglas genomgående av en distanserad hållning till ...

Av: Tobias Harding | 17 december, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Domine ad adjuvante me festina

Ty du är vägen, sanningen och ljuset.

Av: Gilda Melodia | 07 juli, 2016
Gilda Melodia

En schlager-teologisk reflektion

När nu Loreens Euphoria har vunnit Eurovision Song Contest så kan man undra hur viktig låttexten är när Europa ska rösta fram sin vinnare. Är det så att de som ...

Av: Simon Henriksson | 03 juni, 2012
Essäer om religionen

Varför firar vi jul?

Ty ett barn har fötts, en son är oss givenVäldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. (Jes. 9:6). På något sätt är ...

Av: .Lars-Erik Gardell | 24 december, 2009
Övriga porträtt

En aldrig skriven litteraturhistoria



Erik LindormOm poeten och teaterkritikern Erik Lindorm (1880-1941) är i ihågkommen i dag är det troligen främst för den fina dikten "En död arbetarhustru". Men Erik Lindorm gav sig in i debatten om en svensk klassikerkanon långt innan den debatten fördes. 1926 skrev han så här i Bonniers Veckotidning:

"Hade jag tid, skulle jag studera till litteraturdocent och sedan skulle jag skriva en sannfärdig och rättvis litteraturhistoria, där de författare, som tagit de djupaste greppen i folksjälen skulle sättas främst och icke ihjältigas eller avfärdas med en axelryckning som nu. Där skulle många av de klassiska, lagerkrönta storgubbarna få maka åt sig och där skulle vederbörlig plats beredas åt Marie Sophie Schwartz, Jenny Br-n, Sylvia, Harald Haraldsson, Algot Sandberg, Nils Hydén, Gösta Segercrantz, Runa, Leonard Ström­berg och andra före detta eller nuvarande folkgunstlingar.

Rätt skall vara rätt. Dessa äro de verkliga svenska klassikerna, de ha format "den dikt som tusende förstå", för att tala med Snoilsky. De ha till löje och tårar lockat folk som de s.k. klassikerna skrämt bort eller tråkat ut. Esteterna ha rynkat på näsorna åt dem, men den sunda folksjälen har icke låtit sig förvilla."

Erik Lindorm blev inte litteraturdocent och han skapade ingen kanon med de brödfödesförfattare som vecka efter vecka underhöll och roade svenska folket i en uppsjö av numera icke existerande veckotidningar. Men litteraturforskaren Dag Hedman har med avstamp i Erik Lindorms utbrott tagit sig an just den Gösta Segercrantz, som Erik Lindorm nämner. Gösta Segercrantz (1888-1978) var en av de många författare som under större delen av 1900-talet försåg svenska folket med sina texter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Resultatet av Dag Hedmans forskning är dels Extravaganta eskapader Gösta Palmcrantz liv och verk, ca 500 sidor, och Gösta Palmcrantz (Gösta Segercrantz En bibliografi), ca 250 sidor, båda utgivna av Avdelningen för litteratursociologi i Uppsala.

Den här teckningen av Palmcrantz gjordes av Evert Taube på Café de la Paix i Paris den 27 maj 1920Med akademiska skärpa och noggrannhet har Dag Hedman inte bara kartlagt det mesta av vad Palmcrantz skrev under olika pseudonymer, redan det ett mammutjobb. Han har också blottlagt författarens liv och umgänge och där dyker samtida kollegor upp, bland annat Palmcrantz förebild Gunnar Serner (Frank Heller) och Evert Taube.

Det hela är ingående och överväldigande och inte något som man sträckläser utan får ta till sig i lagom portioner. Inblicken i författarlivet är klargörande och upplysande och känns heltäckande.

Författare som August Strindberg och Selma Lagerlöf är genomtröskade och uttjatade så till den milda grad och det är minst sagt lovande att forskare som Dag Hedman och några få andra tar itu med de författare och de texter som faktiskt var svenska folkets läsning en gång i tiden.

De flesta av dessa författare som hundratusentals svenskar läste varje vecka är i dag bortglömda. Men inte alla. Hur många vet att Vilhelm Moberg skrev cirka 450 noveller i veckopressen, bland annat i gamla Lektyr, under 1920- och 1930-talen innan han slog igenom och blev en accepterad författare med sina romaner. Men Moberg är ett undantag.

Ned Erdtman, Torsten Scheutz och Rolf Wiesler är några författare som vore väl värda en liknande uppmärksamhet som den Dag Hedman ägnat Palmcrantz. Här finns möjlighet för smutslitterära krafter att skapa en motkanon till den klassikerkanon, som redan finns, ja, redan fanns då Erik Lindorm svor i kyrkan. Det är en kanon som en folkpartissa och Svenska akademien vill stadfästa. Det krävs andra krafter än det hopplösa etablissemanget för att skapa den rättvisa svenska litteraturhistoria som Erik Lindorm efterlyste för över åttio år sedan.

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

En intervju med Aija Terauda

Många europeiska skådespelerskor har prövat lyckan i Hollywood, men ofta (med undantag möjligen av Marlene Dietrich och Greta Garbo) har de blivit kända för vissa stereotypiska roller. De mest kända ...

Av: Roberto Fogelberg | Filmens porträtt | 21 augusti, 2011

Mats Waltre

Poetiska porträtt

Under serien ”Poetiska porträtt” porträtterar jag kända personer i diktform. De som porträtteras kommer företrädesvis att vara politiker, kulturarbetare, journalister, skribenter och andra som framför och har framfört åsikter eller ...

Av: Mats Waltre | Gästkrönikör | 11 december, 2016

Gilda Melodia

Ultimata privilegiet

Händelser som ligger utanför den vanliga normen, allt det som genom att ske förvånar och kastar oss utanför oss själva, kan i vissa fall bidra till att normens drag ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 18 december, 2015

Einar Askestad. Mor och far

Einar Askestad är ombedd att skriva några rader om sig själv, vilket kunde tyckas vara den enklaste saken i världen att göra. Gör författare någonting annat? Kanske är denna frågeställning ...

Av: Einar Askestad | Utopiska geografier | 17 mars, 2014

Gamla staden i Riga Foto CC BY-SA 3.0

Ryssarna i Baltikum

Riga är Lettlands vackra huvudstad vid floden Dünas(Daugava) mynning i Östersjön. 2014 var staden med all rätt Europas kulturhuvudstad. Otaliga sevärdheter lockar. Riga var också en viktig industristad under ...

Av: Rolf Karlman | Reportage om politik & samhälle | 21 augusti, 2016

Hammarèns hjärta klappar igen!

Lyxpoeten verkar bli oppvaktad av en kvinna. Vet inte om hon gjort dålig bakgrundsforskning. Men hon är ung (och själv är man ju inte), hon nästan student, studerar fototeknik (tidigare ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 20 december, 2011

Kunsthaus Graz med belysning på kvällen. Foto: Mathias Jansson

Konststaden Graz – bland rymdskepp och ljussvärd

Den offentliga konsten i Graz är precis som arkitekturen ganska traditionell och domineras av äldre skulpturer och monument.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 05 augusti, 2016

Frikyrkligheten inifrån

Det är i år femtiofem år sedan kyrkomötet fattade beslut om kvinnors prästvigning i Svenska kyrkan. Samma år beslutades på annat håll att kvinnor kunde bli poliser. I Norge togs ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 16 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.