Bevissthetsfilosofi

Bevisstheten som grunnkategori Diskursen om bevisstheten er tvetydig; den kan stå for systematiske undersøkelser av bevisstheten, dens struktur og dens fenomen, eller den kan dreie seg om relasjonen mellom vår tilgang ...

Av: Thor Olav Olsen | 05 januari, 2015
Agora - filosofiska essäer

Storpolitiken i änkefru Hjorths sängkammare Storpolitik och rena Almedalen i Örebro 1812

”Ryssland och England gick in i en sängkammare hos änkefru Hjorth på Storgatan i Örebro och slöt fred.” Det låter som en absurdistisk pjäs men är faktiskt vad som hände den ...

Av: Staffan Skott | 08 april, 2014
Kulturreportage

Hurra för Drottningen

Den 23 december kommer svenska flaggor hissas upp som om det var Juldagen, men så är det ej, anledningen är att vi firar H.M. Drottning Silvias 71:e födelsedag. Grattis. På den ...

Av: Vladimir Oravsky | 22 december, 2014
Gästkrönikör

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | 09 december, 2013
Gästkrönikör

En aldrig skriven litteraturhistoria



Erik LindormOm poeten och teaterkritikern Erik Lindorm (1880-1941) är i ihågkommen i dag är det troligen främst för den fina dikten "En död arbetarhustru". Men Erik Lindorm gav sig in i debatten om en svensk klassikerkanon långt innan den debatten fördes. 1926 skrev han så här i Bonniers Veckotidning:

"Hade jag tid, skulle jag studera till litteraturdocent och sedan skulle jag skriva en sannfärdig och rättvis litteraturhistoria, där de författare, som tagit de djupaste greppen i folksjälen skulle sättas främst och icke ihjältigas eller avfärdas med en axelryckning som nu. Där skulle många av de klassiska, lagerkrönta storgubbarna få maka åt sig och där skulle vederbörlig plats beredas åt Marie Sophie Schwartz, Jenny Br-n, Sylvia, Harald Haraldsson, Algot Sandberg, Nils Hydén, Gösta Segercrantz, Runa, Leonard Ström­berg och andra före detta eller nuvarande folkgunstlingar.

Rätt skall vara rätt. Dessa äro de verkliga svenska klassikerna, de ha format "den dikt som tusende förstå", för att tala med Snoilsky. De ha till löje och tårar lockat folk som de s.k. klassikerna skrämt bort eller tråkat ut. Esteterna ha rynkat på näsorna åt dem, men den sunda folksjälen har icke låtit sig förvilla."

Erik Lindorm blev inte litteraturdocent och han skapade ingen kanon med de brödfödesförfattare som vecka efter vecka underhöll och roade svenska folket i en uppsjö av numera icke existerande veckotidningar. Men litteraturforskaren Dag Hedman har med avstamp i Erik Lindorms utbrott tagit sig an just den Gösta Segercrantz, som Erik Lindorm nämner. Gösta Segercrantz (1888-1978) var en av de många författare som under större delen av 1900-talet försåg svenska folket med sina texter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Resultatet av Dag Hedmans forskning är dels Extravaganta eskapader Gösta Palmcrantz liv och verk, ca 500 sidor, och Gösta Palmcrantz (Gösta Segercrantz En bibliografi), ca 250 sidor, båda utgivna av Avdelningen för litteratursociologi i Uppsala.

Den här teckningen av Palmcrantz gjordes av Evert Taube på Café de la Paix i Paris den 27 maj 1920Med akademiska skärpa och noggrannhet har Dag Hedman inte bara kartlagt det mesta av vad Palmcrantz skrev under olika pseudonymer, redan det ett mammutjobb. Han har också blottlagt författarens liv och umgänge och där dyker samtida kollegor upp, bland annat Palmcrantz förebild Gunnar Serner (Frank Heller) och Evert Taube.

Det hela är ingående och överväldigande och inte något som man sträckläser utan får ta till sig i lagom portioner. Inblicken i författarlivet är klargörande och upplysande och känns heltäckande.

Författare som August Strindberg och Selma Lagerlöf är genomtröskade och uttjatade så till den milda grad och det är minst sagt lovande att forskare som Dag Hedman och några få andra tar itu med de författare och de texter som faktiskt var svenska folkets läsning en gång i tiden.

De flesta av dessa författare som hundratusentals svenskar läste varje vecka är i dag bortglömda. Men inte alla. Hur många vet att Vilhelm Moberg skrev cirka 450 noveller i veckopressen, bland annat i gamla Lektyr, under 1920- och 1930-talen innan han slog igenom och blev en accepterad författare med sina romaner. Men Moberg är ett undantag.

Ned Erdtman, Torsten Scheutz och Rolf Wiesler är några författare som vore väl värda en liknande uppmärksamhet som den Dag Hedman ägnat Palmcrantz. Här finns möjlighet för smutslitterära krafter att skapa en motkanon till den klassikerkanon, som redan finns, ja, redan fanns då Erik Lindorm svor i kyrkan. Det är en kanon som en folkpartissa och Svenska akademien vill stadfästa. Det krävs andra krafter än det hopplösa etablissemanget för att skapa den rättvisa svenska litteraturhistoria som Erik Lindorm efterlyste för över åttio år sedan.

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från hyllan. Vecka 10 -2013

Efter att ha varit bortrest i två veckor undrar jag efter hemkomsten vad som har hänt under min bortavaro. Som vanligt visar det sig att det har inte hänt något ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 02 mars, 2013

Nigredo

I.   All denna vakna tid tillbringad i andra människors mardrömmar i denna värld av sinnrikt vävda lögner i de svarta pelarnas skuggor vid kanten av den öppna massgraven   Det är som om ett svart hål fötts fram ...

Av: Sven Andrè | Utopiska geografier | 08 november, 2010

Georges Simenon

Maigret kommer tillbaka – svarta döden direkt!

Det är inne just nu att använda ordet retro som försäljningsargument. Vi gjorde det nyss när vi lade ut en del Rörstrandsporslin från sextiotalet på blocket – allt såldes nästan ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 11 november, 2016

Natur och kultur mer samhöriga än vi tror . Byggmästaren som bygger våra…

  Speculum veritatis Titeln på Brian Goodwins bok från 2007, Nature's Due. Healing Our Fragmented Culture, är inte helt lätt att översätta. "Nu är det naturens tur!" (Nature is due) är ett ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 23 april, 2009

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 09 december, 2013

Jean Vigo

Apropå Jean Vigo

Vem minns inte sekvensen i Francois Truffauts ”De 400 slagen”, där en skolklass är ute och joggar med gymnastikläraren i spetsen och det vid varje gathörn smiter iväg några killar ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 29 januari, 2016

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.