Uppror och klassikerstatus – Ett tärningskast kan aldrig upphäva slumpen

Un coup de dés jamais n’abolira le hazard (Stéphane Mallarmé)Gud existerar inte längre som en allsmäktig kraft. Universum är ett kaos frambringat av slumpen och livet har ingen nåbar mening ...

Av: Pernilla Andersson | 12 juli, 2012
Essäer om litteratur & böcker

TIC TAC TIC TAC

Det var 5475 dagar sen jag helt utan förvarning kraschade in i en förälskelse som inte alls var lämplig med dig. Det tog 365 dagar att sluta vara ledsen, efter ditt ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 04 juli, 2014
Gästkrönikör

Jonas Wessel: Ett meddelande från prinsessan Månuggla

  … med grön hud för 800 år sedan. Deras kroppsvätskor kan producera halvrasavkommor … i kosmos. Mörk är mockan som mejar ner … som en skörd. Var hälsade. Jag är ...

Av: Jonas Wessel | 23 september, 2013
Utopiska geografier

Vildapel foto CCBYSA3.0

Vildapel

Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av ...

Av: Johannes Söderqvist | 13 februari, 2017
Kulturreportage

En aldrig skriven litteraturhistoria



Erik LindormOm poeten och teaterkritikern Erik Lindorm (1880-1941) är i ihågkommen i dag är det troligen främst för den fina dikten "En död arbetarhustru". Men Erik Lindorm gav sig in i debatten om en svensk klassikerkanon långt innan den debatten fördes. 1926 skrev han så här i Bonniers Veckotidning:

"Hade jag tid, skulle jag studera till litteraturdocent och sedan skulle jag skriva en sannfärdig och rättvis litteraturhistoria, där de författare, som tagit de djupaste greppen i folksjälen skulle sättas främst och icke ihjältigas eller avfärdas med en axelryckning som nu. Där skulle många av de klassiska, lagerkrönta storgubbarna få maka åt sig och där skulle vederbörlig plats beredas åt Marie Sophie Schwartz, Jenny Br-n, Sylvia, Harald Haraldsson, Algot Sandberg, Nils Hydén, Gösta Segercrantz, Runa, Leonard Ström­berg och andra före detta eller nuvarande folkgunstlingar.

Rätt skall vara rätt. Dessa äro de verkliga svenska klassikerna, de ha format "den dikt som tusende förstå", för att tala med Snoilsky. De ha till löje och tårar lockat folk som de s.k. klassikerna skrämt bort eller tråkat ut. Esteterna ha rynkat på näsorna åt dem, men den sunda folksjälen har icke låtit sig förvilla."

Erik Lindorm blev inte litteraturdocent och han skapade ingen kanon med de brödfödesförfattare som vecka efter vecka underhöll och roade svenska folket i en uppsjö av numera icke existerande veckotidningar. Men litteraturforskaren Dag Hedman har med avstamp i Erik Lindorms utbrott tagit sig an just den Gösta Segercrantz, som Erik Lindorm nämner. Gösta Segercrantz (1888-1978) var en av de många författare som under större delen av 1900-talet försåg svenska folket med sina texter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Resultatet av Dag Hedmans forskning är dels Extravaganta eskapader Gösta Palmcrantz liv och verk, ca 500 sidor, och Gösta Palmcrantz (Gösta Segercrantz En bibliografi), ca 250 sidor, båda utgivna av Avdelningen för litteratursociologi i Uppsala.

Den här teckningen av Palmcrantz gjordes av Evert Taube på Café de la Paix i Paris den 27 maj 1920Med akademiska skärpa och noggrannhet har Dag Hedman inte bara kartlagt det mesta av vad Palmcrantz skrev under olika pseudonymer, redan det ett mammutjobb. Han har också blottlagt författarens liv och umgänge och där dyker samtida kollegor upp, bland annat Palmcrantz förebild Gunnar Serner (Frank Heller) och Evert Taube.

Det hela är ingående och överväldigande och inte något som man sträckläser utan får ta till sig i lagom portioner. Inblicken i författarlivet är klargörande och upplysande och känns heltäckande.

Författare som August Strindberg och Selma Lagerlöf är genomtröskade och uttjatade så till den milda grad och det är minst sagt lovande att forskare som Dag Hedman och några få andra tar itu med de författare och de texter som faktiskt var svenska folkets läsning en gång i tiden.

De flesta av dessa författare som hundratusentals svenskar läste varje vecka är i dag bortglömda. Men inte alla. Hur många vet att Vilhelm Moberg skrev cirka 450 noveller i veckopressen, bland annat i gamla Lektyr, under 1920- och 1930-talen innan han slog igenom och blev en accepterad författare med sina romaner. Men Moberg är ett undantag.

Ned Erdtman, Torsten Scheutz och Rolf Wiesler är några författare som vore väl värda en liknande uppmärksamhet som den Dag Hedman ägnat Palmcrantz. Här finns möjlighet för smutslitterära krafter att skapa en motkanon till den klassikerkanon, som redan finns, ja, redan fanns då Erik Lindorm svor i kyrkan. Det är en kanon som en folkpartissa och Svenska akademien vill stadfästa. Det krävs andra krafter än det hopplösa etablissemanget för att skapa den rättvisa svenska litteraturhistoria som Erik Lindorm efterlyste för över åttio år sedan.

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder
Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 06 december, 2017

Bortvändhet från ambitionerna

I stort sett varje strävan uppåt i de givna hierarkiernas tjänst bemöts idag med gillande eller åtminstone acceptans (som kan komma sig av såväl en välkomnande känsla av samhörighet som ...

Av: Peter Worland | Utopiska geografier | 08 juni, 2009

Översätta texten eller sätta sig över texten?

Översätta texten eller sätta sig över texten? Hans Färnlöf, lektor i franska vid Mälardalens högskola, har läst språkexperimentalisten Stefan Hammaréns tolkning av Maupassants kortroman "Horla".

Av: Hans Färnlöf | Essäer om litteratur & böcker | 08 september, 2006

C. J. E. En novell

Vid själslivets marginaler Höststormarna sänkte sina moln över lärdomsstaden och de ogenomträngliga bolstren av spindelvävsgrå dimma gav gatorna ett sken av den psykotiska outsäglighetsmystik som färgade de Maupassants sena, av syfilistöcknet ...

Av: C. J. E. | Utopiska geografier | 03 november, 2014

Hugo von Hofmannsthal (1910) på ett fotografi av Nicola Perscheid.

Hugo von Hofmannsthal – i det inre och yttre livet

Hugo Laurenz Augusti Hofmann von Hofmannsthal (1874 -1929) var en habsburgsk författare, essäist, librettist, poet och dramatiker, under den tyska post-romantiken. En period där kanske Stefan George lyste starkast men ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 12 februari, 2015

Den gamla världens undergång

I en av vårens böcker beskriver den franske kulturskribenten Olivier Poivre D’Arvor hur den globala erans tekniker osynligt bidrar till amerikaniseringen av världen. Men problemet förblir i slutändan en fransk ...

Av: Jonas Elvander | Essäer om litteratur & böcker | 06 augusti, 2011

Utdrag ur romanen Orolig ordning av Andreas Åberg

Illustration: Edda Erik drömmer att det ringer på dörren till hans lägenhet när det är mitt i natten. Han tar sin papperskniv ur pennburken på skrivbordet, för att skydda ...

Av: Andreas Åberg | Utopiska geografier | 05 november, 2008

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 11 november, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts