Jesus och mobiltelefonerna – en julbetraktelse

Nu i dagarna för sisådär 2015 år sedan sände Gud sin enfödde son till jorden. Han gjorde det för att ge oss möjlighet till frälsning. Något som profeterna i Gamla ...

Av: Carsten Palmer Schale | 24 december, 2011
Essäer om religionen

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

tid Allt utförs under ständig observation av tiduret i Korridoren, detta enväldiga kvarnhjul som hugger ned existensen i små ogina sekvenser. Det är också en vardaglighet som tränger på ...

Av: Benny Holmberg | 01 juli, 2011
Kulturreportage

Några tankar om Montaignes essäer

”Det som anses så säreget för makedonerkungen Perseus, nämligen att hans ande aldrig stannade i ett bestämt tillstånd, utan fladdrade omkring mellan olika livsformer och uppvisade en så flyktig och ...

Av: Björn Gustavsson | 15 april, 2014
Övriga porträtt

Noveller av Björn Augustson

Björn Augustson låter ett nostalgiskt tillbakablickande balanseras med en strävan efter att leva för stunden. Han låter drömmarna leva och ser i dem både motivation och inspiration. Han skriver krönikor ...

Av: Björn Augustson | 05 mars, 2012
Utopiska geografier

Ett försök till verklighetsåtergivning



Image
Alain Robbe-Grillet (1922–2008). Foto: Il Manifesto
TEMA BILDNING

Författaren och filmregissören Alain Robbe-Grillet har avlidit. En av 1900-talets mest originella modernister har alltså gått ur tiden. Han var verksam i över femtio år och har i romaner och essäer presenterat en ny romanform – le nouveau roman. Den berättarteknik han förespråkar uppmuntrar en särskild verklighetsåtergivning – en kunskapsteori – landskapet beskrivs objektivt, i frånvaro av subjektivitet och av minutiös precision, i polemik mot borgerlig romankonst. 

Så sent som förra året, närmare bestämt i slutet av september, gjorde författaren och filmregissören Alain Robbe-Grillet ett besök i Sverige som hedersgäst vid Fantastisk Filmfestival i Lund. Han introducerade sina filmer och medverkade vid visningarnas efterföljande frågestund. Jag såg Trans-Europ Express (1966), festivalens första film av Robbe-Grillet, och minns hur han livligt och ivrigt besvarade besökarnas frågor. Han var särskilt mån om att inte förknippas med la nouvelle vague den nya vågen i fransk film, som tidvis förväxlades med le nouveau roman ”den nya romanen” – som Robbe-Grillet anförde.
 

Robbe-Grillet föddes i kuststaden Brest, i västra Frankrike, 18 augusti 1922. Efter studier i födelsestaden och sedermera i Paris blev han, efter ett års studieuppehåll 1943–1944 som föranleddes av att han gjorde obligatorisk arbetstjänst i Tyskland, utexaminerad agronom 1945. Därefter förde hans arbete som agronom honom till platser som Martinique, Guinea, Guadeloupe och Marocko innan han på femtiotalet övergav karriären. Robbe-Grillet var senare verksam som statistiker, litterär rådgivare, föreståndare för Centre de sociologie de la littérature vid Université libre de Bruxelles och föreläsare vid amerikanska universitet, främst New York University. Den 18 februari i år gick han bort på ett sjukhus i Caen, Frankrike, i sviterna efter hjärtrelaterade besvär. Han hade på senaste tiden levt ett tillbakadraget liv i Normandie, i första hand sysselsatt med sin kaktussamling.

Den nya romanen är en medveten inställning i prosan som uppstod i Frankrike på femtiotalet och vars främsta företrädare, bortsett från Robbe-Grillet, var Michel Butor, Natalie Sarraute och Claude Simon. Den som rönt störst uppmärksamhet av kvartetten är Simon, eventuellt för att han förlänades Nobelpriset i litteratur 1985. Dessa författare fick inspiration från 1900-talets stora modernister – Faulkner, Joyce, Proust, Kafka, Woolf och Beckett – men utgör likväl ingen grupp som skriver i samma stil, utan författarna skiljer sig individuellt från varandra. Därav finns ingen förtjänst i en karaktäristik av gruppen i en gemensam sats, vilket C. G. Bjurström påpekar redan 1958: ”Men i genombrottets ögonblick är det minst lika viktigt att framhålla olikheterna.”

Medan Robbe-Grillet helt avstår från psykologisk analys, finns den hos både Butor och Sarraute, när Robbe-Grillets språk är stramt och klart är Simons lyriskt och målande. Den gemensamma nämnaren för författarna var deras strävan efter att skapa något nytt, en ny roman.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På femtiotalet publicerade franska tidningar flera av Robbe-Grillets romanteoretiska texter. Dessa samlades sedan i essäsamlingen Pour un nouveau roman (1963) och har bidragit till att Robbe-Grillet betraktas som den nya romanens ihärdigaste förespråkare. Dessförinnan utgavs flera av hans romaner i Frankrike – men också i svensk översättning. Debutromanen Les Gommes publicerades 1953 och följdes av Le voyeur (Stenögonen) 1955. Stenögonen är Robbe-Grillets första experimentella text; en traditionell handling saknas och likaså intrig; miljöerna beskrivs med minutiös precision men romanens centrala händelse förblir trots noggrannheten outsagd. Den handling som finns skildras fragmentariskt och flera skeenden upprepas. Denna berättarteknik vidareutvecklades i romaner som La Jalousie (1957, Jalusi) och Dans le labyrinthe (1959, I labyrinten). Robbe-Grillets författarskap fick en annorlunda inriktning under åttiotalet med Le Miroir qui revient (1984) – första boken i en självbiografisk trilogi – som följdes av Angélique ou l’enchantement (1987) och Les Derniers Jours de Corinthe (1984). Dessa verk betraktas som romanesques, när en litterär metod används för att bearbeta erfarenheter och händelser i ett verkligt liv.

Robbe-Grillet efterlämnar en förhållandevis stor produktion, varav få texter har blivit översatta till svenska. Sedan hans första roman har en strid ström av verk utgivits, i form av romaner, essäsamlingar och filmer. Den sista romanen Un roman sentimental och filmen Gradiva kom 2007. La Reprise (2001, Omtagning) är hans senaste roman som finns i svensk översättning. Den utspelas i efterkrigstidens Berlin, ett eller två mord begås – som läsare är jag osäker. Robbe-Grillet lånar och leker, som i flera andra romaner och filmer, med populärkulturella fenomen såsom mord- och spionhistorier och erotiska, på gränsen till pornografiska, inslag. Därtill är fotnotsbruket ett originellt grepp. Den vetenskapliga fotnoten används för tillägg och förändringar – omtagningar – vilket motbevisar existensen av en intrig, en händelseutveckling och ett slut.

Källan till Robbe-Grillets författarskap finns i Pour un nouveau roman – programskriften vari hans romanteoretiska idéer presenteras i polemik mot litterära föregångare. Däri förkastas verkligheten som borgerliga romaner, exempelvis Balzacs, beskriver. Det är en falsk och påhittad verklighet, som inte har någon verklig motsvarighet. Världen har inte en bestämd intrig, fasta karaktärer finns ej, minnet är fragmentariskt, inte felfritt och lyckliga slut existerar inte. Likaså förkastas den psykologiska analysen, som blott bedrar och förvanskar verkligheten. Robbe-Grillet föreslår att verkligheten ska beskrivas som den är, som människan ser den: ”Världen är varken meningsfull eller absurd, den är.”

Således ska världen betraktas som om människan inte finns, eller fritt från dennes inflytande. Detta sker med en optisk berättarteknik: Adjektiv och subjektiva värdeomdömen rensas bort, verkligheten skildras enbart av synen. Berättaren motsvarar en kameralins, som förmedlar vad som är, här och nu som i ett skådespel.

Det var ett uppror mot romanens normer Robbe-Grillet presenterade. Han visade hur förljugen samtidens roman var – med bestämda karaktärer, fixerad intrig och lyckliga slut – vilket inte finns på riktigt.

Alain Robbe-Grillets uppror förlades inte bara i texten, utan också i livet: Han valdes in i Franska Akademien 2004 men intog aldrig sin plats eftersom han vägrade att påkläda sig akademiens högtidsdräkt, att bära värja och att läsa ett granskat tal om sin föregångare.  Detta hade inte skett i en så kallad borgerlig roman.

Mikael Andersson

 

Ur arkivet

view_module reorder
Sandrine Piau  Foto Eva Green

Sandrine gestikulerar och lever sig in i musiken

- Att sjunga på Drottningholmsteatern är bland det roligaste jag har gjort. Och dessutom var det underbart att vara i Stockholm. Jag verkligen älskade att vara där... Jag sitter med Sandrine ...

Av: Björn Gustavsson | Musikens porträtt | 30 oktober, 2017

Oh! Calcutta. Foto: Wikipedia

En kulmen närmar sig

Teaterhösten närmar sig som vanligt ett slags kulmen, i takt med att senhösten närmar sig. Säsongen har i år börjat bra – med sevärda uppsättningar på Drottningholmsteatern, Dramaten och Folkoperan; ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 15 oktober, 2015

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juni, 2013

Som regn

Aldrig har väl regnet varit så renande, som det var, då det sakta föll ner från mitt ansikte, där jag i väntan på att få åka hem, insåg att ingenting ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 22 oktober, 2014

Att se längre än näsan räcker

 Nei, tacka wil iag wår högtoplysta tid wi lefwa uti,wi weta intet mera af några omöjeligheter ..(Johan Krook 1741) När Emanuel Swedenborg kring år 1716 berättade att han skissat på ett ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 01 juni, 2012

Kvinnor som gnor – Intervju med Gittan Jönsson

Årets Henry Mayne-pristagare heter Gittan Jönsson. Priset instiftades 1991 av Birgit Rausing och hennes man Gad Rausing till minne av Birgit Rausings far konstnären Henry Mayne. Pristagaren utses vartannat år ...

Av: Katinka Kant | Konstens porträtt | 07 augusti, 2013

Absaloms vecka

En riksdagsledamot från Rasist-opportunistiska partiet har hoppat av och blivit politisk vild. Nu kan man i och för sig tycka att både han och hans partikamrater har alltid varit det. Annars ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 oktober, 2011

Bertel Gripenberg. Källa: Wikimedia Commons

Rytm och teman vävs skickligt samman

Gripenberg kan aldrig fråntas sin skicklighet som förfaren rimsmidare.

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 17 januari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.