En av Sveriges starkaste liberala röster

Det första intrycket av Dilsa Demirbag-Sten är hennes energi och engagemang. Redan innan vi har satt oss vid ett bord för att diskutera hennes nya biografi Fosterland, har hon hunnit ...

Av: Waldemar Ingdahl | 27 Maj, 2010
Övriga porträtt

Veckans Bodström

Förre justitieministern, fotbollspelaren och deckarförfattaren Thomas Bodström har skrivit en bok som avslöjar det som alla redan för länge sedan visste. Dessutom tycker han att socialdemokraterna ska förnya sig genom ...

Av: Gregor Flakierski | 29 Maj, 2011
Veckans titt i hyllan

Attraktionslagen gäller alltid

Du känner till attraktionslagen. Den styr dig när du blir förälskad och när någon blir förälskad i dig. Jag drogs till min nuvarande hustru, jag drabbades inte av henne. Jag ...

Av: Stefan Whilde | 01 juli, 2013
Stefan Whilde

Veckan från hyllan, Vecka 24-2013

Rasisterna i SD (Sicherheitdienst? Det skulle förklara en del) har varit i blåsväder (igen) eftersom de uppbär massa partistöd för mandat som ingen företräder. De får helt enkelt pröjs för ...

Av: Gregor Flakierski | 08 juni, 2013
Veckans titt i hyllan

Ett försök till verklighetsåtergivning



Image
Alain Robbe-Grillet (1922–2008). Foto: Il Manifesto
TEMA BILDNING

Författaren och filmregissören Alain Robbe-Grillet har avlidit. En av 1900-talets mest originella modernister har alltså gått ur tiden. Han var verksam i över femtio år och har i romaner och essäer presenterat en ny romanform – le nouveau roman. Den berättarteknik han förespråkar uppmuntrar en särskild verklighetsåtergivning – en kunskapsteori – landskapet beskrivs objektivt, i frånvaro av subjektivitet och av minutiös precision, i polemik mot borgerlig romankonst. 

Så sent som förra året, närmare bestämt i slutet av september, gjorde författaren och filmregissören Alain Robbe-Grillet ett besök i Sverige som hedersgäst vid Fantastisk Filmfestival i Lund. Han introducerade sina filmer och medverkade vid visningarnas efterföljande frågestund. Jag såg Trans-Europ Express (1966), festivalens första film av Robbe-Grillet, och minns hur han livligt och ivrigt besvarade besökarnas frågor. Han var särskilt mån om att inte förknippas med la nouvelle vague den nya vågen i fransk film, som tidvis förväxlades med le nouveau roman ”den nya romanen” – som Robbe-Grillet anförde.
 

Robbe-Grillet föddes i kuststaden Brest, i västra Frankrike, 18 augusti 1922. Efter studier i födelsestaden och sedermera i Paris blev han, efter ett års studieuppehåll 1943–1944 som föranleddes av att han gjorde obligatorisk arbetstjänst i Tyskland, utexaminerad agronom 1945. Därefter förde hans arbete som agronom honom till platser som Martinique, Guinea, Guadeloupe och Marocko innan han på femtiotalet övergav karriären. Robbe-Grillet var senare verksam som statistiker, litterär rådgivare, föreståndare för Centre de sociologie de la littérature vid Université libre de Bruxelles och föreläsare vid amerikanska universitet, främst New York University. Den 18 februari i år gick han bort på ett sjukhus i Caen, Frankrike, i sviterna efter hjärtrelaterade besvär. Han hade på senaste tiden levt ett tillbakadraget liv i Normandie, i första hand sysselsatt med sin kaktussamling.

Den nya romanen är en medveten inställning i prosan som uppstod i Frankrike på femtiotalet och vars främsta företrädare, bortsett från Robbe-Grillet, var Michel Butor, Natalie Sarraute och Claude Simon. Den som rönt störst uppmärksamhet av kvartetten är Simon, eventuellt för att han förlänades Nobelpriset i litteratur 1985. Dessa författare fick inspiration från 1900-talets stora modernister – Faulkner, Joyce, Proust, Kafka, Woolf och Beckett – men utgör likväl ingen grupp som skriver i samma stil, utan författarna skiljer sig individuellt från varandra. Därav finns ingen förtjänst i en karaktäristik av gruppen i en gemensam sats, vilket C. G. Bjurström påpekar redan 1958: ”Men i genombrottets ögonblick är det minst lika viktigt att framhålla olikheterna.”

Medan Robbe-Grillet helt avstår från psykologisk analys, finns den hos både Butor och Sarraute, när Robbe-Grillets språk är stramt och klart är Simons lyriskt och målande. Den gemensamma nämnaren för författarna var deras strävan efter att skapa något nytt, en ny roman.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På femtiotalet publicerade franska tidningar flera av Robbe-Grillets romanteoretiska texter. Dessa samlades sedan i essäsamlingen Pour un nouveau roman (1963) och har bidragit till att Robbe-Grillet betraktas som den nya romanens ihärdigaste förespråkare. Dessförinnan utgavs flera av hans romaner i Frankrike – men också i svensk översättning. Debutromanen Les Gommes publicerades 1953 och följdes av Le voyeur (Stenögonen) 1955. Stenögonen är Robbe-Grillets första experimentella text; en traditionell handling saknas och likaså intrig; miljöerna beskrivs med minutiös precision men romanens centrala händelse förblir trots noggrannheten outsagd. Den handling som finns skildras fragmentariskt och flera skeenden upprepas. Denna berättarteknik vidareutvecklades i romaner som La Jalousie (1957, Jalusi) och Dans le labyrinthe (1959, I labyrinten). Robbe-Grillets författarskap fick en annorlunda inriktning under åttiotalet med Le Miroir qui revient (1984) – första boken i en självbiografisk trilogi – som följdes av Angélique ou l’enchantement (1987) och Les Derniers Jours de Corinthe (1984). Dessa verk betraktas som romanesques, när en litterär metod används för att bearbeta erfarenheter och händelser i ett verkligt liv.

Robbe-Grillet efterlämnar en förhållandevis stor produktion, varav få texter har blivit översatta till svenska. Sedan hans första roman har en strid ström av verk utgivits, i form av romaner, essäsamlingar och filmer. Den sista romanen Un roman sentimental och filmen Gradiva kom 2007. La Reprise (2001, Omtagning) är hans senaste roman som finns i svensk översättning. Den utspelas i efterkrigstidens Berlin, ett eller två mord begås – som läsare är jag osäker. Robbe-Grillet lånar och leker, som i flera andra romaner och filmer, med populärkulturella fenomen såsom mord- och spionhistorier och erotiska, på gränsen till pornografiska, inslag. Därtill är fotnotsbruket ett originellt grepp. Den vetenskapliga fotnoten används för tillägg och förändringar – omtagningar – vilket motbevisar existensen av en intrig, en händelseutveckling och ett slut.

Källan till Robbe-Grillets författarskap finns i Pour un nouveau roman – programskriften vari hans romanteoretiska idéer presenteras i polemik mot litterära föregångare. Däri förkastas verkligheten som borgerliga romaner, exempelvis Balzacs, beskriver. Det är en falsk och påhittad verklighet, som inte har någon verklig motsvarighet. Världen har inte en bestämd intrig, fasta karaktärer finns ej, minnet är fragmentariskt, inte felfritt och lyckliga slut existerar inte. Likaså förkastas den psykologiska analysen, som blott bedrar och förvanskar verkligheten. Robbe-Grillet föreslår att verkligheten ska beskrivas som den är, som människan ser den: ”Världen är varken meningsfull eller absurd, den är.”

Således ska världen betraktas som om människan inte finns, eller fritt från dennes inflytande. Detta sker med en optisk berättarteknik: Adjektiv och subjektiva värdeomdömen rensas bort, verkligheten skildras enbart av synen. Berättaren motsvarar en kameralins, som förmedlar vad som är, här och nu som i ett skådespel.

Det var ett uppror mot romanens normer Robbe-Grillet presenterade. Han visade hur förljugen samtidens roman var – med bestämda karaktärer, fixerad intrig och lyckliga slut – vilket inte finns på riktigt.

Alain Robbe-Grillets uppror förlades inte bara i texten, utan också i livet: Han valdes in i Franska Akademien 2004 men intog aldrig sin plats eftersom han vägrade att påkläda sig akademiens högtidsdräkt, att bära värja och att läsa ett granskat tal om sin föregångare.  Detta hade inte skett i en så kallad borgerlig roman.

Mikael Andersson

 

Ur arkivet

view_module reorder

August Strindberg 2012

Om August Strindbergs liv, leverne, texter och persona tvistar de lärde ständigt. De flesta har en uppfattning om Strindberg och ofta en ganska stark sådan. Det är anmärkningsvärt att en ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 07 januari, 2012

Illustration: Hebriana Alainentalo

Fantasi och mening

Kärleken har behov av verklighet.

Av: Tidningen Kulturen | Melker Garay : Reflektioner | 15 september, 2015

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

I juletid blommar körsbärsträden i Central Park

Efter en tolvtimmars flygresa över Atlanten i ”monkeyclass” kan det kännas skönt att sträcka på benen med en promenad. Vi är på besök hos dottern och ska fira jul på ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 15 januari, 2012

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn   Klipporna på Färöarna är otaligt många och fantastiskt vackra. Har rest på många sätt, och i många länder, men särskilt starkt ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 09 februari, 2007

Det är vackert i sin uppgivenhet och i det vackra finns i sin…

I dessa dagar då samhället tampas med problem som utanförskap och ungdomar på glid, fyller två guldpärlor 30 år. Guldpärlor i form av film om just tonårens utmaningar, utanförskap och ...

Av: Nicole E. Wallenrodhe | Essäer om film | 24 april, 2013

Europas vatten

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 15 november, 2011

Orientalism – västs syn på Öst

Foto: Simon Amarcord TEMA ÖST-VÄST Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi beskriver hur den västerländska självbilden vuxit fram i kontrast till ett, mer eller mindre, konstruerat Öst. Resor till fjärran länder i syfte att upptäcka ...

Av: Mohammad Fazlhashemi | Essäer om samhället | 30 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts