Frida Andersson, ”Ett hjärta av guld”. Foto och grafik: Julia Ingo.

Intervju: Frida Andersson

En och annan finlandssvensk artist, skådespelare eller annan kulturarbetare söker sig till Sverige, kanske främst för att nå en större publik. En av dem är sångerskan och låtskrivaren Frida Andersson.

Av: Thomas Wihlman | 25 april, 2016
Musikens porträtt

Det var en slump

Vi hade handlat båda två men i olika affärer. Mina kassar var fyllda med mat och hans med vin och en flaska vodka. Vi hade inte sett varandra på fjorton ...

Av: Björn Augustson | 12 januari, 2012
Gästkrönikör

Veckan från hyllan, Vecka 34-2012

Det rasar just nu en initierad debatt om Raoul Wallenberg. Var han verkligen en sådan hjälte, romantiseras han inte helt oförtjänt? Var det i själva verket inte så att det ...

Av: Gregor Flakierski | 18 augusti, 2012
Veckans titt i hyllan

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | 21 februari, 2008
Essäer om film

Lillian Ross

Lillian Ross 1918-2017



”Tell you what, Huston said, in his amazed tone. I´m going to show you how we make a picture! And then come out to Hollywood and you can see everything that happens to the picture out there!”  Det där står ett par sidor in i en klassisk bok om amerikansk film, ”Picture” av Lillian Ross. Från början kom den i fem avsnitt i The New Yorker 1952 och som bok året därpå, och i en mängd upplagor sedan dess – min är en drygt tjugo år yngre pocketupplaga från Penguin 
Lillian Ross som var född Rosovsky levde under många år nära den andre redaktören för The New Yorker, William Shawn, utan att gifta sig med honom – han var redan gift. Om det skrev hon sent i livet ”Here but not there – a love story”, en avslöjande bok från 1998 som många tyckte var onödigt okänslig och alltför indiskret, inte minst med tanke på Shawns hustru och barn (han själv var död vid det laget). I tre av sina böcker samlade hon texter från The New Yorker, särkilt de som hade tryckts under rubriken ”Talk of the Town”. I en annan porträtterade hos den liberale politikern Adlai Stevenson som gärna hade fått bli president, och i en tredje gav hon sin syn på en annan legend: ”Moments with Chaplin”. Och hon skrev minnesvärt om Hemingway, i en tidig New Yorker-artikel.

Annons:

När budet om hennes bortgång den tjugonde september vid nittionio års ålder kom tog jag fram den och läste den på nytt, och frapperades från första sidan av hur rapp, rolig och respektlös hon var. Hon var en i raden av USAs tuffa kvinnliga reportrar liksom Dorothy Thompson och Martha Gellhorn (de båda var gifta med var sin nobelpristagare, fast det var övergående: Sinclair Lewis och Ernest Hemingway).

Filmen det handlar om i ”The Picture” är ”The Red Badge of Courage” som John Huston regisserade och där Audie Murphy, andra världskrigets kanske mest medaljerade soldat, spelade huvudrollen. Den baserades på naturalisten Stephen Cranes roman från 1895, skriven av en tjugofyraåring utan egen erfarenhet av krig. Crane levde bara några få år till men hann med dels den naturalistiska kortromanen ”Maggie, A Girl of the Streets”, om en prostituerad i det beryktade Bowery i södra änden av Manhattan, dels en handfull noveller. ”The Open Boat” som är den kanske bästa beskriver de trettio timmar han och andra drev omkring skeppsbrutna när deras båt till Kuba gått under. Hans western-novell ”The Bride Comes to Yellow Sky” liksom hans historia ”The Blue Hotel” hör till en amerikansk kanon.

”The Red Badge of Courage” som är mera impressionistisk än realistisk fanns på den obligatoriska litteraturlistan när jag läste amerikansk litteratur på Dartmouth College i New Hampshire för mer än femtio år sedan, och det skulle inte förvåna mig om den fortfarande är obligatorisk: historien om en soldat som förirrar sig ut i skogarna under ett slag i amerikanska inbördeskriget och förlorar all orientering. Helheten bryts upp i fragment, lika förvirrande som krigshändelserna måste ha tett sig för den som tvangs delta i dem. Likheten med perspektivet underifrån i Tolstojs ”Krig och fred” är nog inte tillfällig. Under sina sista år bodde Crane i England där författarkollegerna H. G. Wells och Joseph Conrad hörde till hans umgänge – han avled i Schwarzwald av tuberkulos 1900.

Hustons film blev hyfsat bra, Lillian Ross undersökande reportage om hur den kom till är ännu bättre, dels för att hon utan att imponeras ger snabba porträtt av de närmast inblandade, förutom John Huston bland annat filmmogulen Louis B. Mayer på hans vräkiga kontor där allt är gräddfärgat, och dels för att hon visar hur mycket folk som var inblandat och hur komplicerad en filmproduktion redan den gången var. Lillian Ross hörde till de flitiga skribenterna i The New Yorker, med över femhundra artiklar från starten 1945. Den sista kom för bara fem år sedan, när J. D Salinger dog. Han var hennes nära vän, om honom skrev hon personligt och bra. (Jag kan tänka mig att han som var sjukligt skygg roterar i sin grav när den nya närgångna spelfilmen om hans liv snart har premiär).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Lillian Ross som var född Rosovsky levde under många år nära den andre redaktören för The New Yorker, William Shawn, utan att gifta sig med honom – han var redan gift. Om det skrev hon sent i livet ”Here but not there – a love story”, en avslöjande bok från 1998 som många tyckte var onödigt okänslig och alltför indiskret, inte minst med tanke på Shawns hustru och barn (han själv var död vid det laget). I tre av sina böcker samlade hon texter från The New Yorker, särkilt de som hade tryckts under rubriken ”Talk of the Town”. I en annan porträtterade hos den liberale politikern Adlai Stevenson som gärna hade fått bli president, och i en tredje gav hon sin syn på en annan legend: ”Moments with Chaplin”.  Och hon skrev minnesvärt om Hemingway, i en tidig New Yorker-artikel.

En som reste ragg när hennes avslöjande bok om åren med William Shawn kom var Renata Adler, en annan av The New Yorkers bitska och orädda skribenter som också attackerade andras historieskrivning om den tidskriften, som jag för några år sedan rapporterade om här:

 

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Carl-Henning Wijkmark. Foto: Carl-Henning Wijkmark

”Allting har ett pris, bara människan har ett värde”

Min första kontakt med Carl-Henning Wijkmark blev läsningen av "Dressinen", där efter kom "Jägarna på Karinhall" följd av "Den svarta väggen", "Den moderna döden" som redan är en klassiker och ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 09 november, 2015

Sceniska rum: Scener från Odenplan. I samtal med John Jakobsson, konstnär

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Anders Nilsson | Reportage om scenkonst | 20 juli, 2014

Illustratör: Signe Collmo

Vad är upplysning?

Är arbetare och tänkare synonymer? Var det upplysningsidealet? Tänka för sig själv? Betrodd i sina hållningar; Principfast? Hinner den unge studenten eller äldre professorn tänka för sig själv? Behålla sina ...

Av: Arsho | Essäer om politiken | 09 juli, 2015

Janne Karlssons satyr

Jag heter Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Jag är förmodligen Sveriges mest refuserade serietecknare. Möjligen beror detta lite på att jag förmodligen även är sveriges ...

Av: Janne Karlsson | Utopiska geografier | 06 december, 2010

Turism som draglok

Det är lika bra att erkänna från början. Jag är ett turistiskt freak. Det innebär att jag sällan kan resa utan att turism som fenomen spökar i bakgrunden av mina ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 30 juli, 2012

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Svenska bilderbokskonstnärer från Adelborg till Adbåge

Barn har en inneboende drivkraft att upptäcka världen. Ordens magi i sagor och berättelser är viktiga för utvecklingen. Olika tider har gett olika svar på frågan vad en barnbok är ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 31 juli, 2013

To former for frihet

Dette essayet er om to former for frihet. Den ene beskriver jeg med ‘frihet fra’, mens den andre formen for frihet beskriver jeg med ‘frihet til’. I et stort antall ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 04 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.