Bilder av Alvar Aaltos arkitektur

Entrétak i Villa Mairea, 1937-39 På två utställningar på Arkitekturmuseet i Stockholm kan man fundera över vad som är essensen i skapandet av en byggnad eller en möbel eller en... Vad ...

Av: Leif Carlsson | 24 mars, 2008
Konstens porträtt

Paul Verlaine var kung i baren

Paul Verlaine – ”och allt det övriga är litteratur”

Den symbolistiska skolan, med Baudelaire som förelöpare (Verlaines första kontakt med poesin och stora inspiration var Baudelaires "Ondskans blommor") och Rimbaud, Mallarmé och Verlaine som främsta företrädare, inledde en ny ...

Av: Göran af Gröning | 09 februari, 2015
Litteraturens porträtt

Veckan från hyllan Vecka 10 2012

Hemma igen efter två veckors solsemester. Det är så skönt att förkorta vintern på det sättet, här i Norrland kan den vara i drygaste laget. Ska man orka jobba till ...

Av: Gregor Flakierski | 03 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 5

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | 10 maj, 2017
Utopiska geografier

Ögonblickets Frihet



Georges Bataille skrev många artiklar om surrealismen i tidningar som Troisième Convoi, Combat, Critique, Deucalion, etc. Dessa artiklar är samlade i en antologi i engelsk översättning kallad The Absence of Myth. Batailles språk är som alltid mystiskt och obskyrt; det är svårt att penetrera och blir för läsaren en utmaning. Vissa artiklar går inte att begripa förrän man har läst en annan artikel hundra sidor vidare i boken och då krävs det att man går tillbaka och läser om, funderar, tänker. Batailles artiklar provocerar hjärnan; de sätter hjärnan i ett läge av febril aktivitet och ens egna idéer skenar iväg och hotar att göra vidare läsning omöjlig. En essä om alla de ämnen Bataille skriver om i denna antologi skulle bli en ny bok. Därför

 

Det surrealistiska frihetsbegreppet enligt Georges Bataille


 

Bataille betvivlade verkligheten. I hans skrifter definierad som tingens ordning, misstrodde han rationalismens ideologiska anspråk på att definiera vad verkligheten var. Han höll inte med om västerlandets fastställande av verkligheten som en given ontologisk princip som kunde lokaliseras och erövras, eftersom verkligheten inte är någonting solitt utan enbart består av mytiska kvaliteter.

Annons:

Den som sitter fängslad och genom sitt gallerförsedda fönster tittar ut mot solen, längtar denne efter solen, eller efter friheten att kunna sträcka sig mot den utan att nå den? Bland cellens krälande skuggor längtar den fängslade efter att känna solens värme på sin hud. Och du, tror du att du är fri? Är det enbart celler, kedjor och arrester som begränsar vår frihet, våra möjligheter att sträcka oss efter saker och ting som för alltid kommer att vara bortom räckhåll? Friheten själv kan jämföras med den sol vars värme vi ibland känner mot vår hud och som vi sträcker oss mot, men som vi aldrig kan uppnå, eftersom avståndet är för långt… och om vi väl når den, bränns vi bortom igenkännlighet av det som vi först eftertraktade.

Är det möjligt att uppnå frihet? Det går, enligt Bataille, att finna friheten, och den finns att finna i ögonblicket, rättare sagt i det surrealistiska ögonblicket. Att ta sin pistol, gå ut på gatan och utan urskiljning skjuta rakt in i en folkmassa, det är så Andre Breton beskriver det ultimata surrealistiska ögonblicket och Bataille instämmer i detta.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Denna handling, som jämförs med den asiatiska sedvänjan av amok, definieras inte som det perfekta surrealistiska ögonblicket på grund av dess morbida kvalitet eller mordlystna tillvägagångssätt.

Det är istället ögonblickets overkliga och absurda handling i ett moment av total frihet från förnuft och konsekvenser som definierar det. För den moderna läsaren kanske detta framstår som ett glorifierande av terrorism, men terrorismen skiljer sig från ovan beskrivna handling i och med att terrorismen alltid har ett syfte, religiöst eller politiskt, etc.

Ögonblicket av amok har inget syfte överhuvudtaget utan är en kil som slås in i tiden där den handlande frigör sig från förnuft och konsekvenser. Detta ögonblick är ett moment i tiden, men det fria ögonblicket är inte bundet av framtiden utan existerar enbart i sig själv, genom subjektet, i ett kausalt vakuum där nästkommande konsekvenser inte har någon som helst betydelse.

Bataille använder sig av vissa nyckelbegrepp som återkommer i hans texter, begrepp som han har gett egna definitioner. Ett av dessa begrepp är det suveräna tillståndet och denna suveränitet innebär att man är villig att dö (eller villig att riskera sitt liv) för att slippa underkasta sig världens ok.

Det är ett tillstånd som inte tjänar någonting, inte ens dess egna egoistiska intressen. Det suveräna tillståndet är tillståndet av frihet. Enligt Bataille kan ingen förslava den sant suveräna människan: det enda som berör henne är att existera i ögonblicket, utan att fästa någon vikt vid ögonblickets konsekvenser, utan att företa sig något vars resultat berör något annat än det givna momentet.

Det är först när man är fri som det suveräna tillståndet kan nås… och i det tillståndet kan man inte längre förslavas. Den sol som var utom räckhåll, känns inte längre som ouppnåelig… Bataille betvivlade verkligheten. I hans skrifter definierad som tingens ordning, misstrodde han rationalismens ideologiska anspråk på att definiera vad verkligheten var.

Han höll inte med om västerlandets fastställande av verkligheten som en given ontologisk princip som kunde lokaliseras och erövras, eftersom verkligheten inte är någonting solitt utan enbart består av mytiska kvaliteter. Den tyngd som surrealismen hade var ett erkännande av detta faktum och beskrivs som ett sätt att handla och tänka, snarare än en konstgenre (som den kanske mest beskrivs som idag).

Handlandet bestod i att tillskanska sig en verklighet som stod över verkligheten (sur la réalité) och detta kunde enbart ske genom det fria ögonblicket. Detta ögonblick är heligt, en återkommande term som Bataille ger betydelsen kommunikation, och är heligt just eftersom det tillåter en form av krampartad kommunikation av det som annars inte tillåts tala; en kommunikation som är oavhängigt av förnuftet. Surrealisterna kallade denna kommunikation automatisk skrift och den hade en mycket betydande roll inom den surrealistiska sfären.

Ordet ”automatisk” kommer från grekiskan och har bildats av autos som betyder själv, och matos som betyder tänkande.

Den automatiska skriften är alltså precis det: skrivandet som skriver sig själv. Ett skapande utan subjekt. Den som skriver ner är enbart objekt, detta objekt dikterar endast. I automatisk skrift finns inget förnuft som styr processen, den är snarare som en dröm.

Det är alltså inte författaren eller konstnären som skapar, utan snarare skapandet själv som får fria tyglar i detta suveräna tillstånd, i denna situation av helig kommunikation. Om surrealismen är en strävan efter frihet, så är den servila inställningen till nyttan dess antagonist. I frihet kan det inte finnas någon servilitet; den är subversiv och strävar inte efter något.

Det nyttiga är enbart avsett att användas för praktiska ändamål, att tjäna ett syfte och är därför oförenligt med surrealisternas strävan, eftersom friheten de eftersökte var en frihet från det praktiska. En dikt har inget praktiskt värde; en dikt är en helig handling då kommunikation uppstår mellan poeten och läsaren.

Men den kan inte, och ska inte, tjäna ett praktiskt syfte. Hur skulle den kunna det, då den kommer från sfären av det suveräna tillståndet, där allt förnuft och konsekvenstänkande har bränts bort av frihetens allslukande flamma? Vad är mest önskvärt?

Att från sin cell stirra sig blind på solen, eller nå upp till den och där kremeras? Liksom i amok, där den handlande knivhugger till denne själv blir knivhuggen till döds, bränner solen den som kommer för nära, likt Ikaros, vars frihetssträvande ambitioner mötte sitt självförbrännande slut.

Hugo Kuhlin

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Jeff Koons. Lockande och festlig konst, med skinande blanka ytor

Det har blåst friska debattvindar kring en stor och påkostad utställning som just nu lockar publik till Moderna Museet i Stockholm. Skulptur efter skulptur visar tre konstnärer men det är ...

Av: Nancy Westman | Essäer om konst | 15 november, 2014

Smultron är vi allihopa

Bostadsbristen i Sverige, främst i de tre större städerna samt universitetsorter, förvärras för varje år som går. Skrytbyggen, landmärken och fallossymboler reser sig ståndaktigt mot skyn synbara för stadens alla ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 27 november, 2008

An Empirically Based Definition of God, with Feminine and Masculine Incarnation

 A Definition Stemming from Russell’s Paradox and from an Empirically Based Curved Static Cosmos Annihilating Beyond Time and Space Spirit of Truth, Enlighten and Guide our Research O Mary Conceived without Sin ...

Av: Piero Benazzo | Agora - filosofiska essäer | 09 april, 2012

Bali: mystik, andlighet och exotism

Kan en liten ö mitt i oceanen dölja mer än det uppenbara paradisiska trädgårdslandskapet med prunkande grönska, cikador, hibiskusblommor och fjärilar stora som småfåglar? Jag gav mig av, från Paris till ...

Av: Anne Edelstam | Resereportage | 02 juli, 2010

En liten pojkes dröm om att få gå i skolan. Intervju med författaren…

Under Togos brännande sol lever de i ett stort antal, alla de barn som vill gå i skolan. Som vill lära sig, utvecklas och få kunskap. För att kunna se ...

Av: Linda Johansson | Litteraturens porträtt | 24 juni, 2012

Snabbare tid snabbare ... Inblickar i Nelly Sachs diktvärld

Den tyskfödda diktarinnan Nelly Sachs, som sedan början av 40-talet levde i Sverige, fick nobelpriset i litteratur på sin 75-årsdag 1966. I hennes verk finns en medskapande mänsklighet och ett ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 10 juli, 2011

Animula, Vagula. Blandula

I går när jag kittat lidertaket, och ösregnet börjat efter naturligtvis, la mig sur för att senare orka med kvällssysslor, vaknade efter några timmar plötsligt på förnatten, hade drömt om ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 24 juli, 2013

Illustration av slaget om Kurukshetra.

Krigarens ljus

”Din omsorg gäller bara gärningen inte gärningens frukter, låt inte dessa förföra dig att handla eller kedja din höga själ i den icke-gärningens klumpighets band” (Bhagavad-Gita II, 47 )

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 25 oktober, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.