Leipzig en kulturstad

20 mil söder om Berlin – 1,5 timme med snabbtåg – ligger ett veritabelt Mecka för den kulturintresserade: halvmiljonstaden Leipzig. Jag minns hösten 1989: varje vecka gick hundratusentals leipzigbor ut på ...

Av: Björn Gustavsson | 21 november, 2013
Resereportage

Micro Modular Quartet, Sound of Stockholm, foto Marco de Baptistis

Sound of Stockholm 2016: experimentell musik, drone, klubbkultur och elektronisk konstnär

Sound of Stockholm festivalen presenterade i Stockholm ett brett spektra av ny musik sedan 2010. FRIM (Föreningen för Fri Improviserad Musik), Fylkingen, Samtida Musik, SEKT och Studio 53 är fem ...

Av: Marco De Baptistis | 22 november, 2016
Essäer om musik

I de mörkaste skogarna döljer sig de mörkaste hemligheterna

En uppstickare bland de svenska långfilmsdebutanterna är Johan Lundh som med filmen ”Den som söker” (Svensk distribution: Njutafilms) visade vad han går för. Filmen fick också sätta punkt för Göteborgs ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 18 mars, 2013
Filmens porträtt

Omslag  av boken ” Mikronationer - på besök i hemgjorda länder”

Mikronationer - på besök i hemgjorda länder

"Mikronationer - på besök i hemgjorda länder" (Gidlunds förlag, 2017) är namnet på en ny bok som handlar om mikronationer. Mikronationer det är länder som inte är riktiga länder

Av: Mathias Jansson | 12 oktober, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Ögonblickets Frihet



Georges Bataille skrev många artiklar om surrealismen i tidningar som Troisième Convoi, Combat, Critique, Deucalion, etc. Dessa artiklar är samlade i en antologi i engelsk översättning kallad The Absence of Myth. Batailles språk är som alltid mystiskt och obskyrt; det är svårt att penetrera och blir för läsaren en utmaning. Vissa artiklar går inte att begripa förrän man har läst en annan artikel hundra sidor vidare i boken och då krävs det att man går tillbaka och läser om, funderar, tänker. Batailles artiklar provocerar hjärnan; de sätter hjärnan i ett läge av febril aktivitet och ens egna idéer skenar iväg och hotar att göra vidare läsning omöjlig. En essä om alla de ämnen Bataille skriver om i denna antologi skulle bli en ny bok. Därför

 

Det surrealistiska frihetsbegreppet enligt Georges Bataille


 

Bataille betvivlade verkligheten. I hans skrifter definierad som tingens ordning, misstrodde han rationalismens ideologiska anspråk på att definiera vad verkligheten var. Han höll inte med om västerlandets fastställande av verkligheten som en given ontologisk princip som kunde lokaliseras och erövras, eftersom verkligheten inte är någonting solitt utan enbart består av mytiska kvaliteter.

Annons:

Den som sitter fängslad och genom sitt gallerförsedda fönster tittar ut mot solen, längtar denne efter solen, eller efter friheten att kunna sträcka sig mot den utan att nå den? Bland cellens krälande skuggor längtar den fängslade efter att känna solens värme på sin hud. Och du, tror du att du är fri? Är det enbart celler, kedjor och arrester som begränsar vår frihet, våra möjligheter att sträcka oss efter saker och ting som för alltid kommer att vara bortom räckhåll? Friheten själv kan jämföras med den sol vars värme vi ibland känner mot vår hud och som vi sträcker oss mot, men som vi aldrig kan uppnå, eftersom avståndet är för långt… och om vi väl når den, bränns vi bortom igenkännlighet av det som vi först eftertraktade.

Är det möjligt att uppnå frihet? Det går, enligt Bataille, att finna friheten, och den finns att finna i ögonblicket, rättare sagt i det surrealistiska ögonblicket. Att ta sin pistol, gå ut på gatan och utan urskiljning skjuta rakt in i en folkmassa, det är så Andre Breton beskriver det ultimata surrealistiska ögonblicket och Bataille instämmer i detta.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Denna handling, som jämförs med den asiatiska sedvänjan av amok, definieras inte som det perfekta surrealistiska ögonblicket på grund av dess morbida kvalitet eller mordlystna tillvägagångssätt.

Det är istället ögonblickets overkliga och absurda handling i ett moment av total frihet från förnuft och konsekvenser som definierar det. För den moderna läsaren kanske detta framstår som ett glorifierande av terrorism, men terrorismen skiljer sig från ovan beskrivna handling i och med att terrorismen alltid har ett syfte, religiöst eller politiskt, etc.

Ögonblicket av amok har inget syfte överhuvudtaget utan är en kil som slås in i tiden där den handlande frigör sig från förnuft och konsekvenser. Detta ögonblick är ett moment i tiden, men det fria ögonblicket är inte bundet av framtiden utan existerar enbart i sig själv, genom subjektet, i ett kausalt vakuum där nästkommande konsekvenser inte har någon som helst betydelse.

Bataille använder sig av vissa nyckelbegrepp som återkommer i hans texter, begrepp som han har gett egna definitioner. Ett av dessa begrepp är det suveräna tillståndet och denna suveränitet innebär att man är villig att dö (eller villig att riskera sitt liv) för att slippa underkasta sig världens ok.

Det är ett tillstånd som inte tjänar någonting, inte ens dess egna egoistiska intressen. Det suveräna tillståndet är tillståndet av frihet. Enligt Bataille kan ingen förslava den sant suveräna människan: det enda som berör henne är att existera i ögonblicket, utan att fästa någon vikt vid ögonblickets konsekvenser, utan att företa sig något vars resultat berör något annat än det givna momentet.

Det är först när man är fri som det suveräna tillståndet kan nås… och i det tillståndet kan man inte längre förslavas. Den sol som var utom räckhåll, känns inte längre som ouppnåelig… Bataille betvivlade verkligheten. I hans skrifter definierad som tingens ordning, misstrodde han rationalismens ideologiska anspråk på att definiera vad verkligheten var.

Han höll inte med om västerlandets fastställande av verkligheten som en given ontologisk princip som kunde lokaliseras och erövras, eftersom verkligheten inte är någonting solitt utan enbart består av mytiska kvaliteter. Den tyngd som surrealismen hade var ett erkännande av detta faktum och beskrivs som ett sätt att handla och tänka, snarare än en konstgenre (som den kanske mest beskrivs som idag).

Handlandet bestod i att tillskanska sig en verklighet som stod över verkligheten (sur la réalité) och detta kunde enbart ske genom det fria ögonblicket. Detta ögonblick är heligt, en återkommande term som Bataille ger betydelsen kommunikation, och är heligt just eftersom det tillåter en form av krampartad kommunikation av det som annars inte tillåts tala; en kommunikation som är oavhängigt av förnuftet. Surrealisterna kallade denna kommunikation automatisk skrift och den hade en mycket betydande roll inom den surrealistiska sfären.

Ordet ”automatisk” kommer från grekiskan och har bildats av autos som betyder själv, och matos som betyder tänkande.

Den automatiska skriften är alltså precis det: skrivandet som skriver sig själv. Ett skapande utan subjekt. Den som skriver ner är enbart objekt, detta objekt dikterar endast. I automatisk skrift finns inget förnuft som styr processen, den är snarare som en dröm.

Det är alltså inte författaren eller konstnären som skapar, utan snarare skapandet själv som får fria tyglar i detta suveräna tillstånd, i denna situation av helig kommunikation. Om surrealismen är en strävan efter frihet, så är den servila inställningen till nyttan dess antagonist. I frihet kan det inte finnas någon servilitet; den är subversiv och strävar inte efter något.

Det nyttiga är enbart avsett att användas för praktiska ändamål, att tjäna ett syfte och är därför oförenligt med surrealisternas strävan, eftersom friheten de eftersökte var en frihet från det praktiska. En dikt har inget praktiskt värde; en dikt är en helig handling då kommunikation uppstår mellan poeten och läsaren.

Men den kan inte, och ska inte, tjäna ett praktiskt syfte. Hur skulle den kunna det, då den kommer från sfären av det suveräna tillståndet, där allt förnuft och konsekvenstänkande har bränts bort av frihetens allslukande flamma? Vad är mest önskvärt?

Att från sin cell stirra sig blind på solen, eller nå upp till den och där kremeras? Liksom i amok, där den handlande knivhugger till denne själv blir knivhuggen till döds, bränner solen den som kommer för nära, likt Ikaros, vars frihetssträvande ambitioner mötte sitt självförbrännande slut.

Hugo Kuhlin

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Samernas nationaldag firas den 6. februari 2014

”Bättre det magra i handen, än det feta i skogen.”/ Gammalt samiskt ordspråk Samerna, som är ett folk utan land, lever i de fyra länderna Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sameland omfattar ...

Av: Nina Michael | Allmänna reportage | 06 februari, 2014

En evig rannsakan

Det är sommar. Jag är fjorton och sitter och läser. Rummen ligger öde. Det är knäpptyst. Ute dallrar hettan över kullerstensgården. Här inne är det kvavt. Det är instängt. En ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 10 juli, 2010

Strömmen som aldrig slutar virvla – På jakt efter forsens låt

Tidningen Kulturens Peter Sjöblom möter Roland Keijser och Anders Rosén för att gå en svensk folkmusikklassiker på djupet. Den svenska folkmusik har sina milstolpar. Den kanske första men troligen största är de ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 30 januari, 2014

Ladies Night på studenthaket Mohr

Väckarklockan ringde kl 04.15 en torsdagsmorgon; snabb dusch, frukost vid diskbänken och redan kl 04.45 rullade Hedda Jansson och jag i vår bil, som heter Lucy, till Linköpings flygplats. Väl ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 15 mars, 2014

Böcker i tredje världen

Skuggan från kolonialtiden tycks finnas kvar inom bokbranschen i tredje världen Publiceringen av böcker och andra trycksaker spreds i och med kolonialismen till större delar av tredje världen. Kolonisatörerna förde med ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Essäer om samhället | 26 oktober, 2009

Kall men bra början på Festivalsommaren

"Man måste alltid vara berusad. Det är allt: det är det enda det är frågan om. För att inte känna Tidens förfärliga börda som knäcker era skuldror och böjer er ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 03 juni, 2010

Den Gåtfulle

Om inte krig funnits, skulle vi då förstå innebörden av fred? Är hälsa något vi kan uppskatta utan att ha varit sjuka? Filosofen Herakleitos levde i Efesos mot slutet av 500-talet ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 02 april, 2012

Tillvarovävens formvärld och vävfront Torsten Hägerstrands andliga testamente

Som första universitetsämne läste jag 1944-45 geografi i Lund och minns väl de sympatiska lärarna Karl Erik Bergsten, Sven Björnsson och Torsten Hägerstrand. Liksom Helge Nelson, som tillika var min ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 14 oktober, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.