Var bärsärken en shaman?

  Myten om de gamla bärsärkarna kan än idag sägas vara högst levande. Forskarna har dock länge tvistat om vilka dessa elitkrigare egentligen var. Medan vissa menar att de bör ...

Av: Thomas Jonsson | 08 mars, 2010
Essäer om religionen

Familjeförvecklingar kring en hund

 För många år sedan deltog jag i en ambitiöst upplagd fortbildningskurs om aktuell brittisk litteratur. Det var på University of Surrey i Guildford, någon timme med tåg sydväst om London.  Två ...

Av: Ivo Holmqvist | 19 augusti, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Det förlorade paradiset Om Marcel Prousts incestuösa madeleinekakor

Insvept i klädbylten sittande i sin mentala krypta i den korkvadderade sängkammaren arbetar den sjuke Marcel Proust nätterna igenom med sitt mästerverk. Sönderhostad av en tuberkulös hosta, drogad av tunga ...

Av: Benny Holmberg | 26 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Narcissus pseudo-Narcissus på sankt Görans trädgård

För det första, snål spar och fan tar, det vill säga om man blir fast eller vill låta måla bilen. Ville inte betala parkeringsavgift som vanligt, så åkte till gratisstället ...

Av: Stefan Hammarèn | 15 juni, 2014
Stefan Hammarén

Aleksis Kivi – Finlands nationalförfattare



Den 10 oktober firas i Finland varje år Aleksis Kivi dagen. I det finsktalande Finland är Aleksis Kivi nationalskalden. Hans ”Sju bröder” är märkligt tidlös och har alltid inspirerat finländska författare. Ett av de stora litterära priserna i Finland är Aleksis Kivi priset.. Aleksis Kivi är en pseudonym för Alexis Stenvall. Han levde under svåra omständigheter mellan 1834 och 1872. Aleksis Kivi är Finlands första ursprungliga poet på finska språket. Den bildade klassen i Finland var länge helt svenskspråkig och all högre undervisning var på svenska. Det finska språket diskriminerades. Först 1860 hävdes ett förbud som förbjöd tryckning av annan finskspråkig litteratur än religiös och ekonomisk.


 

Kivis mest kända verk är det tragiska ödesdramat Kullervo från 1864. Där är Kivi influerad av Kalevala-eposets dikter. Vidare även Sockenskomakarna och framförallt Sju bröder från 1870. Berättelsen om de sju föräldralösa tavastländska bondpojkarna i Sju bröder som lever ett fribrytarliv i skogen vid Impivaara ödemark är den finskspråkiga litteraturens största klassiker. Kivi skrev också vackra dikter och många har tonsatts och lever hos det finska folket som t.ex. Mitt hjärtas sång. (Övers. Elmer Diktonius. Tuoni = dödsriket i Kalevalamytologin)
aleksis kivi

aleksis kivi

Annons:

Aleksis Kivi hade finska som modersmål men lärde sig också svenska. Han var son till en skräddare och uppväxt i det finska språkområdet i Palojoki by, Nurmijärvi socken i Nyland några mil norr om Helsingfors. Han kom att bo som vuxen i det svenska språkområdet i Sjundeå kommun väster om Helsingfors. Kivi kände sig dock hela livet som finsk och hans litterära landskap var i huvudsak Nurmijärvi med skogar och sjöar, finskt språk och finsk bykultur.

Som tolvåring skickades Aleksis Kivi till Helsingfors för studier. Han fick avbryta sina studier på grund av fattigdom och svält. Dock lyckades han som 23-åring ta studentexamen. Han var konstnärligt lagd och även duktig att teckna. Han tyckte också om att vandra i skogen och även att jaga. Han var beläst på de stora klassikerna som Shakespeare men också på Runebergs Fänriks Ståhls sägner och Elias Lönnrots Kalevala. Kivi tillhörde också en löst sammansatt grupp under studietiden som verkade för att utveckla en finskspråkig humanistisk kultur.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Även om Kivi var en stor konstnärsbegåvning var det inget som imponerade på hans samtid. Där var traditionellt hårt jordbruksarbete som räknades i både Nurmijärvi och Sjundeå. Kivi fick dessutom tidigt ekonomiska-, psykiska- och även alkoholproblem. Någon familjebildning var inte heller att tänka på i och med hans svaga ekonomi. När han var 29 år hyste han in sig hos en äldre ensamstående kvinna, Carlotta Lönnqvist, som drev någon form av hushållsutbildning för unga flickor. Kivi fick där en hemmiljö, arbetsro och även möjlighet att äta sig mätt. Charlotta Lönnqvist godtog också hans psykiska egenart.

Kivis mest kända verk är det tragiska ödesdramat Kullervo från 1864. Där är Kivi influerad av Kalevala-eposets dikter. Vidare även Sockenskomakarna och framförallt Sju bröder från 1870. Berättelsen om de sju föräldralösa tavastländska bondpojkarna i Sju bröder som lever ett fribrytarliv i skogen vid Impivaara ödemark är den finskspråkiga litteraturens största klassiker. Kivi skrev också vackra dikter och många har tonsatts och lever hos det finska folket som t.ex. Mitt hjärtas sång. (Övers. Elmer Diktonius. Tuoni = dödsriket i Kalevalamytologin)

Tuonis dunge, fridens dunge!
Där är sandens fina vagga,
Dit skall jag föra mitt gullebarn.

Där har barnet gott att vara,
Där på Tuoniherrens ängder
Vallande Tuonelas hjordar.

Tuonis dunge, fridens dunge!
Fjärran hatet är och kivet,
Långt bort världen den falska.

När Sju bröder 1870 först utkom i Finland fick blev den totalt nedgjord av en ledande kritiker August Ahlqvist sok skrev: "Verket är löjeväckande och en skamfläck i den finska litteraturen. Särskilt innehåller det en elak kränkning av den finska allmogen, där upphovsmannen påstår sig ha gjort skildringarna efter naturen. Denna allmoge är ingenstans sådan – som hjältarna i denna bok; det tysta och allvarliga folk som röjt Finlands ödemarker för odling – är av helt annan art än nybyggarna på Impivaara. Kivis roman ansågs sammantaget av etablissemanget som genomprimitiv och en skamfläck för finsk diktning. Förläggaren (Finska litteratursällskapet) blev förfärad och drog in upplagan som publicerades i sin helhet först tre år senare. Även Runeberg instämde i August Ahlkvists kritik mot Kivis verk trots att han inte kunde läsa på finska. Motgångarna med Sju bröder tog knäcken på Aleksis Kivi. Han blev intagen 1871 på sjukhus i Helsingfors med diagnosen melancholia chronica. Som möjliga orsaker till sjukdomsutbrottet antecknades Anemi? Superi? Sårad författareära? Våren 1872 blev han utskriven till sin bror Albert Stenvall i Tusby som tog emot honom mot viss ersättning från fattigvården i Nurmijärvi. Aleksis Kivi var dock fortfarande sjuk och förvirrad. Han dog troligen i lunginflammation på årets sista dag 1872.

Aleksis Kivi lever i sina verk och då framförallt Sju bröder. Så här presenteras bröderna i inledningen av boken: Bröderna heta från äldst till yngst: Juhani, Tuomas, Aapo, Simeoni, Timo, Lauri och Eero. Av dem är Tuomas och Aapo ett tvillingpar och likaså Timo och Lauri. Juhani den äldste av bröderna är fem och tjugo år gammal, men Eero, den yngste har nätt och jämnt sett aderton solvarv. Till kroppsväxten är de stadiga och breda, längden är lagom utom hos Eero som är mäkta kort. Längst av dem alla är Aapo fastän ingalunda bredast över axlarna. Sistnämnda försteg och ära tillkommer Tuomas som är med rätta berömd för sin skulderbredd. En egenskap som präglar dem alla gemensamt är deras bruna hy och styva halmgula hår, vars strävhet särskilt hos Juhani är i ögonen fallande. Jukolabröderna är mäkta populära i Finland och deras eskapader spelades också som utomhusteater i en föreställning vid vridläktaren i Närpes där artikelförfattaren har sin sommarbostad. Det blev succé. I Nurmijärvi kommun spelas Sju bröder varje sommar av teateramatörer. Kommunen hedrar också sin store son Aleksis Kivi genom att bröderna finns i kommunvapnet. Naturligtvis finns också ett museum i Kivis födelsetorp i Palojoki by.

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Två av senhöstens mäktigaste kulturupplevelser i Stockholm: Almqvist respektive Strindberg – på Forum…

 25-årsjubilerande Forum, som drivs av Jean-Claude Arnault och Katarina Frostenson och som utgör ett av Stockholms mest spännande kulturställen, bjöd nyligen på en helafton med tema C J L Almqvist ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 01 december, 2014

Anna Berg och den svenska naivismen

Modernismen som konstriktning speglar en dynamisk tid präglad av industrialismen och det moderna livets framfart. Synen på verkligheten förändras i början av 1900-talet inte minst genom alla tekniska innovationer som ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 15 december, 2013

Likt alvsmederna och dvärgamästarna från svunna tider

Med tanke på att den sista filmen i Hobbittrilogin just haft premiär, passar en återblick till sommarens Medeltidsvecka och då speciellt föredraget med Peter Lyon bra. Peter Lyon är numera en ...

Av: Jessika Ahlström & Alexander Sanchez | Kulturreportage | 27 december, 2014

Älskade trädgårdar! - Nu blommar det i bokhyllan!

Det finns många sätt att uppleva trädgårdar på. Att arbeta i en trädgård (egen eller andras). Att laga mat från trädgården – och att äta ute. Att skapa en egen ...

Av: Belinda Graham | Essäer om samhället | 29 maj, 2013

Född till liv – Vigd åt död

TEMA FINLAND Ett sekel sedan ”ett ljus tänt i livets fördumningsanstalt”; släckt i förtid av meningslöshet. Krossad av tomheten i de förlorade idealen, begraven i totalitarismens gapande och rullande stupiditet ...

Av: Oliver Parland | Litteraturens porträtt | 09 juni, 2008

Loserförfattarfabriken III

Ny sen årstid på loserförfattarfabriken. Den varma tredjedelslängre sommarén av få ord förbyttes till höstens meningslösa tystnad först. Loserförfattarna hade för det mesta glömt sin första iver att skriva enahanda ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 11 augusti, 2011

Kvinna, 1969. Foto: Anne Edelstam

Det sprakar av färger på Waldemarsudde

Vardagslivets poesi kallas utställningen (t.o.m 4 juni 2017) med verk av den spanske surrealisten Joan Miró - en av 1900-talets mest uppmärksammade konstnärer. Besökaren möter skulpturer, tavlor och affischer med ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 03 mars, 2017

Från feministiskt ramaskri till ungdomspjäser

Robert Fux som Gert van der Graaf i pjäsen Fans. Foto: Christian Hagward Från feministiskt ramaskri till ungdomspjäser På Orionteaterns varietéscen kan vad som helst hända. Här blandas världskända artister med ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 18 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.