Beatrice Månsdotter 

Bilden av en dröm, och något som försvann

Hennes blick fastnar på en punkt lite längre bort. En suddig kontur på en vägg. Kanske har det tidigare hängt en tavla där. Ett märke som försökts täckas över. Ett ...

Av: Beatrice Månsdotter | 17 december, 2017
Utopiska geografier

Det där med tajming

Somliga påstår att allt sker när det är meningen det ska ske. Andra påstår att vi själva fattar beslut, och konsekvenserna, goda som onda, får vi således som ett resultat ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 15 maj, 2014
Gästkrönikör

”Även en värld som skapar sig själv, måste en gång ha blivit skapad.”

Under en resa i Indien i december 1993, arrangerad av Samuel Strandberg i Samuel Travels, kom jag till den lilla staden Rishikesh, där Ganges flyter ut ur Himalaya. Att vi ...

Av: Erland Lagerroth | 04 oktober, 2013
Övriga porträtt

Illustration:  Hebriana Alainentalo

Raka vägen in i musikens blödande hjärta

När musikskribenten Lennart Persson avled i maj 2009 lämnade han efter sig en stor mängd texter från ett ansenligt antal musik- och nöjestidningar. Allt det han skrev för Sonic från ...

Av: Peter Sjöblom | 07 augusti, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Thorilds aforism över dörren till Uppsala Universitets stora aula. foto Ann-Sofi CUllhed

Att tänka fritt eller rätt?



Thomas Thorilds sentens "Tänka fritt är stort, tänka rätt är större" kan synas märklig och liknar en uppmaning till följsamhet och politisk korrekthet. Detta kunde dock knappast vara rektor Carl Yngve Sahlins avsikt när han 1887 lät hugga in devisen över entrén till Uppsala universitet. Hur tänkte då juristen Thorild när han på detta sätt ställde fritt mot rätt? Därom tvista de lärde och det finns ett otal tolkningsförsök.

 

Om Thomas Thorild


Thomas Thorild

Thomas Thorild

Påståendet Bonn är en huvudstad är i dag fel men 1988 var det rätt och det blir idag rätt genom ändring av tempus från presens till perfekt eller preteritum. Här handlar det om helt tidsbundna fakta men en geograf eller historiker måste känna till dem. Vi måste också ha empiriskt förvärvad kunskap. Att tänka fel och inte känna till fakta kan, om det vill sig illa, få katastrofala följder, t.ex. om en ingenjör räknar fel på hållfastheten vid ett brobygge eller en läkare inte känner till nödvändiga fakta för en riktig diagnos. I den meningen hade Thorild och Sahlin rätt.
Thorilds grav

Thorilds grav

Annons:

För att i alla fall förstå det lite bättre är det nödvändigt att gå till källan, där sentensen står som motto:

Ty derutaf, att ni är Fri, Jemnlik, Contractmyndig och Sjelfviljande, följer väl, att ni har högsta magt till att Tänka; men det Klokaste eller det Galnaste? att ni har högsta magt till att Vilja; men det Bästa eller det Värsta? att ni har högsta magt till att Göra; men det som upprättar Er och Alla, eller det som förstörer Er och Alla? - - - - - Denna omätliga Ovisshet måste vi då frias ifrån, det är, Vi måste frias ifrån Frihetens Ovisshet, genom en annan, och således vida högre, Princip, som kan stadga Visshet, som kan stadga Bestånd och Säkerhet. Och denna Princip är det Rätta: hvars eviga Lagar jag har sökt att utfinna och vill förklara i denna bok.
(Ur: "Rätt, eller alla samhällens eviga lag" (1794) i: Thomas Thorilds Samlade skrifter, Stockholm: Viborg 1824, s. 264.)

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kyrkan utlovar enligt Thorild evigt liv, salighet och uppenbarelsen av det Sanna och Rätta efter döden och efter ett liv "i ett gudomligt mörker", där vi "famla och erfara all irring och all vidrighet, för att en gång der, i en annan verld, med dubbelt lycksalig klarhet se det Rätta, och att derföre i allmänhet detta Lifvet vore en Gåta, hvarpå Evigheten är en upplösning" (ibd. s. 257). Han nöjer sig dock inte med detta utan menar att det "Sanna och Rätta" och därmed det "Goda" går att uppnå redan på denna jord. Thorild var ett barn av upplysningstiden och vägen till lycksalighet lyses upp av förnuftet och vetenskapen. Vårt tänkande förleds dock av den fria viljan som lockar oss att söka njutning och kortsiktigt uppfyllande av våra önskningar och drifter utan att se till de "irringar", "vidrigheter" och skadliga följder det får på kort eller lång sikt. Nog ligger det något i detta, tänk bara på drogberoende ("När jag kan sluta vill jag inte och när jag vill sluta kan jag inte") och politisk makthunger ("Blut und Boden") med kända, fruktansvärda konsekvenser.

Hur tänkte då rektor Sahlin när han valde Thorilds devis som motto också för Uppsala universitet och därmed väl som vetenskapligt rättesnöre. Vi låter honom klargöra det själv genom citat ur hans invigningstal hållet den 17 maj 1887. Han refererar där till Sokrates, som verkade "under det lysande femte århundradet f. Kr":

Under detta århundrade, det mest lysande i Greklands historia, var det icke någon brist på vishetslärare i Aten, men hvar och en, som kom i beröring med Sokrates, märkte, att det var en stor skilnad mellan honom och de andre. De andre kunde väl verka för tankefrihet, men att visa något, som var rätt och icke kunde tänkas annorlunda än på ett bestämdt sätt, det låg icke i deras magt. Det var hans magt, hans, om hvilken den Delfiske Apollo förklarade, att han var den visaste man.

Sahlin förutsätter liksom Thorild en evig, oföränderlig sanning, men den grekiska filosofin leder oss inte ända fram utan dit når vi först genom vårt inre och den kristna tron. Där finns den fasta punkt som leder till det rätta tänkandet. I den vetenskapliga forskningen finns också ett tänkande som riktar sig mot det yttre, mot vår omgivning, mot naturen. Detta yttre tänkesätt är avhängigt av det inre, rätta, men det följer tankelagarna:

Jag menar med det fria tänkandet icke det, som anser sig kunna godtyckligt antaga, hvad det som ur en eller annan synpunkt befinnes för det ena eller det andra ändamålet lämpligt eller lockande; jag menar det tänkande, som känner tänkandets lag, som vet, att tankelagen är ordning, och att det utan ordning icke gifves något tänkande, utan endast tanklöshet.
[...]
Det finns hos tänkandet en frihet ... som kan urarta till ett självsvåld och en förnekelse av det som icke borde förnekas, men som kräver och behöver en förklaring. Detta fria tänkande behöver en upprättelse, det behöver övergå till att bliva ett rätt tänkande, ett sådant tänkande genom vilket människan finner det rätta och väsentliga och det, som hon icke kan umbära för att komma till ett inre och andligt liv. Dit kan man nå inte bara genom vetenskaplig forskning. Den som söker näring för sitt inre liv kan tänka rätt. Han tänker rätt därigenom, att han riktar sin tanke på det, som är tankens rätta föremål, och att han själv har rätt i sitt tänkande.
(http://www.sahlinska.se/c-y-sahlin-hogtidstal-1887/ 2014-05-02.)

Pelle Holm förstår i sina Bevingade ord (Stockholm: Bonniers 1994, s. 304) "tänka rätt" som "tänka logiskt". Sahlin ger sentensen en stark religiös innebörd men det framgår väl ändå att "tänka fritt" och "rätt" också gäller jordelivet och vetenskapen. Såväl ur logisk-matematisk som empirisk-faktamässig synpunkt är det vetenskapliga tänkandet ingalunda fritt och visst finns det tidlösa sanningar. 2 x 2=4 är en sådan. Att påstå att två gånger två var eller kommer att bli fyra går ju inte. Likaså är tankemönstret som möjliggör slutsatsen i syllogismen Alla människor är dödliga. Sokrates är en människa. Alltså är Sokrates dödlig tidlöst. Om vi tänker annorlunda tänker vi fel. För att påståendet i syllogismen ska vara sant måste vi också veta vad en människa är, att Sokrates verkligen är en människa, och inte en katt eller en staty, och att dödlighet är undantagslöst.

Påståendet Bonn är en huvudstad är i dag fel men 1988 var det rätt och det blir idag rätt genom ändring av tempus från presens till perfekt eller preteritum. Här handlar det om helt tidsbundna fakta men en geograf eller historiker måste känna till dem. Vi måste också ha empiriskt förvärvad kunskap. Att tänka fel och inte känna till fakta kan, om det vill sig illa, få katastrofala följder, t.ex. om en ingenjör räknar fel på hållfastheten vid ett brobygge eller en läkare inte känner till nödvändiga fakta för en riktig diagnos. I den meningen hade Thorild och Sahlin rätt.

Är då tänka rätt "större" än tänka fritt? Inom vetenskapen är det synnerligen viktigt att få tänka fritt om därmed menas frihet från otillbörliga skrankor och påbud. Jämställdhet, eller helt enkelt rättvisa oavsett kön, borde vara en självklarhet men är det tyvärr inte alltid. Det rättfärdigar dock inte politiska ukaser om att all forskning ska innehålla en genusaspekt. Hur behjärtansvärt detta än må förefalla så inskränks här friheten och en farlig väg beträds. Om, som nu, en allt större del av forskningen över doktorandnivån styrs av villkor som uppställs av yttre finansiärer så är detta också ett problem. Verkligheten är komplex och svårgenomtränglig.

Därför är fritt val av forskningsobjekt och fritt utbyte av argument, disputatio, centrala krav i vetenskapssamhället. Den enda inskränkning av vetenskaplig frihet som kan godtas är, förutom etiskt och humant hänsynstagandes, den som logikens lagar och respekten för fakta påbjuder. Därav följer att vetenskaplig stringens måste vara den främsta akademiska värdegrunden. Att tänka fritt är ur detta perspektiv en förutsättning för att tänka rätt.

Kjell-Åke Forsgren

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Den katt som ej utbytas kan

Barnets katt är död, och den kommer ej åter. Men, som taget ur en barnbok – kommer en vuxen människa, kanske en förälder, hem med en ny katt. Det är ...

Av: Robert Halvarsson | Kulturreportage | 30 juli, 2013

Veckan från hyllan, Vecka 19, 2012

Det är 100 år sedan OS i Stockholm invigdes. Jag har aldrig förstått varför en del envisas med att kalla idrott för kultur, idrott är väl sig själv gott nog ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 05 maj, 2012

Lemminkäinens moder Mor, shaman och vishetslärare

Nu går man på finskt håll till sina rötter och fördjupar sig i nationaleposet Kalevala. Det omfattande verket Kalevala ja laulettu runo handlar om hur den folkdiktning som Kalevala bygger ...

Av: Nina Michael | Essäer | 09 september, 2013

Litteraturen och verkligheten. Altstadt, Linderborg och Lundberg

Verkligheten kan ibland vara besvärlig. Kristdemokraternas ledare talade för några år sedan om 'verklighetens folk' och försökte genom denna definition hopfogad som en sanningsägande metafor ta fram en opinion som ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 april, 2013

Är Kolumbusdagen värd att firas?

Världen våndas under deras förtryck som vill den väl (Rabindranath Tagore) Kolumbusdagen firas i USA sedan år 1937 den andra måndagen i oktober till minne av Kristoffer Kolumbus ankomst till Amerika ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2013

Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 06 december, 2017

Christopher Baker, Murmur Study

Twitter – ett ständigt flöde av konst

Det konstanta flödet av statusuppdateringar och tweets kan tyckas meningslöst. Men faktum är att det blir ett tacksamt material att använda i kritiken av vår samtid.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 31 januari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.