Beatrice Månsdotter 

Bilden av en dröm, och något som försvann

Hennes blick fastnar på en punkt lite längre bort. En suddig kontur på en vägg. Kanske har det tidigare hängt en tavla där. Ett märke som försökts täckas över. Ett ...

Av: Beatrice Månsdotter | 17 december, 2017
Utopiska geografier

Det där med tajming

Somliga påstår att allt sker när det är meningen det ska ske. Andra påstår att vi själva fattar beslut, och konsekvenserna, goda som onda, får vi således som ett resultat ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 15 maj, 2014
Gästkrönikör

”Även en värld som skapar sig själv, måste en gång ha blivit skapad.”

Under en resa i Indien i december 1993, arrangerad av Samuel Strandberg i Samuel Travels, kom jag till den lilla staden Rishikesh, där Ganges flyter ut ur Himalaya. Att vi ...

Av: Erland Lagerroth | 04 oktober, 2013
Övriga porträtt

Illustration:  Hebriana Alainentalo

Raka vägen in i musikens blödande hjärta

När musikskribenten Lennart Persson avled i maj 2009 lämnade han efter sig en stor mängd texter från ett ansenligt antal musik- och nöjestidningar. Allt det han skrev för Sonic från ...

Av: Peter Sjöblom | 07 augusti, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Ida Andersen. Foto: Privat

”Det handlar om att bryta sig ur en identitet ”



Ida Andersen är översättare, skribent med mera. Hennes essäer och intervjuer publiceras i flera tidningar och tidskrifter bland andra Tidningen Kulturen. Nu har Ida Andersen givit ut en roman:
Här slutar allmän väg (Bokförlaget Mormor) Hennes debut som romanförfattare.
Ida och jag träffades för en intervju.

 

Intervju med Ida Andersen


 

För Trine är han en person som hon försöker frigöra sig ifrån, samtidigt som hon brottas med sin lojalitet med honom. Hon är också på ett djupare plan indragen i den skam han skapar genom sina sexuella överträdelser. Man kan säga att han är den skamlösa och Trine skambäraren. Samma mönster som finns i många övergrepps-situationer.

Annons:

Här slutar allmän väg är också beskrivningen av en tonårig flickas liv. Trine, hennes nyfikenhet, förvåning och besvikelse.
Varför är du så intresserad av unga flickor liv?

- Jag är inte specifikt intresserad av unga flickors liv, men jag tillhör kategorin "kvinnor" som en gång varit ung flicka, och har kunnat hämta mycket stoff ur mina egna erfarenheter. Jag tycker också att unga flickor drabbades på ett speciellt sätt av den moral som gällde i allmänhet på sjuttiotalet, och i synnerhet i den miljö som jag skapat åt min huvudperson Trine med frånvaron av bra kvinnliga förebilder, en sexuellt gränslös pappa och på det landsbygdens stereotypa könsroller. Trine är dessutom inte någon särskilt drivande person, inte så utåtagerande utan mer av den duktiga och konflikträdda typen. Jag tyckte det var intressant att se hur den sådan person utvecklades av de saker hon konfronterade i och med sin pubertet och uppvaknande sexualitet. Jag ville också på något sätt ge "flickor" en upprättelse genom att skildra hur utsatta de kan vara utan bra stöd och förebilder.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I varje roman, speciellt den första, finns det lite självbiografi är Här slutar allmän väg självbiografisk?

- Jag har som sagt hämtat en del stoff ur mina egna erfarenheter men främst är det miljön och omständigheterna som liknar mina. Själva berättelsen och många personer är helt fiktiva. Tänker att det finns ungefär en tredjedel av vardera ingrediensen fantasi, minne och verklighet. Jag blev ganska glad när jag kom på att det fanns så mycket intressant att hämta i den tiden och den miljön jag växt upp i. Då var det ju enklare att göra research.

Du skriver väldigt bra, du berättar om Trine, hennes vänner, hennes familj och pappa. Just pappan spelar en viktig roll i romanen (inte bara för Trine) Vill du berätta mer om honom?

- Pappan är en ganska typisk manlig karaktär inom kulturvärlden – kanske lite mer sällsynt nuförtiden än då: Han är egocentrisk, karismatisk och utnyttjar sin position att vara känd och erkänd på en liten ort, där konkurrensen inte är så stor. Han rider dessutom på den våg av mer eller mindre märkliga idéer som fanns under 70-talet, och kan däri gömma flera av sina dysfunktionella sidor som att vara sexuellt gränslös och att vilja erövra alla kvinnor han möter.

För Trine är han en person som hon försöker frigöra sig ifrån, samtidigt som hon brottas med sin lojalitet med honom. Hon är också på ett djupare plan indragen i den skam han skapar genom sina sexuella överträdelser. Man kan säga att han är den skamlösa och Trine skambäraren. Samma mönster som finns i många övergrepps-situationer.

En 15årig flicka Trine, blyg som många flickor i hennes ålder. Det händer ingenting "tragiskt" men det som är fint det är att du beskriver hennes liv och relationer med takt och en nästan moderlig känsla.

-Jag försöker vara lojal med Trines utveckling, även om hon beter sig lite kantigt och taffligt, och även destruktivt. Känner att hon trevar sig fram och inte finner någon egentlig trygghet, därför vill jag som författare vara nära henne hela tiden, inte lämna henne ur sikte. Det händer ingenting i berättelsen som inte Trine är vittne till på något sätt.

Strukturen på din roman (över 300 sidor) är, enligt min åsikt, minimalistisk. Minimalistisk i den mån den låter "det vardagliga" i livet inta en viktig plats i berättelsen. Är detta ett val eller det blev bara så?

-Nja, vet inte hur medvetet det var. Jag tycker att den miljö jag ville förlägga berättelsen i innehåller ganska stora spänningar, att det inte behövs så mycket stora dramatiska händelser för att göra berättelsen intressant. Det räcker att lyfta upp vad som sker i det lilla, även om jag som författare nog tycker att det är ganska omvälvande saker som händer.

Här slutar allmän väg är också en bok som tar itu med vissa sociala problematiken. Från socialism, med den roliga Veronika, men också med Stella, till feminismen. Är din roman politisk?

-Jag har inget emot att romanen blir betraktad som politisk, även om den inte är skriven specifikt för att vara det. Men under 70-talet var ju "allt" politiskt, så det måste ju gestaltas. Dessutom ville jag även antyda hur den alternativa miljön på något sätt brottades med klassfrågor, både omedvetet och medvetet. Och vilken klass tillhörde Trines familj?

Inte arbetare men ändå skulle man som vänster stå på arbetarna och de förtrycktas sida. Och Trine möter till exempel en oförstående attityd i skolan till de politiska värderingar som är gängse i hennes familj. Men jag tycker främst den är politisk ur ett jämställdhetsperspektiv och feministisk synvinkel. Trine är väldigt vilsen i sin roll som ung kvinna, och möter en helt annan värld i det konkreta livet än de slagord som ventileras på kvinnogrupperna och hemma vid köksbordet. Det finns ingen feministisk praktik som Trine kan hålla sig till och som kan ge henne stöd i den utveckling hon går igenom.

Trine och killarna. Trine och inte bara Trine är en "hästtjej" som möter "de killiga" Vill du berättar mer om om denna sorts "éducation sentimentale" eller bättre om denna historia av vänskap och kärlek som behöver, i bland, eros för att kunna yttra sig?

- Jag tror att övergången mellan barndomens hästintresse (eller annat intresse där det finns en särskild gemenskap) till ett liv där man vill uttrycka sig mer individuellt kan vara en tröskel för många unga. Det handlar om att bryta sig ur en identitet, hur alla har betraktat en, att våga vara på ett sätt som inte är "tillåtet" inom en viss grupp, att frigöra sig för att bejaka något som är viktigt för en själv. Kanske handlar det också om svek och lojalitet?

Huruvida denna frigörelse behöver eros för att yttra sig vet jag inte. Jag ser det snarare som något som hör puberteten till. Och kanske konflikten, brottet, ligger i att den förra fasen var helt erotiskt befriad medan den nya är så indränkt i eros. I vart fall kan det bli en konflikt när man som huvudpersonen Trine brottas så mycket med skam över sin sexualitet.

Har du redan börjat tänka på en ny roman?

- Jag skriver på en ny roman, den handlar om glasarbetarnas historia i Småland. En historisk roman alltså, långt från någon miljö jag själv känner igen. Det står lite still just nu bara, det är så mycket med utgivningen av Här slutar allmän väg.

Guido Zeccola

Ur arkivet

view_module reorder
Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Den katt som ej utbytas kan

Barnets katt är död, och den kommer ej åter. Men, som taget ur en barnbok – kommer en vuxen människa, kanske en förälder, hem med en ny katt. Det är ...

Av: Robert Halvarsson | Kulturreportage | 30 juli, 2013

Veckan från hyllan, Vecka 19, 2012

Det är 100 år sedan OS i Stockholm invigdes. Jag har aldrig förstått varför en del envisas med att kalla idrott för kultur, idrott är väl sig själv gott nog ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 05 maj, 2012

Lemminkäinens moder Mor, shaman och vishetslärare

Nu går man på finskt håll till sina rötter och fördjupar sig i nationaleposet Kalevala. Det omfattande verket Kalevala ja laulettu runo handlar om hur den folkdiktning som Kalevala bygger ...

Av: Nina Michael | Essäer | 09 september, 2013

Litteraturen och verkligheten. Altstadt, Linderborg och Lundberg

Verkligheten kan ibland vara besvärlig. Kristdemokraternas ledare talade för några år sedan om 'verklighetens folk' och försökte genom denna definition hopfogad som en sanningsägande metafor ta fram en opinion som ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 april, 2013

Är Kolumbusdagen värd att firas?

Världen våndas under deras förtryck som vill den väl (Rabindranath Tagore) Kolumbusdagen firas i USA sedan år 1937 den andra måndagen i oktober till minne av Kristoffer Kolumbus ankomst till Amerika ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2013

Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 06 december, 2017

Christopher Baker, Murmur Study

Twitter – ett ständigt flöde av konst

Det konstanta flödet av statusuppdateringar och tweets kan tyckas meningslöst. Men faktum är att det blir ett tacksamt material att använda i kritiken av vår samtid.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 31 januari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.