Sekunden överlever stenen

Om skönheten, ögonblicket och tideräkningens stupstock – från Tegnér till Tranströmer  Tilltron till att med poesins hjälp kunna upphäva dödens och icke-varats oundviklighet är en konsekvens av ett diktarkomplex som förmodligen ...

Av: Mattias Lundmark | 26 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Den stockholmska barfotatrion åter på frammarsch

  Bandets galne trummis Andreas, basisten Joen och Martin. Den stockholmska barfotatrion på frammarsch Riffrockarna, Jaaris pojkar eller den underliga barfotatrion. Som man säger: kärt barn har många namn. Deras egentliga och ...

Av: Petter Stjernstedt | 16 februari, 2007
Musikens porträtt

Elvis dog den 16 augusti 1977 bara 42 år ung

Om tre dagar är det är det dags att minnas 35-årsdag av kungens frånfälle I går den 12 augusti 2012 avslutades i London dem 30:e Olympiska sommarspelen. Under avslutningsceremonin hyllades bland ...

Av: Vladimir Oravsky | 13 augusti, 2012
Gästkrönikör

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | 18 februari, 2010
Stefan Hammarén

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare



helga_enn1.jpg
Foto: Teymor Zarre'

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor två författare här, 15 000 böcke­r ryms längs väggarna.

Båda har skrivit parallellt med sina ordinarie arbeten. Att vara exilförfattare har dock satt sina spår.

- Att vara utlandsester är lite av ett skällsord i Estland, säger Helga Nõu. Och fortfarande betraktas vi nog som det även om vi bor tre månader i Tallinn varje år.

Både Helga och Enn Nõu har skrivit sina böcker på estniska. Visst har de försökt att få ut böckerna på svenska, särkilt Helgas barn- och ungdomsböcker, men utan att lyckas.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Lite får vi skylla oss själva, säger Helga Nõu. Vi har kanske inte ansträngt oss tillräckligt, men efter ett antal nejsvar orkar man inte fråga mer.

Både Helga och Enn Nõus böcker har getts ut på ett estniskt förlag i Sverige. Nu ges böckerna ut i Estland.

Frågan varför de inte har skrivit sina böcker på svenska och därmed haft en chans att nå ut till svenska läsare har olika svar.

- För mig har det handlat om lojalitet mot Estland, säger Enn Nõu. Det är därför som jag har skrivit på estniska annars skulle jag ha förrått språket och tappat min identitet.

För Helga Nõu har det handlat om något helt annat.

- Jag kan inte skriva om känslor på ett annat språk. Mina känslouttryck är på estniska.

Under Sovjettiden skickades Helga och Enn Nõus böcker till Estland men fastnade i censuren. På biblioteken fanns det en särskild avdelning där böckerna hade sexuddiga dubbla stjärnor. Samtliga Enn Nõus böcker hade denna kod. Och när Helga Nõus pjäs skulle uppföras i Estland 1982 upptäcktes hennes makes böcker och de blev portförbjudna.

Helga och Enn Nõu fick trots allt ut sitt budskap. Men tyvärr inte till esterna i Estland, på den tiden, utan bara till exilester. Inte heller till svenska läsare, något som kanske kan bli verklighet nu.

Vad har det betytt att Estland var tema på bokmässan?

- Det är ett erkännande för det litterära Estland, säger Enn Nõu. För första gången har Estland fått primadonnarollen!

- 40 000 personer i Sverige har på något sätt anknytning till Estland. Det är bra att man kan knyta band över Östersjön.

Han berättar att Estland har satsat mycket på mässan. Både kulturministeriet, Estniska institutet liksom författarförbundet har varit inblandade. Och estniska kulturfonden har bidragit med pengar till översättningar.

- Nu har inte bara några enstaka författare plockats fram utan man har gjort en massatsning. Tio till femton seminarier, miniseminarier och olika evenemang presenterades under mässan.

Helga Nõu tycker att det är bra att man kan visa på något positivt med Estland. Oftast ger media en negativ bild av Estland, tycker hon, med prostitution, korruption och annat bråk.

- Det är roligt att litteraturen kan få en framträdande roll. Och att fler böcker nu blir översatta till svenska.

Vad betyder det för Helga Nõu att bli översatt efter alla dessa år?

­- Det känns jätteroligt, men jag ligger lite lågt, säger hon.

Enn Nõu skräder däremot inte orden:

- Vi hoppas på ett genombrott!

Helga Nõu framträdde vid flera tillfällen under mässan. På ett seminarium jämförde hon nutida estnisk och svensk prosa.

- Deckare saknas helt i Estland och kvinnliga författare skjuts undan. Det är nästan bara unga manliga författare som syns.

Hon berättar vidare att när Estland blev fritt kom porrvågen som en kontrast på 1990-talet och en naturalistisk stil som beskriver livets avigsidor och fattigdom. Den finns fortfarande kvar. Hon menar att det saknas en episk berättelse som i Sverige och påpekar att de kvinnliga författarna är få.

- Idag är det mycket experiment och sökande. Fantasy och allegori.

Enn Nõu tycker att dagens estniska prosa befinner sig i fritt fall. Den vet inte vad den vill.

- Författarna kan inte hitta sin identitet i den estniska historien och på det sättet markera sin särställning. Då skulle de bli mycket bättre, hävdar han, som är mycket historiskt bevandrad.

Enn Nõu talade förövrigt om aktuella estniska romaner som handlar om andra världskriget. Han kommenterade två av Estlands främsta författare inom detta område Ene Mihkelson och Jaan Kross. Författare liksom han själv som inte har glömt sin historia.

- Fortfarande pågår en politisk debatt i Estland som har anknytning bakåt.

Anna Franklin

Fakta:

Helga Nõu
Född 1934 i Tartu i Estland. Kom till Sverige 1944. Bott i Uppsala sedan 1957.
studier Mellanstadielärare
yrke Lärare och författare. Arbetat 30 år som lärare varav 20 år på Hågadalsskolan i Uppsala fram till 1999. (Konst och måleri som hobby, har haft flera utställningar.)
familj Gift med Enn Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling, en pjäs, fem barn- och ungdomsböcker, två läseböcker för skolor med mera. Allt på estniska. (Har noveller översatta till lettiska, ungerska, ryska, finska och svenska.) Novellen Svarta hallon, som översatts av Helga Nõu, har vid flera tillfällen lästs i svensk radio av skådespelaren Frej Lindqvist. Kom ut med sin första bok 1965, nytryckt 1990 i Estland.
aktuell med Den senaste romanen Ode till en skjuten räv utkom på svenska av förlaget Tranan i samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. På mässan medverkade Helga Nõu vid fem olika framträdanden.

Enn Nõu
Född 1933 i Tallinn i Estland. Kom till Sverige 1944, till Uppsala juli 1945.
studier Medicine doktor och docent i lungmedicin.
yrke Läkare och författare. Arbetat 40 år på Akademiska sjukhuset, lungkliniken.
familj Gift med Helga Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling. Allt på estniska. Kom ut med sin första bok 1968, nytryckt 1992 i Estland.
Aktuell med Medverkade nyligen vid ett framträdande på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Ur arkivet

view_module reorder

"If you're going to San Francisco..."

"If you're going to San Francisco..." Text & foto: Carl Abrahamsson Golden Gate-bron må vara San Franciscos största turistattraktion. Men det evenemang som är San Franciscos största turisthändelse är inte fullt så ...

Av: Carl Abrahamsson | Bildreportage | 30 juni, 2011

Konsten att läsa är en i grunden mirakulös process.

Vi ser framför oss ett antal tecken, grupperade i konstellationer – och genom att tolka dessa figurationer vinner vi kunskap. Vi kan också få privilegiet att träda in i parallella ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 26 februari, 2016

54. Erik

Erik skrev. Ord efter ord. Sida efter sida. Fingrarna värkte av att spreta över tangentbordet hela dagarna, han var frusen ända in i märgen av allt stillasittande. Han satt hemma ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 04 januari, 2013

Tomas Tranströmer. Foto:  Frankie Fouganthin/Wikipedia

Ett möte som inte blev av

Det var i slutet av 1970-talet; jag hade fått dålig kritik för en diktsamling och blev uppkallad till Norstedts för samtal. Thomas von Vegesack, Jan Stolpe, och en tredje redaktör ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 07 april, 2015

Finns de nån Gud tror du? ett reportage från brofästet

Vi satt på cementplattformen under bron, jag och Tinny. Den höga bron över forsen. Det blåste jävlar och därnere var allt äckligt. Drick sa jag. Jag dricker ju sa hon ...

Av: Benny Holmberg | Agora - filosofiska essäer | 05 juli, 2012

Helena Boberg om Helena Boberg

AGNETA KLINGSPOR presenterar VECKANS PORTRÄTT  Helena Boberg om Helena Boberg Idag bakar jag bröd. Receptet visar bilden av en stolt, krispig baguette med skruvade ändar, snörpta som antikens preventivmedel. När jag står med ...

Av: Helena Boberg | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2006

De tre nornorna. Målning av den danske konstnären J L Lund.

Ödets gudinnor och människans öde

Du har ännu inte tagit avsked, sagt upp dig, lämnat in din avskedsansökan, skrivit ditt testamente. Det kan naturligtvis kännas som en befrielse att sätta punkt och glömma det som ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 15 april, 2016

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.