Albert Engström i Lönneberga socken, Kalmar län. Bild Public Domain Wikipedia

Ett stelt folk – om ett par Albert Engströms teckningar

I de lumpbodar och loppmarknader som jag råkar besöka dyker ibland de märkligaste ting upp, nu senast en bok i vackert grönt klotband, utgiven 1907 av E. Lundquists bokförlag i ...

Av: Ivo Holmqvist | 24 mars, 2016
Konstens porträtt

En het konstsommar i Hamburg

Det är en tidig morgon på Köpenhamns centralstation. På perrongen står jag och väntar tillsammans med en hel del unga tågluffare som är på väg hem eller på väg ut ...

Av: Mathias Jansson | 02 augusti, 2012
Essäer om konst

Europas vatten

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som ...

Av: Per-Inge Planefors | 15 november, 2011
Gästkrönikör

Gabriella Olsson

GULDGRYTAN KÖTTFÄRS AV 500gr PÅ LIDL.

Gör som följer:

Av: Gabriella Olsson | 29 januari, 2016
Gästkrönikör

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare



helga_enn1.jpg
Foto: Teymor Zarre'

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor två författare här, 15 000 böcke­r ryms längs väggarna.

Båda har skrivit parallellt med sina ordinarie arbeten. Att vara exilförfattare har dock satt sina spår.

- Att vara utlandsester är lite av ett skällsord i Estland, säger Helga Nõu. Och fortfarande betraktas vi nog som det även om vi bor tre månader i Tallinn varje år.

Både Helga och Enn Nõu har skrivit sina böcker på estniska. Visst har de försökt att få ut böckerna på svenska, särkilt Helgas barn- och ungdomsböcker, men utan att lyckas.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Lite får vi skylla oss själva, säger Helga Nõu. Vi har kanske inte ansträngt oss tillräckligt, men efter ett antal nejsvar orkar man inte fråga mer.

Både Helga och Enn Nõus böcker har getts ut på ett estniskt förlag i Sverige. Nu ges böckerna ut i Estland.

Frågan varför de inte har skrivit sina böcker på svenska och därmed haft en chans att nå ut till svenska läsare har olika svar.

- För mig har det handlat om lojalitet mot Estland, säger Enn Nõu. Det är därför som jag har skrivit på estniska annars skulle jag ha förrått språket och tappat min identitet.

För Helga Nõu har det handlat om något helt annat.

- Jag kan inte skriva om känslor på ett annat språk. Mina känslouttryck är på estniska.

Under Sovjettiden skickades Helga och Enn Nõus böcker till Estland men fastnade i censuren. På biblioteken fanns det en särskild avdelning där böckerna hade sexuddiga dubbla stjärnor. Samtliga Enn Nõus böcker hade denna kod. Och när Helga Nõus pjäs skulle uppföras i Estland 1982 upptäcktes hennes makes böcker och de blev portförbjudna.

Helga och Enn Nõu fick trots allt ut sitt budskap. Men tyvärr inte till esterna i Estland, på den tiden, utan bara till exilester. Inte heller till svenska läsare, något som kanske kan bli verklighet nu.

Vad har det betytt att Estland var tema på bokmässan?

- Det är ett erkännande för det litterära Estland, säger Enn Nõu. För första gången har Estland fått primadonnarollen!

- 40 000 personer i Sverige har på något sätt anknytning till Estland. Det är bra att man kan knyta band över Östersjön.

Han berättar att Estland har satsat mycket på mässan. Både kulturministeriet, Estniska institutet liksom författarförbundet har varit inblandade. Och estniska kulturfonden har bidragit med pengar till översättningar.

- Nu har inte bara några enstaka författare plockats fram utan man har gjort en massatsning. Tio till femton seminarier, miniseminarier och olika evenemang presenterades under mässan.

Helga Nõu tycker att det är bra att man kan visa på något positivt med Estland. Oftast ger media en negativ bild av Estland, tycker hon, med prostitution, korruption och annat bråk.

- Det är roligt att litteraturen kan få en framträdande roll. Och att fler böcker nu blir översatta till svenska.

Vad betyder det för Helga Nõu att bli översatt efter alla dessa år?

­- Det känns jätteroligt, men jag ligger lite lågt, säger hon.

Enn Nõu skräder däremot inte orden:

- Vi hoppas på ett genombrott!

Helga Nõu framträdde vid flera tillfällen under mässan. På ett seminarium jämförde hon nutida estnisk och svensk prosa.

- Deckare saknas helt i Estland och kvinnliga författare skjuts undan. Det är nästan bara unga manliga författare som syns.

Hon berättar vidare att när Estland blev fritt kom porrvågen som en kontrast på 1990-talet och en naturalistisk stil som beskriver livets avigsidor och fattigdom. Den finns fortfarande kvar. Hon menar att det saknas en episk berättelse som i Sverige och påpekar att de kvinnliga författarna är få.

- Idag är det mycket experiment och sökande. Fantasy och allegori.

Enn Nõu tycker att dagens estniska prosa befinner sig i fritt fall. Den vet inte vad den vill.

- Författarna kan inte hitta sin identitet i den estniska historien och på det sättet markera sin särställning. Då skulle de bli mycket bättre, hävdar han, som är mycket historiskt bevandrad.

Enn Nõu talade förövrigt om aktuella estniska romaner som handlar om andra världskriget. Han kommenterade två av Estlands främsta författare inom detta område Ene Mihkelson och Jaan Kross. Författare liksom han själv som inte har glömt sin historia.

- Fortfarande pågår en politisk debatt i Estland som har anknytning bakåt.

Anna Franklin

Fakta:

Helga Nõu
Född 1934 i Tartu i Estland. Kom till Sverige 1944. Bott i Uppsala sedan 1957.
studier Mellanstadielärare
yrke Lärare och författare. Arbetat 30 år som lärare varav 20 år på Hågadalsskolan i Uppsala fram till 1999. (Konst och måleri som hobby, har haft flera utställningar.)
familj Gift med Enn Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling, en pjäs, fem barn- och ungdomsböcker, två läseböcker för skolor med mera. Allt på estniska. (Har noveller översatta till lettiska, ungerska, ryska, finska och svenska.) Novellen Svarta hallon, som översatts av Helga Nõu, har vid flera tillfällen lästs i svensk radio av skådespelaren Frej Lindqvist. Kom ut med sin första bok 1965, nytryckt 1990 i Estland.
aktuell med Den senaste romanen Ode till en skjuten räv utkom på svenska av förlaget Tranan i samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. På mässan medverkade Helga Nõu vid fem olika framträdanden.

Enn Nõu
Född 1933 i Tallinn i Estland. Kom till Sverige 1944, till Uppsala juli 1945.
studier Medicine doktor och docent i lungmedicin.
yrke Läkare och författare. Arbetat 40 år på Akademiska sjukhuset, lungkliniken.
familj Gift med Helga Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling. Allt på estniska. Kom ut med sin första bok 1968, nytryckt 1992 i Estland.
Aktuell med Medverkade nyligen vid ett framträdande på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Ur arkivet

view_module reorder
Chagall. Le triomphe de la musique

Intensiv färgprakt i Paris

Under Allhelgonahelgen flödade solen över Paris och sensommarvärmen fick parisarna att ägna sig åt förlustelser i det fria av allehanda slag. Ett exempel på en sådan bestod i att kliva ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 17 november, 2015

Kaj Svensson. Dikter

  Kaj Svensson. Född 1953 I Helsingborg, bott och studerat i Lund. Första bok: "mellan snö & måne" (1974); senaste, den nionde: "Ännu på väg" (2012). Under 2013 utkommer "Regn över Kraków ...

Av: Kaj Svensson | Utopiska geografier | 22 april, 2013

Konstmuseet Heide i Melbourne. Foto: Ivo Holmqvist

Konst i Melbourne

Det händer mycket på konstfronten i Melbourne, till glädje för de fyra miljoner som bor där. Under några intensiva dagar hann Ivo Holmqvist med en mängd utställningar. Här är hans ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om konst | 06 september, 2015

Jenny Berggren Keljevic. foto:Privat

Alkohol som blir galenskap

Glassmaskinen hade choklad och vanilj smak att välja mellan, strutarna var små och krispiga, jag tog min första smaktugga och tittade ut över den trafikerade gatan. Det luktade Belgrad, det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Utopiska geografier | 13 april, 2015

Porträtt av en fattigdoktor. Om Louis Ferdinand Céline

Det finns sjuka och skraltiga (liksom mycket gamla vilka glömt sin ålder) hos vilka ”livets brådskande göromål” syns efemära. Om karriärens och framgångens hjul tidigare snurrat fort, har de nu ...

Av: Gunnar Lundin | Övriga porträtt | 12 augusti, 2013

Djungelboken – konservativ klassiker eller nydanande mästerverk?

Djungelboken är en klassiker i dubbel bemärkelse – dels som litterärt verk, dels som film. Som litterärt verk är Djungelboken en del av Rudyard Kiplings hyllade produktion som gav honom ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 07 september, 2013

Litterär stand up

TEMA VÄSTERBOTTEN Årets upplaga av Littfest i Umeå samlar ett 30-tal författare – mer eller mindre kända. Vilka är de, hur  många festivaler och mässor brukar de besöka, varför gör de det ...

Av: Gregor Flakierski | Kulturreportage | 02 februari, 2008

Vareestetikk, globalisering og menneskeverd. Del I

 I begynnelsen var Ordet   Idag er Ordet i stor krise. Hva betyr det? Svaret mitt er slik. De store og mektige bokforlagene sender ut lass på lass med bøker til bokhandlerne, uten ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.