Bebådelse av  Hebriana Alainentalo

Rösten som sångens öde

Denna text, vars form och struktur nödvändigtvis är fragmentets, handlar om rösten. Rösten som osynlig del av kroppen. Rösten i sina materiella uttrycksformer. Rösten som begrepp, men också röst i ...

Av: Guido Zeccola | 06 februari, 2017
Essäer om musik

26. Ines

Ur intimitetsboken.   Nummer: 1. Datum: 12/10 1938 Datum för händelsen: 24/5 1938 Plats: Skeppargatan, Stockholm. Person: Karin B Händelse: Jag var hemma hos Karin med anledning av hennes fredsarbete. Jag skulle eventuellt genomföra en fredskonferens och ville ...

Av: Ines | 08 juni, 2012
Lund har allt utom vatten

Om Lars Wivallius Klagevisa över denna torra och kalla vår

Gott majregn giv, lät dugga tätt ner, lät varm dagg örterna fukta.Oss torkan bortdriv, lät frosten ej merDe späda blomsteren tukta.Var nådig, var rådig!För dem jag ber,Som Herran tjäna och frukta.Ur ...

Av: Birgitta Milits | 31 Maj, 2013
Essäer

En månad i Kirgizistan

Klockan är ca halv fem på morgonen. En man ligger livlös och övergiven mitt på gatan. Det är fortfarande mörkt ute. Jag är på väg från Manas flygplats till huvudstaden ...

Av: Åsa Gustafsson | 01 september, 2011
Resereportage

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare



helga_enn1.jpg
Foto: Teymor Zarre'

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor två författare här, 15 000 böcke­r ryms längs väggarna.

Båda har skrivit parallellt med sina ordinarie arbeten. Att vara exilförfattare har dock satt sina spår.

- Att vara utlandsester är lite av ett skällsord i Estland, säger Helga Nõu. Och fortfarande betraktas vi nog som det även om vi bor tre månader i Tallinn varje år.

Både Helga och Enn Nõu har skrivit sina böcker på estniska. Visst har de försökt att få ut böckerna på svenska, särkilt Helgas barn- och ungdomsböcker, men utan att lyckas.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Lite får vi skylla oss själva, säger Helga Nõu. Vi har kanske inte ansträngt oss tillräckligt, men efter ett antal nejsvar orkar man inte fråga mer.

Både Helga och Enn Nõus böcker har getts ut på ett estniskt förlag i Sverige. Nu ges böckerna ut i Estland.

Frågan varför de inte har skrivit sina böcker på svenska och därmed haft en chans att nå ut till svenska läsare har olika svar.

- För mig har det handlat om lojalitet mot Estland, säger Enn Nõu. Det är därför som jag har skrivit på estniska annars skulle jag ha förrått språket och tappat min identitet.

För Helga Nõu har det handlat om något helt annat.

- Jag kan inte skriva om känslor på ett annat språk. Mina känslouttryck är på estniska.

Under Sovjettiden skickades Helga och Enn Nõus böcker till Estland men fastnade i censuren. På biblioteken fanns det en särskild avdelning där böckerna hade sexuddiga dubbla stjärnor. Samtliga Enn Nõus böcker hade denna kod. Och när Helga Nõus pjäs skulle uppföras i Estland 1982 upptäcktes hennes makes böcker och de blev portförbjudna.

Helga och Enn Nõu fick trots allt ut sitt budskap. Men tyvärr inte till esterna i Estland, på den tiden, utan bara till exilester. Inte heller till svenska läsare, något som kanske kan bli verklighet nu.

Vad har det betytt att Estland var tema på bokmässan?

- Det är ett erkännande för det litterära Estland, säger Enn Nõu. För första gången har Estland fått primadonnarollen!

- 40 000 personer i Sverige har på något sätt anknytning till Estland. Det är bra att man kan knyta band över Östersjön.

Han berättar att Estland har satsat mycket på mässan. Både kulturministeriet, Estniska institutet liksom författarförbundet har varit inblandade. Och estniska kulturfonden har bidragit med pengar till översättningar.

- Nu har inte bara några enstaka författare plockats fram utan man har gjort en massatsning. Tio till femton seminarier, miniseminarier och olika evenemang presenterades under mässan.

Helga Nõu tycker att det är bra att man kan visa på något positivt med Estland. Oftast ger media en negativ bild av Estland, tycker hon, med prostitution, korruption och annat bråk.

- Det är roligt att litteraturen kan få en framträdande roll. Och att fler böcker nu blir översatta till svenska.

Vad betyder det för Helga Nõu att bli översatt efter alla dessa år?

­- Det känns jätteroligt, men jag ligger lite lågt, säger hon.

Enn Nõu skräder däremot inte orden:

- Vi hoppas på ett genombrott!

Helga Nõu framträdde vid flera tillfällen under mässan. På ett seminarium jämförde hon nutida estnisk och svensk prosa.

- Deckare saknas helt i Estland och kvinnliga författare skjuts undan. Det är nästan bara unga manliga författare som syns.

Hon berättar vidare att när Estland blev fritt kom porrvågen som en kontrast på 1990-talet och en naturalistisk stil som beskriver livets avigsidor och fattigdom. Den finns fortfarande kvar. Hon menar att det saknas en episk berättelse som i Sverige och påpekar att de kvinnliga författarna är få.

- Idag är det mycket experiment och sökande. Fantasy och allegori.

Enn Nõu tycker att dagens estniska prosa befinner sig i fritt fall. Den vet inte vad den vill.

- Författarna kan inte hitta sin identitet i den estniska historien och på det sättet markera sin särställning. Då skulle de bli mycket bättre, hävdar han, som är mycket historiskt bevandrad.

Enn Nõu talade förövrigt om aktuella estniska romaner som handlar om andra världskriget. Han kommenterade två av Estlands främsta författare inom detta område Ene Mihkelson och Jaan Kross. Författare liksom han själv som inte har glömt sin historia.

- Fortfarande pågår en politisk debatt i Estland som har anknytning bakåt.

Anna Franklin

Fakta:

Helga Nõu
Född 1934 i Tartu i Estland. Kom till Sverige 1944. Bott i Uppsala sedan 1957.
studier Mellanstadielärare
yrke Lärare och författare. Arbetat 30 år som lärare varav 20 år på Hågadalsskolan i Uppsala fram till 1999. (Konst och måleri som hobby, har haft flera utställningar.)
familj Gift med Enn Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling, en pjäs, fem barn- och ungdomsböcker, två läseböcker för skolor med mera. Allt på estniska. (Har noveller översatta till lettiska, ungerska, ryska, finska och svenska.) Novellen Svarta hallon, som översatts av Helga Nõu, har vid flera tillfällen lästs i svensk radio av skådespelaren Frej Lindqvist. Kom ut med sin första bok 1965, nytryckt 1990 i Estland.
aktuell med Den senaste romanen Ode till en skjuten räv utkom på svenska av förlaget Tranan i samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. På mässan medverkade Helga Nõu vid fem olika framträdanden.

Enn Nõu
Född 1933 i Tallinn i Estland. Kom till Sverige 1944, till Uppsala juli 1945.
studier Medicine doktor och docent i lungmedicin.
yrke Läkare och författare. Arbetat 40 år på Akademiska sjukhuset, lungkliniken.
familj Gift med Helga Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling. Allt på estniska. Kom ut med sin första bok 1968, nytryckt 1992 i Estland.
Aktuell med Medverkade nyligen vid ett framträdande på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Ur arkivet

view_module reorder

Edmund Husserls Experience & judgment. Om erfarenhet, omdöme och andra fenomenologiska grundbegrepp …

 Foucault är bland annat känd för att ha förutspått hur århundradet skulle bli deleuzianskt, men med tanke på Husserl-arkiven i Leuvens utgåva av Husserliana. Edmund Husserl Gesammelte Werke om 42 ...

Av: Allan Persson | Agora - filosofiska essäer | 30 april, 2012

Om Lars Wivallius Klagevisa över denna torra och kalla vår

Gott majregn giv, lät dugga tätt ner, lät varm dagg örterna fukta.Oss torkan bortdriv, lät frosten ej merDe späda blomsteren tukta.Var nådig, var rådig!För dem jag ber,Som Herran tjäna och frukta.Ur ...

Av: Birgitta Milits | Essäer | 31 Maj, 2013

Queer Tango och Tantrisk Buddhism

Sex är nog inte mänsklighetens bästa ämne. Konstigt och märkvärdigt kan det tyckas, efter som sex ju betingar själva vår existens. Men så har också, under epokernas gång, sådana filosofier ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 02 april, 2011

Hawaii - ett paradis eller en illusion?

Hawaiis tropiska och avlägsna öar är för de flesta människor förknippat med paradiset på jorden. Långa, milslånga sandstränder med vajande palmer, solsken och ständigt leende människor med blommor runt halsen ...

Av: Linda Johansson | Resereportage | 06 april, 2009

Å leve i forbindelsen. Del I

Slik jeg har skrevet om disse anliggender tidligere(i TK), så undersøkte såvel W. Dilthey(1833-1911) som W. Schapp(1884-1965), hver på sin måte, det de forstod som 'livssammenhengen', det vil si at ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 oktober, 2012

Vad jag till sist kommit fram till

Vad jag till sist kommit fram till i alla dessa studier, allt detta tänkande, är att världen inte styrs av en Gud, men den är heller inte ett mekaniskt, deterministiskt ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 28 november, 2014

Gilda Melodia

Ett avantgarde av missfoster

Den andliga fronten som under 1900-talet kämpade mot den moderna teknokratins destruktiva metoder existerar inte längre sedan något årtionde tillbaka. I svetsfogen mellan "usura" och en globalism som är totalitarismens ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 25 Maj, 2016

Den stora resan

Den vilda och hemlösa karaktären hos den sista resan i detta liv kan inte sublimeras. Döden infinner sig som ett otajmat avbrott med prägeln av ett mörkt mirakulum. Den kommer alltid ...

Av: Eugenio Trías | Agora - filosofiska essäer | 05 januari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.