Jag ropar

Jag ropar en varm tunga öppnar en sångs tillblivelse Har i vändpunkten ropet som är ett direkt tilltal där randen av fuktighet möter . En tunga söker en mun En blick är funnen I ett stenröse en röst begraven ...

Av: Hebriana Alainentalo | 11 januari, 2007
Utopiska geografier

Kurt Peter Larsen har tappat minnet

Den danske författaren Kurt Peter Larsen, översatt till engelska, polska, tjeckiska, svenska, tyska, holländska... och vars pjäs "AAAHR!!!" blev utsedd till vinnare av den världsomfattande dramatävlingen utlyst av International Playwrights ...

Av: Vladimir Oravsky | 22 oktober, 2008
Gästkrönikör

14. Kjell

Kjell öppnade locket på brödburken. Därinne låg ett allt för stort mörkt bröd som borde ätits upp för länge sedan. Det var hårt och fullt med gryn och skal som ...

Av: Kjell | 16 mars, 2012
Lund har allt utom vatten

Barnet Felicia

Efter att ha läst åtskilliga recensioner, krönikor och intervjuer angående boken Felicia försvann vill jag nu genom egen läsning skapa mig en förståelse av texten och det tänker jag göra ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | 17 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare



helga_enn1.jpg
Foto: Teymor Zarre'

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor två författare här, 15 000 böcke­r ryms längs väggarna.

Båda har skrivit parallellt med sina ordinarie arbeten. Att vara exilförfattare har dock satt sina spår.

- Att vara utlandsester är lite av ett skällsord i Estland, säger Helga Nõu. Och fortfarande betraktas vi nog som det även om vi bor tre månader i Tallinn varje år.

Både Helga och Enn Nõu har skrivit sina böcker på estniska. Visst har de försökt att få ut böckerna på svenska, särkilt Helgas barn- och ungdomsböcker, men utan att lyckas.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Lite får vi skylla oss själva, säger Helga Nõu. Vi har kanske inte ansträngt oss tillräckligt, men efter ett antal nejsvar orkar man inte fråga mer.

Både Helga och Enn Nõus böcker har getts ut på ett estniskt förlag i Sverige. Nu ges böckerna ut i Estland.

Frågan varför de inte har skrivit sina böcker på svenska och därmed haft en chans att nå ut till svenska läsare har olika svar.

- För mig har det handlat om lojalitet mot Estland, säger Enn Nõu. Det är därför som jag har skrivit på estniska annars skulle jag ha förrått språket och tappat min identitet.

För Helga Nõu har det handlat om något helt annat.

- Jag kan inte skriva om känslor på ett annat språk. Mina känslouttryck är på estniska.

Under Sovjettiden skickades Helga och Enn Nõus böcker till Estland men fastnade i censuren. På biblioteken fanns det en särskild avdelning där böckerna hade sexuddiga dubbla stjärnor. Samtliga Enn Nõus böcker hade denna kod. Och när Helga Nõus pjäs skulle uppföras i Estland 1982 upptäcktes hennes makes böcker och de blev portförbjudna.

Helga och Enn Nõu fick trots allt ut sitt budskap. Men tyvärr inte till esterna i Estland, på den tiden, utan bara till exilester. Inte heller till svenska läsare, något som kanske kan bli verklighet nu.

Vad har det betytt att Estland var tema på bokmässan?

- Det är ett erkännande för det litterära Estland, säger Enn Nõu. För första gången har Estland fått primadonnarollen!

- 40 000 personer i Sverige har på något sätt anknytning till Estland. Det är bra att man kan knyta band över Östersjön.

Han berättar att Estland har satsat mycket på mässan. Både kulturministeriet, Estniska institutet liksom författarförbundet har varit inblandade. Och estniska kulturfonden har bidragit med pengar till översättningar.

- Nu har inte bara några enstaka författare plockats fram utan man har gjort en massatsning. Tio till femton seminarier, miniseminarier och olika evenemang presenterades under mässan.

Helga Nõu tycker att det är bra att man kan visa på något positivt med Estland. Oftast ger media en negativ bild av Estland, tycker hon, med prostitution, korruption och annat bråk.

- Det är roligt att litteraturen kan få en framträdande roll. Och att fler böcker nu blir översatta till svenska.

Vad betyder det för Helga Nõu att bli översatt efter alla dessa år?

­- Det känns jätteroligt, men jag ligger lite lågt, säger hon.

Enn Nõu skräder däremot inte orden:

- Vi hoppas på ett genombrott!

Helga Nõu framträdde vid flera tillfällen under mässan. På ett seminarium jämförde hon nutida estnisk och svensk prosa.

- Deckare saknas helt i Estland och kvinnliga författare skjuts undan. Det är nästan bara unga manliga författare som syns.

Hon berättar vidare att när Estland blev fritt kom porrvågen som en kontrast på 1990-talet och en naturalistisk stil som beskriver livets avigsidor och fattigdom. Den finns fortfarande kvar. Hon menar att det saknas en episk berättelse som i Sverige och påpekar att de kvinnliga författarna är få.

- Idag är det mycket experiment och sökande. Fantasy och allegori.

Enn Nõu tycker att dagens estniska prosa befinner sig i fritt fall. Den vet inte vad den vill.

- Författarna kan inte hitta sin identitet i den estniska historien och på det sättet markera sin särställning. Då skulle de bli mycket bättre, hävdar han, som är mycket historiskt bevandrad.

Enn Nõu talade förövrigt om aktuella estniska romaner som handlar om andra världskriget. Han kommenterade två av Estlands främsta författare inom detta område Ene Mihkelson och Jaan Kross. Författare liksom han själv som inte har glömt sin historia.

- Fortfarande pågår en politisk debatt i Estland som har anknytning bakåt.

Anna Franklin

Fakta:

Helga Nõu
Född 1934 i Tartu i Estland. Kom till Sverige 1944. Bott i Uppsala sedan 1957.
studier Mellanstadielärare
yrke Lärare och författare. Arbetat 30 år som lärare varav 20 år på Hågadalsskolan i Uppsala fram till 1999. (Konst och måleri som hobby, har haft flera utställningar.)
familj Gift med Enn Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling, en pjäs, fem barn- och ungdomsböcker, två läseböcker för skolor med mera. Allt på estniska. (Har noveller översatta till lettiska, ungerska, ryska, finska och svenska.) Novellen Svarta hallon, som översatts av Helga Nõu, har vid flera tillfällen lästs i svensk radio av skådespelaren Frej Lindqvist. Kom ut med sin första bok 1965, nytryckt 1990 i Estland.
aktuell med Den senaste romanen Ode till en skjuten räv utkom på svenska av förlaget Tranan i samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. På mässan medverkade Helga Nõu vid fem olika framträdanden.

Enn Nõu
Född 1933 i Tallinn i Estland. Kom till Sverige 1944, till Uppsala juli 1945.
studier Medicine doktor och docent i lungmedicin.
yrke Läkare och författare. Arbetat 40 år på Akademiska sjukhuset, lungkliniken.
familj Gift med Helga Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling. Allt på estniska. Kom ut med sin första bok 1968, nytryckt 1992 i Estland.
Aktuell med Medverkade nyligen vid ett framträdande på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Ur arkivet

view_module reorder

Salvador Dalís gåta

En av Moderna Museets många dyrgripar är Wilhelms Tells gåta. Salvador Dalí målade den år 1933 och museet köpte den 1967. Det är en stor oljemålning på duk, cirka två ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 15 december, 2009

Krönika från Maspalomas 2

 Hade borgarna kunnat vinna valet 2006 om inte Persson-Nuder redan börjat talla på välfärden? Nej, inte om det funnits något vettigt reformförslag, något som kommit eftersatta grupper till godo. Tandvårdsreform ...

Av: Christer B Johansson | Gästkrönikör | 24 september, 2012

Någon förklarade världen. Han kallades Buddha

Det finns ett träd med hjärtformade blad och ovanligt lång spets. Det kallas Bodhi-träd. Bodhi betyder upplysning. En munk satte sig under ett sådant träd med löfte att inte resa ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 14 mars, 2017

Gösta Ekman

Den store Gösta Ekman - Alla tiders störste svenske skådespelare

”De som givit sitt liv medan de levat, kan inte dö”. - Gösta Ekman 1890 - 1938. Störst, bäst och vackrast. När Gösta Ekman begravdes den 18 januari 1938 i Stockholm följdes ...

Av: Belinda Graham | Scenkonstens porträtt | 11 september, 2017

Roland Barthes

Roland Barthes och den tidlösa autarkin

Roland Barthes, som föddes för precis 100 år sedan och dog 1980, etablerade sig som ledande fransk intellektuell med den litteraturteoretiska essän "Litteraturens nollpunkt" (1953), en position som bara förstärktes ...

Av: Arne Melberg | Litteraturens porträtt | 18 december, 2017

Rapport från Stockholms genrefilmfestival ”Monsters of Film”

Från 8:e till 12:e oktober 2014 iscensattes den andra upplagan av Monsters of Film-festivalen i Stockholm, en genrefilmfestival där skräck, fantasi, provokation, surrealism, konst och framförallt monster får plats. Festivalen ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om film | 25 oktober, 2014

"Bilderna finns där jag är..."

"Bilderna finns där jag är..." Ett samtal med Gunnar Smoliansky. Text & foto: Carl Abrahamsson Fotografen Gunnar Smoliansky är aktuell med inte mindre än tre utställningar under hösten 2006. Det stillsamt poetiskt ...

Av: Tidningen Kulturen | Konstens porträtt | 29 september, 2006

Ngugi Wa Thiong'o. Foto: Daniel Anderson

Kenyansk författare i helt porträtt

Kenyanska författaren Ngugi Wa Thiong'o ges nu ut i ny svensk upplaga på Modernista. De tre romanerna ”Floden mellan bergen”, ”Om icke vetekornet” och ”Djävulen på korset” skildrar alla den ...

Av: Simon Olofsson | Essäer om litteratur & böcker | 29 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.