Hur mår din själ?

"Hur mår du?" säger jag och ler lite låtsascoolt. Men så - helt plötsligt, exakt när jag ska få mitt svar, står allt still: det är som om tiden stannar ...

Av: Sara Shams | 05 mars, 2009
Gästkrönikör

C'est la vie!

Vår granne, vi kan kalla henne Ewa, huvudsakligen för att hon hette så, levde fram till sin 12-årsålder hos en familj som slog och skändade henne från morgon till kväll ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2013
Gästkrönikör

Slå i glasen och låt oss lustiga vara

Jag har haft mina uppgörelser med julen. Jag har barrikaderat mig, dragit ur telefonjacket, hyrt en stuga i ödemarken, sjukskrivit mig efter att frivilligt smittat ner mig med vinterkräksjuka. Jag har ...

Av: Stefan Whilde | 06 december, 2011
Stefan Whilde

Gunnar Lundin

Prosadikter av Gunnar Lundin

Gunnar Lundin är tillbaka med en skönlitterär text

Av: Gunnar Lundin | 17 maj, 2017
Utopiska geografier

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare



helga_enn1.jpg
Foto: Teymor Zarre'

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor två författare här, 15 000 böcke­r ryms längs väggarna.

Båda har skrivit parallellt med sina ordinarie arbeten. Att vara exilförfattare har dock satt sina spår.

- Att vara utlandsester är lite av ett skällsord i Estland, säger Helga Nõu. Och fortfarande betraktas vi nog som det även om vi bor tre månader i Tallinn varje år.

Både Helga och Enn Nõu har skrivit sina böcker på estniska. Visst har de försökt att få ut böckerna på svenska, särkilt Helgas barn- och ungdomsböcker, men utan att lyckas.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Lite får vi skylla oss själva, säger Helga Nõu. Vi har kanske inte ansträngt oss tillräckligt, men efter ett antal nejsvar orkar man inte fråga mer.

Både Helga och Enn Nõus böcker har getts ut på ett estniskt förlag i Sverige. Nu ges böckerna ut i Estland.

Frågan varför de inte har skrivit sina böcker på svenska och därmed haft en chans att nå ut till svenska läsare har olika svar.

- För mig har det handlat om lojalitet mot Estland, säger Enn Nõu. Det är därför som jag har skrivit på estniska annars skulle jag ha förrått språket och tappat min identitet.

För Helga Nõu har det handlat om något helt annat.

- Jag kan inte skriva om känslor på ett annat språk. Mina känslouttryck är på estniska.

Under Sovjettiden skickades Helga och Enn Nõus böcker till Estland men fastnade i censuren. På biblioteken fanns det en särskild avdelning där böckerna hade sexuddiga dubbla stjärnor. Samtliga Enn Nõus böcker hade denna kod. Och när Helga Nõus pjäs skulle uppföras i Estland 1982 upptäcktes hennes makes böcker och de blev portförbjudna.

Helga och Enn Nõu fick trots allt ut sitt budskap. Men tyvärr inte till esterna i Estland, på den tiden, utan bara till exilester. Inte heller till svenska läsare, något som kanske kan bli verklighet nu.

Vad har det betytt att Estland var tema på bokmässan?

- Det är ett erkännande för det litterära Estland, säger Enn Nõu. För första gången har Estland fått primadonnarollen!

- 40 000 personer i Sverige har på något sätt anknytning till Estland. Det är bra att man kan knyta band över Östersjön.

Han berättar att Estland har satsat mycket på mässan. Både kulturministeriet, Estniska institutet liksom författarförbundet har varit inblandade. Och estniska kulturfonden har bidragit med pengar till översättningar.

- Nu har inte bara några enstaka författare plockats fram utan man har gjort en massatsning. Tio till femton seminarier, miniseminarier och olika evenemang presenterades under mässan.

Helga Nõu tycker att det är bra att man kan visa på något positivt med Estland. Oftast ger media en negativ bild av Estland, tycker hon, med prostitution, korruption och annat bråk.

- Det är roligt att litteraturen kan få en framträdande roll. Och att fler böcker nu blir översatta till svenska.

Vad betyder det för Helga Nõu att bli översatt efter alla dessa år?

­- Det känns jätteroligt, men jag ligger lite lågt, säger hon.

Enn Nõu skräder däremot inte orden:

- Vi hoppas på ett genombrott!

Helga Nõu framträdde vid flera tillfällen under mässan. På ett seminarium jämförde hon nutida estnisk och svensk prosa.

- Deckare saknas helt i Estland och kvinnliga författare skjuts undan. Det är nästan bara unga manliga författare som syns.

Hon berättar vidare att när Estland blev fritt kom porrvågen som en kontrast på 1990-talet och en naturalistisk stil som beskriver livets avigsidor och fattigdom. Den finns fortfarande kvar. Hon menar att det saknas en episk berättelse som i Sverige och påpekar att de kvinnliga författarna är få.

- Idag är det mycket experiment och sökande. Fantasy och allegori.

Enn Nõu tycker att dagens estniska prosa befinner sig i fritt fall. Den vet inte vad den vill.

- Författarna kan inte hitta sin identitet i den estniska historien och på det sättet markera sin särställning. Då skulle de bli mycket bättre, hävdar han, som är mycket historiskt bevandrad.

Enn Nõu talade förövrigt om aktuella estniska romaner som handlar om andra världskriget. Han kommenterade två av Estlands främsta författare inom detta område Ene Mihkelson och Jaan Kross. Författare liksom han själv som inte har glömt sin historia.

- Fortfarande pågår en politisk debatt i Estland som har anknytning bakåt.

Anna Franklin

Fakta:

Helga Nõu
Född 1934 i Tartu i Estland. Kom till Sverige 1944. Bott i Uppsala sedan 1957.
studier Mellanstadielärare
yrke Lärare och författare. Arbetat 30 år som lärare varav 20 år på Hågadalsskolan i Uppsala fram till 1999. (Konst och måleri som hobby, har haft flera utställningar.)
familj Gift med Enn Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling, en pjäs, fem barn- och ungdomsböcker, två läseböcker för skolor med mera. Allt på estniska. (Har noveller översatta till lettiska, ungerska, ryska, finska och svenska.) Novellen Svarta hallon, som översatts av Helga Nõu, har vid flera tillfällen lästs i svensk radio av skådespelaren Frej Lindqvist. Kom ut med sin första bok 1965, nytryckt 1990 i Estland.
aktuell med Den senaste romanen Ode till en skjuten räv utkom på svenska av förlaget Tranan i samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. På mässan medverkade Helga Nõu vid fem olika framträdanden.

Enn Nõu
Född 1933 i Tallinn i Estland. Kom till Sverige 1944, till Uppsala juli 1945.
studier Medicine doktor och docent i lungmedicin.
yrke Läkare och författare. Arbetat 40 år på Akademiska sjukhuset, lungkliniken.
familj Gift med Helga Nõu. Tre barn och sex barnbarn.
litterära verk Har gett ut sex romaner, en novellsamling. Allt på estniska. Kom ut med sin första bok 1968, nytryckt 1992 i Estland.
Aktuell med Medverkade nyligen vid ett framträdande på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Ur arkivet

view_module reorder

Vita Frun och andra gengångare

Varje europeisk adelsfamilj med anseende verkar ha sitt eget slottsspöke. Överallt på slotten bultas, knackas och hånskrattas det. De äldsta spökhistorierna härstammar från 1100-talet, men tron på gengångare hade sin ...

Av: Lilian O. Montmar | Allmänna reportage | 21 maj, 2009

Andrzej Wajda 1974

Några ord om Andrzej Wajdas konst med lång hållbarhet

Den 9 oktober 2016 dog Andrzej Wajda nittio år ung och han var aktivt skapande in i det sista. Förutom allt konstnärligt och politiskt och organisatoriskt och utbildningsmässigt annat, regisserade ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 oktober, 2016

Porrslinsblomman

Av min okända och förvackra porrslinsblomma. De toaornas fler tvenne antal på det. Vuxit innan i en lavoar vara, ser man brunt envist kvar det lavoariska havets tidvattensbevis. Dessa varit ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 21 oktober, 2010

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Från penselhår till pixelporr – en essä om pornografi i konsten

Hur många unga pojkar slet inte ut sin joystick på 80-talet i dunkla pojkrum framför en flimrande TV-skärm? Det var inte bara plattformsspel och shoot-em-up spel som visades på skärmarna ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2012

Grattis Sverige

När medicine doktor Naděžda Kavalírová dog 93 år gammal i början av 2017, förlorade Förbundet av politiska fångar i Tjeckien (Konfederace politických vězňů České republiky) och Institutet för studier av totalitära regimer (Ústav pro studium ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 11 februari, 2017

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Omöjliga intervjuer. Bertil Falk intervjuar Aurora Ljungstedt

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Bertil Falk | Litteraturens porträtt | 11 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.