Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | 17 november, 2011
Jessica Johansson

En historia, vilken som helst

För sin första roman, "Fem knivar hade Andrej Krapl" (2007), erhöll den finlandssvenska författaren Hannele Mikaela Taivassalo Runebergspriset år 2008. I motiveringen sade urvalsjuryn att berättandet "trots sina starka symboliska ...

Av: Jessica Poikkijoki | 07 december, 2010
Litteraturens porträtt

H.P. Lovecraft och esoterismen

Den amerikanska skräckförfattaren H.P.Lovecraft har aldrig varit mer populär än idag. Raden av nytryck och noveller som har inspirerats av hans fantasy- och skräckberättelser är många. De noveller som ibland ...

Av: Alexander Sanchez | 28 juni, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Bitte Andersson – mångsysslerska med anarkistisk DIY-attityd

  Bitte Andersson. fotografier Kim Varga  Bitte Andersson – mångsysslerska med anarkistisk DIY-attityd Agneta Tröjer och Kim Varga har träffat bokhandlerskan, serietecknerskan, filmarbeterskan och queerfeministen Bitte Andersson i hennes butik Hallongrottan på söder i ...

Av: Agneta Tröjer och Kim Varga | 19 juni, 2007
Övriga porträtt

Günter Grass. Foto: Magnus Manske/Wikipedia

Günter Grass är död



Günter Grass är död, 87 år gammal. Tidningen Kulturens Ivo Holmqvist minns en gigant. 
"Bängeln har under tiden hunnit fylla sjuttio och gjort sig ett namn. Men han kan inte sluta skriva historier." - Günter Grass' mamma om sin son.
Günter Grass. Foto: Magnus Manske/Wikipedia

Günter Grass. Foto: Magnus Manske/Wikipedia

Framför allt två romaner av Günter Grass lästes ivrigt av någorlunda välorienterade svenska gymnasister för vid pass femtio år sedan, dels den omfattande "Blecktrumman" (som senare blev till en sevärd film), och dels den korta "Katt och råtta". Båda hade som spelplats Danzig som varit en fristad i sju år när Grass föddes där 1927. Det förblev den fram till krigsutbrottet 1939, och minnet av Danzig (efter kriget polskt och omdöpt till Gdansk) återkommer ständigt i det han skrev. "Blecktrumman" aktualiserades för oss på nytt för ett år sedan då vi råkade träffa David Bennent som i Volker Schlöndorffs filmatisering av romanen spelade Oscar, pojken som aldrig blir vuxen - se länken nedan.

När Günter Grass fick nobelpriset i litteratur 1999 med motiveringen att "i muntert svarta fabler ha tecknat historiens glömda ansikte" ansåg en skribent i Der Spiegel att han borde ha fått det långt tidigare, kanske redan 1972 då det i stället gick till hans kollega Heinrich Böll. Berättartalangen hos den frodige Grass var mera påfallande, och han hade tagit mycket större risker än Böll, påstods det (och Svenska Akademien uppskattade ju hans fabulerande). Som bevis citerades några slutrader i den då aktuella "Mitt århundrade" där Grass väckte till liv sin gamla mamma fast hon avlidit nästan femtio år tidigare. Hon hade det här att säga om sin son: "Bängeln har under tiden hunnit fylla sjuttio och gjort sig ett namn. Men han kan inte sluta skriva historier."

Nej, det kunde han inte, han höll på nästan intill slutet som inträffade den 13 april. När Grass fyllde sjuttiofem var både Der Spiegel och andra tyska tidskrifter fulla av artiklar om honom, inte minst tog kontroverserna med den mäktige kritikern Marcel Reich-Ranicki stor plats i spalterna efter att  Grass hade blåst liv i dem på nytt. Med tanke på hans flit vid pennan, skrivmaskinen och datorn var det en träffande titel som Per Øhrgaard valde när han gav ut en läsvärd bok om honom för tretton år sedan, "Fortsættelse følger" (den kom på Gyldendal och är läsvärd) – för övrigt var det ett citat ur Grass eget nobelpristal.

På sina knappt tvåhundra sidor hann professorn i tysk litteratur vid Köpenhamns universitet (som han var den gången) både att referera den långa raden av verk (som hann bli mycket längre) och att kasta ljus över viktiga teman i författarskapet, som plats och tid, framför allt Danzig mellan krigen, och motiviskt, bland annat romanernas många kvinnor alltifrån urmodern på betfältet som vi möter alldeles i början av "Blecktrumman". Han kommenterade också den språkliga uppfinningsrikedomen hos Grass som inte hör till de lättaste att läsa i original.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Øhrgaard jämförde "Katt och råtta" med Klaus Rifbjergs debutroman "Den kroniske uskyld", med många likheter både vad gäller personer (pubertetsynglingarna) och språkligt (virtuositeten), och han hade en del intressant att säga om den politiske Grass. Kring 1968 var man på vänsterkanten mycket kritisk mot Grass och läste hans Brecht-porträtt i pjäsen "Plebejerna repeterar upproret" både ensidigt och enögt, enligt Øhrgaard som med eftertanke analyserade romanen "Lokalbedövad" vars diskussion av upproret inte föll tyska vänstergrupper på läppen den gången.

Øhrgaard var mindre oförsonligt: "När man läser romanen i dag slås man av kärleken och mjukheten i den." 2002, samtidigt med Øhrgaards välbalanserade studie, kom "Im Krebsgang" av Grass. Där rekonstrueras den ohyggliga episod strax före krigsslutet när passagerarfartyget Wilhelm Gustloff torpederades av en rysk ubåt, i Östersjön den 30 januari 1945.

Man hade ombord tyskar från Ostpreussen som flydde undan röda arméns framryckning. De flesta drogs med fartyget i djupet, nästan tiotusen passagerare omkom – den största enskilda fartygskatastrofen i modern tid.

Grass såg till att hålla sig i rampljuset också på senare år, framför allt när han avslöjade att han på hösten 1944 som sjuttonåring anmält sig till en SS-waffendivision där han blev förrådsförvaltare,  efter att ha sökt men inte antagits till ubåtstjänst. Då blåste det ett bra tag styv kuling kring honom, särskilt som han förtigit saken så länge. Lech Walesa tyckte i stundens hetta (men ångrade sig snabbt nog) att Grass borde lämna tillbaka hedersborgraskapet i Gdansk, och röster höjdes att han skulle skicka tillbaka pengarna, medaljen och diplomet till Nobelpris-kommittén. Också där sansade man sig snabbt.  På distans kan man kanske  tycka att det mest var en storm i ett vattenglas.

Läs även:
Blecktrummans Oskar trettiofem år senare

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Det kalla rikets mästare. Om Vladimir Sorokin

Senvintern 2012-2013 seglar en döende meteorit in över Sibirien. På sin väg in över Uralbergen och nedslagsplatsen i miljonstaden Tjeljabinsks utkanter lämnade rymdstenen en utdragen svans efter sig. När man ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 20 september, 2013

Bild: Anikó Bodoni Lind

En dikt av Mats Waltrè

från Mats Waltrè nya diktsamling

Av: Mats Waltrè | Utopiska geografier | 25 april, 2016

Jan Stenis diktar

Den Härdade fridsfursten dr Jan Stenis nyårsdikt

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 27 december, 2016

Elden. Foto: Suneth Haduva

Fridfull lunk på Urkult 2015

Missade du Urkult? Här får du till livs Liv Nordgrens och Suneth Haduvas inspirerade upplevelse av Urkult-festivalen, anno 2015.

Av: Liv Nordgren | Essäer om musik | 10 augusti, 2015

Bild och ornament i den islamiska konsten

”Otroligt, att något sådant kan skapas av människohand! Det verkade som om man stod och betraktade någonting som uppstått av sig själv och som skänkts som en uppenbarelse från himmelen.” Så ...

Av: Thomas Notini | Essäer om konst | 12 december, 2012

 “In Bed: The Kiss” av Henri de Toulouse-Lautrec från 1893.

Bädda ner dig i konstens säng

När den brittiska konstnären Tracey Emin 1999 ställde ut sin säng på Tate Gallery så väckte det en hel del reaktioner. Det var inte i första hand för att hon ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 18 juli, 2017

Akropolis under antiken

Närvaron av tre vattenkällor på Akropolis sluttningar kan ha varit ett av de viktigaste skälen till att de första nybyggarna valde Akropolis som boplats på 6000-talet f. Kr. Vid bergsfoten ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om konst | 09 december, 2009

Kris som möjlighet. Har människan en framtid på Jorden?

Det finns en förening i England som heter Scientific and Medical Network (SMN). Det är en världsomspännande organisation som begrundar och söker förbättra vår världsbild och vårt tänkande, så att vi skall ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.