Mer fantasi åt folket

När Verner von Heidenstam debuterade med Vallfart och vandringsåroch kort därpå släppte programförklaringen Renässans och tegelstenen Hans Alienus var han den vitamininjektion som svensk litteratur behövde på 1880- och 1890-talet. Naturalismens objektiva rotande i rännstenen styrde ...

Av: Stefan Whilde | 01 februari, 2014
Stefan Whilde

Jacksonbot in action

Det där kan min robot göra bättre – om konst som algoritmer

Kallar du det där för konst? Min robot skulle kunna göra det mycket bättre! Kanske kommer konstnärer att ersättas av robotar i framtiden. Påståendet får nog en del att rynka ...

Av: Mathias Jansson | 18 februari, 2015
Essäer om konst

Tankar över tidig 1960-talsdikt

Nu sitter jag och bläddrar i en bok från 1966. Den heter Nya Linjer. Många litteratur- och poesiälskare har glömt den. Vissa böcker faller i dvala, men kan uppstå som ...

Av: Hans-Evert Renérius | 27 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Abélard och Héloise. Eros och mystik

Om Kärleken finns säkert lika många skiftande uppfattningar som det finns människor på jorden och den är ett vanligt tema i bokens, operans och filmens värld. Romeo och Julia är ...

Av: Lena Månsson | 20 juli, 2012
Essäer om religionen

En riktig kulturpugga av den gamla skolan



stefan_ingvarsson.jpg 
Stefan Ingvarsson i
Modernistas trädgård.

En riktig kulturpugga av den gamla skolan

Tillsammans med fyra andra puggor har Stefan Ingvarsson skrivit debattboken Bögjävlar som fått stor uppmärksamhet under sommaren. Stefan saknar platser för en intelligent interndiskussion om bögarnas situation och han ogillar den biroll som bögen just nu spelar för att bli accepterad av heterosamhället.

- Rollen gör oss infantila och kastrerade. Dessutom är den begränsande, säger han.

Stefan Ingvarsson är redaktionsledare på bokförlaget Mordernista, litterär översättare, bögnörd, zineutgivare, frilansskribent, debattör och pugga. I den uppmärksammade debattboken Bögjävlar, som kom ut på Atlas förlag i början av sommaren, används ordet pugga flitigt. Enligt bokens underhållande och bildande ordlista är det ett gammalt ord för bög som författarna "envisas med att återanvända".

Stefan är till hälften polack och har ingått i Anders Bodegårds polska grupp på litterära översättarseminariet vid Södertörns högskola. Han gjorde det för att kunna översätta Witold Gombrowicz romaner Kosmos och De besatta för Modernista. Han har medverkat som översättare i antologierna 17 polska poeter på FiB:s Lyrikklubb och Navelsträngen i jorden på Tranan.

dik_fagazine.jpg 
DIK Fagazine.

Tillsammans med konstnären Karol Radziszewski och några till ger han ut DIK Fagzine i Polen. Alltså, på polska och engelska i det land som Stefan för en tid sedan på bloggen www.bogjavlar.se
kallade "homofobins eget Ankeborg". Snyggt är det, zinet; formatet, bindningen, papperskvalitén ...

- Det är en konsttidskrift. När vi startade räknade vi med att det kanske fanns femtio potentiella köpare i Polen, men vi säljer runt sjuttio exemplar där av varje nummer. DIK kan köpas i gallerier och hos konsthandlare bland annat i Berlin, Rotterdam och New York. Sammanlagt har vi en upplaga på tusen exemplar per utgåva.

Stefan är en riktig bögnörd. Han är alltså mycket intresserad av bögerier i alla former. Filmer, böcker, personer i tidigare generationer av bögar, språkbruk, hur man definierar bögen i andra kulturer och i andra tider, upptar en stor del av hans tid.

I presentationstexten om Stefan i Bögjävlar står det att han "jobbar hårt på att bli en gamla skolans kulturpugga". Jag tycker redan att han är det. När jag sitter i Modernistas vackra trädgård och hör honom berätta slås jag av hans oerhörda bildning och hans fantastiska engagemang. Han är dessutom lugn och lågmäld trots att han är så förbannad och besviken. Och bitter är han. En riktig bitterbög! Jag förstår varför.

- För att undkomma dagens bögkultur, som är utslätad och beroende av heterosamhällets välvilja, måste vi försöka återerövra den huvudroll bögarna inom kultursektorn tilläts ha en gång. DIK är ett exempel på hur man med egna pengar och utan egentlig budget kan nå en publik som redan finns. En publik som faktiskt tycker om kultur och som hungrar efter bilder och berättelser. Ett nummer har handlat om hur strejta hip-hopare i Polen ser på bögar, i ett annat har vi berättat om Ukraina från böghorisonten och i ett kommande nummer intervjuar vi ledande polska bildkonstnärer. Om fler puggor med kulturintresse startar egna projekt i Do-it-yourself-anda, det kan röra sig om små filmer, udda böcker, zines, installationer, festivaler eller något annat, så kommer vi kanske på sikt att få en ny generation av bögar med stark ställning i kulturvärlden, säger Stefan optimistiskt.

en_enda_man.jpg 

- Priset vi fått betala för att bli accepterade av heterovärlden har varit högt. Vi får alltid spela begränsande och typecastade biroller. Vi har blivit någon form av sidekicks som gör vardagen glittrigare för de strejta; vi möblerar deras hem, vi fixar deras hår, vi designar deras kläder. Det finns en Onkel Tom-aspekt i det här som jag tycker att vi pratar för litet om.

Att gayrörelsen har bedrivit en framgångsrik kampanj som lett till större tolerans håller Stefan med om. Det är till exempel lättare att komma ut i dag än för tjugo år sedan. Men han menar också att toleransen är villkorad och han undrar hur djupt rotad den är i den svenska myllan. Vid nästa lågkonjunktur är han rädd för att toleransen kan råka ut för ett bakslag. Han vill inte vara tolererad av heterovärlden, han vill vara respekterad!

- Gayvärlden framställer jämt bögar som snälla, anständiga och glada konsumenter. Det gör man för att sprida tolerans, men jag saknar platser för en intelligent diskussion. Alltför sällan diskuteras frågor om hur man skall leva sitt liv som bög eller vilket förhållningssätt man skall ha till de strejta manliga idealen. Inte heller diskuteras bögsex eller bögerier. Det har gjort oss ganska dumma. Tidskriften Arena är i dag ett intressant forum för debatt om sexualitet och de har en sexradikal agenda.

Stefan talar också om den klädstil som utmärker bögen av i dag. För att effektivisera sina (sex)kontakter och samtidigt dölja det förment bögiga klär man sig mer och mer avskalat. En T-shirt och ett par jeans. Någonstans har alltså bögarna internaliserat det gamla heteropåståendet om att "bögar är inte riktiga män". Man sätter på sig "uniformen" för att framstå som en riktig karl för såväl heterovärlden som de män man vill ragga på. Det är intressant att Stefan jämför bögarnas sätt att klä ned sig med hur kvinnor numera måste klä upp sig, sminka sig och fixa stora bröst för att ses som riktiga kvinnor enligt den gängse normen.

- Samtidigt kan jag inte gå med på att bögar bara är grabbar som alla andra. I de berättelser vi under de senaste sju åren utbytt inom bögjävlar-gruppen finns det mycket som återkommer. De homoerotiska känslor som vi upplevde när vi var mellan tolv och fjorton till exempel. Vi har varit mycket öppna gentemot och för varandra. Det var nödvändigt. Men varje historia är också individuell. Rosa von Praunheim har sagt att känslan av att vara avvikande i puberteten påverkar hela ens liv. Jag håller med.

Stefan tycker att en del kritik som har riktats mot honom och de andra "bögjävlarna" är märklig. När de påbörjade sina samtal för sju år sedan var det ett brokigt gäng med olika bakgrunder. De mediejobb många av dem har i dag har kommit under tiden. I dag är naturligt att de använder den plattform de har för att skapa debatt.

- Vi har också fått kritik från flator för att det som vanligt är bögarna som tar upp allt utrymme och får all uppmärksamhet. Men det fungerar inte så. Det finns inte en kaka som alla skall dela lika på. Var och en måste baka sin egen kaka! Dessutom avundas vi flatorna. De har en roligare kultur i Sverige i dag.

- Förresten, vi ogillar inte schlagerbögar, vi ogillar inte ens schlager. Vi lyssnar bara inte på schlager, avslutar Stefan.

Under hela intervjun har Stefan städigt återkommit till sina författarkompisar och refererat till deras kapitel i boken. Jag har inte tagit med deras namn i artikeln. Det får stå för mig. På bögjävlar-bloggen gav Stefan boktips för en månad sedan. Han formulerade det så här: "min högst subjektiva lista på obligatorisk läsning under grundkursen i Puggkunskap, 20 poäng". Det är av den anledningen och för att jag under mitt samtal med Stefan förstod att Christopher Isherwoods Den ende mannen betytt mycket för honom, som den här artikeln bland annat illustreras med ett bokomslag.

Agneta Tröjer

Samtliga fotografier: Kim Varga

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från hyllan, Vecka 24-2013

Rasisterna i SD (Sicherheitdienst? Det skulle förklara en del) har varit i blåsväder (igen) eftersom de uppbär massa partistöd för mandat som ingen företräder. De får helt enkelt pröjs för ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 08 juni, 2013

David Maria Turoldo – poet, profet, predikant.

Februari 1992. S. Carlokyrkan i Milano är fylld till sista plats. På piazzan utanför står skaror av  sörjande. 3000 personer har kommit för att säga farväl till David Maria Turoldo ...

Av: Örjan Ekman | Övriga porträtt | 17 februari, 2009

Pravdoliub Ivanovs

Den flygande mattan i konsten

Ture Sventon hade en och Aladdin. En flygande matta. Ett magiskt textilt föremål från Orienten som långt innan tanken på flygplan och luftballonger svävade över de stekheta öknarna och genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 04 augusti, 2015

Episoder från Jerusalem: episod 1

Jag bor i Jerusalem. Smålands Jerusalem. Mellan de två Jerusalemer är det nästan ingen skillnad, förutom att den ena ligger i Småland. Kan du gissa vilken? En av de riktigt påtagliga ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 september, 2013

Med hjärta för poesins mångfald

Beat-erans författare lockar alltjämt läsare. Men känner vi till fler än Burroughs, Ginsberg och Kerouac? Världens mest omfångsrika antologi av kvinnliga poeter med utgångspunkt i denna banbrytande period utgavs i ...

Av: Karolina Jeppson | Litteraturens porträtt | 02 februari, 2010

Vladimir Oravskys sommarföljetong Dagmar Daggmask Del 5

”Har man sett?!” sade Katharina och rörde lätt vid Dagmar. Det var som om Dagmar fick en elektrisk stöt genom sig. Hon fick genast nya krafter och började vrida och kråma ...

Av: Vladimir Oravsky | Utopiska geografier | 14 juli, 2014

Edvard Munch och det moderna ögat

Den norske konstnären Edvard Munch föddes 1863 och anses vara en konstnär tillhörande 1800-talet snarare än 1900-talet, trots att han förverkligade större delen av sina verk under det senare seklet ...

Av: Signe Lundgren | Konstens porträtt | 14 januari, 2012

Om den aktuelle Hjalmar Söderberg

Vår värld är i grunden ett mysterium. Att människan finns till, att naturen och universum existerar. Vi tränger in i mikrokosmos och ser atomens beståndsdelar vilka beskrivs som vågor och ...

Av: Gunnar Lundin | Övriga porträtt | 19 maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.