Lizzie Lundberg och den naivistiska konsten

I Sverige började man efter sekelskiftet 1900 uppskatta konst som tidigare missförståtts och föraktats, den naivistiska och den naiva. Den svenska naivismen uppstod närmast som en reaktion mot modernismen och ...

Av: Lena Månsson | 30 augusti, 2017
Kulturreportage

Litteraturen är språket, litteraturen är människan

Om Gayatri Chakrovorty Spivak Gayatri Chakrovorty Spivak, den produktiva nutida feministisk-marxistisk-dekonstruktivistiska litteraturkritikern, ofta kritiserad för sin svårtillgänglighet genom ett språk som endast talar till de invigda, men trots det populär som ...

Av: Anna Nyman | 28 april, 2008
Essäer om politiken

Brasilianska filmfestivalen. Möte med Marilia Rocha

Tack vare föreningen Brasilcines organisation har Stockholm under sju års tid haft möjlighet att skåda det absolut bästa som Brasilien har att presentera när det gäller filmindustri. Men Brasilien har också ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 23 november, 2012
Filmens porträtt

GIBCA – Fernando Sanchez Castillo gräver där han står – och minns

Lund 2010 En gång fick jag i uppdrag skriva om en konstutställning i min hemstads studenttidning, Lundagård. Utställningen skulle invigas med att ett stort huvud av brons rullades genom universitetets centrala ...

Av: Frida Sandström | 23 oktober, 2013
Essäer om konst

En vital sjuttiofemåring: John Steinbecks ”Vredens druvor”



John Steinbeck“Californians are not going to like this angry novel” förutspådde recensenten i New York Times den 16 april 1939 när John Steinbecks ”The Grapes of Wrath” just hade kommit.Han fick rätt. Det stormade genast kring den socialrealistiska krönikan om familjen Joad som tvingas bort från sitt bortblåsta lantbruk i Oklahoma. När man kommit till vägs ände i den skraltiga lastbilen lastad med få ägodelar och många ungar blir den nya tillvaron bistrare än man hoppats och trott. Kalifornien flyter inte av mjölk och honung även om den kallas The Golden State.

Steinbecks strävt sannfärdiga skildring av hur omänskligt lantarbetarna behandlades gillades inte av samhällets stöttepelare. “I say to you, and to every honest, square-minded reader in America, that the painting Steinbeck made in his book is a lie, a black, infernal creation of a twisted, distorted mind.” Den gruvliga salvan avlossade en ledamot i amerikanska kongressen, och boken förbjöds lite varstans. Den brändes både i Buffalo, Saint Louis och på hemmaplan, som man kan läsa sig till i Jackson J. Bensons tusensidiga ”The True Adventures of John Steinbeck, Writer” (1984) som är intressant om än kanske lite väl detaljerad.

Boken sålde bättre än de allra flesta redan innan den hade kommit ut och det har den gjort alltsedan dess, till inte obetydlig del tack vare John Fords film med den unge Henry Fonda som snabbt blev en klassiker liksom själva romanen. Mot den anlade en handelskammare moteld med en positiv propagandakortfilm,”Plums of Plenty”. I ett efterhandsperspektiv kan sådant förefalla skrattretande men det var kallblodigt allvar för Steinbeck på våren 1939. Han drog öronen åt sig när medelålders stadgade män ställde närgånga frågor om honom där han hade sin gång. Då såg han till att ha ryggen fri genom att skaffa sig alibi över var han rörde sig och vem han träffade.

Mängder av priser regnade ner över honom och hans bok: en National Book Award, ett Pulitzer-pris, och i förlängningen Nobelpriset 1962. Inte alla varken på hemmaplan eller på andra håll i världen tyckte den gången för drygt femtio år sedan att han var alldeles prisfähig. Hans kollega John O´Hara som hade högt uppdrivna tankar om sina egna romaner och noveller gratulerade honom lite sötsurt: ”Jag känner bara en författare som är lika förtjänt av priset.” De många kontroverserna när ”Vredens druvor” kom ut är summerade i Susan Shillinglaws just utkomna ”On Reading The Grapes of Wrath” (Penguin Books 2014).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Marilyn MonroeOch minnena av John Steinbeck hålls vid liv. På resa längs Kaliforniens kust bilar vi längs Highway One från Santa Cruz söderut till Monterey. Där lever man gott på turisterna tack vare honom. Han står staty vid vattnet, och hans ansikte fladdrar dessutom i vinden på de många flaggorna längs huvudgatan, omväxlande med marinbiologen Ed Ricketts, hans kumpan som var förebilden till Doc i ”Cannery Row”. Den boken kom i Sven Barthels översättning att kallas ”Det stora kalaset”men originaltiteln syftar på en hamngata där konservfabrikerna låg tätt. En del av dem finns kvar, omvandlade till flotta butiker.

I Salinas lite längre inåt landet är gängbråken många och polisen hårt engagerad, läser vi oss till i lokaltidningen. Huvudgatan är bred och byggnaderna anonyma. John Steinbeck är ortens store son, det syns redan i fönstret på en sylta där ett plakat påstår att han brukade äta sin frukost här. Huvudattraktionen är museet som ägnas honom och hans många böcker. Det är lite dammigt, och det roligaste är en målning med Marilyn Monroe som gör reklam för kronärtsskockor som växer på vidsträckta fält här runtomkring. Men det är trevligt att se husbilen som Steinbeck och hans pudel körde runt Amerika i, den resan som skildras i ”Travels with Charlie”.

John Steinbeck var gift tre gånger. Om hans första äktenskap med Carol Henning har Susan Shillinglaw skrivit en bok, ”Carol and John Steinbeck, Portrait of a Marriage”(University of Nevada Press). De skilde sig 1943. Samma år gifte han om sig med Gwyn Conger, i ett äktenskap som varade fem år och där de fick två söner, och så för tredje gången och för resten av livet med Elaine Scott 1950. I en av de sista montrarna i museet kan man på en kort filmsnutt se och höra henne tala om den gången hon och John for till Stockholm, i december 1962, och om hur Gustav VI Adolf hade henne till bordet och John drottning Louise. Det var första gången i Nobelprisets historia som en litteraturpristagare hedrats sålunda, berättar Eliane med amerikansk rättframhet och uppenbar förtjusning. Och museet har förstås en bokhandel som flödar över av ”The Grapes of Wrath”.

 

Ivo Holmqvist
Bilder Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Fotokomposition  Hebriana Alainentalo

Poetisk form eller formens poesi

Käre läsare, tanken på förståelse blir inte av följdintresse - allt kan ändras, kastas om. Det är enbart skilda känslodjup som texten vill frammana. Detta genom det mest förbjudna – ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 11 december, 2015

Boxaren och soldaten Joe Louis fyller 100 år

Han föddes den 13 maj 1914 som Joseph Louis Barrow. Skrönan har det till att när han skulle skriva under ett matchkontrakt var hans handstil så barnslig och bokstäverna så ...

Av: Gregor Flakierski | Övriga porträtt | 13 Maj, 2014

Augustinus och Sanningen

Filosofen och kyrkofadern Augustinus skriver i Bekännelser från 300-talet om ett begär efter smärta, som han får utlopp för på teatern. Men det är en smärta som bara får finnas ...

Av: Hedvig Ljungar | Gästkrönikör | 10 april, 2014

August och lasterna

Den pietistiska tron, en from riktning inom kristen religion, präglade August Strindbergs uppväxt. Modern Nora, som dog i lungsot när August var tretton, bad till Gud och sökte tröst hos ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 04 juni, 2011

Eleonora Bru · Dikter

Bild: Hebriana AlainentaloOm det inte var för ditt ansikte som vänder sig om hela tiden blir denna rörelse en gåta som smugit sig igenom två hundra år, för att passera ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 16 oktober, 2008

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Carsten Palmer Schale som poet inför det nya året

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 11 januari, 2017

Tidiga Petrarcaspår i nordisk litteratur

The importance of Petrarch’s (1304-74) poetry has been immense. Lars Burman 1993 Icke sedan 600-året för Francesco Petrarcas födelse har den italienske poeten, filosofen og lärofadern fått så mycken uppmärksamhet i Norden ...

Av: Søren Sørensen | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts