Att spela sig fram till ett inre lugn

Daniel Westerlund är en mångfacetterad man. Han är verksam som skribent och förläggare, men även som musiker och kompositör. Det som överraskar mig när jag lyssnar på hans dubbel ...

Av: Guido Zeccola | 02 mars, 2009
Musikens porträtt

Månskensstråk över svenska Pommern

Det är i slutet av oktober. Stranden ligger nästan öde. Vågorna rullar långsamma och tunga mot stranden med sitt dova ljud. I horisonten tornar en hotande molnbank upp sig, men ...

Av: Mathias Jansson | 05 november, 2010
Kulturreportage

Brott och straff 3 Lagens bokstav - Rättens andliga märg

Bor Gud i lagboken? Domarreglerna menade så. Men hur kunde Guds ande trängas i lagarna vid sidan av ett tungt mandat givet till folket? Det var en fråga som endast ...

Av: Benny Holmberg | 11 november, 2009
Essäer om konst

Tack så mycket för elden

F. Scott Fitzgerald är framför allt känd för sin roman ”Den store Gatsby”, som räknas som ett av försöken att skriva ”den stora amerikanska romanen”. Fitzgerald och hans hustru Zelda ...

Av: F. Scott Fitzgerald | 27 mars, 2013
Kulturreportage

Birger Norman - ett levande arv



Birger Norman. Foto Birger Norman-sällskapetsEtt författarskap får aldrig reduceras till ett museiföremål. Litterära sällskap ska inte vara rädda att lyfta fram sina respektive skyddslingars kontroversiella och stridbara sidor. Inte minst därför att det är just dessa sidor som skänker många, kanske rent av de flesta, författare deras aktualitet.

Det gäller i allra högsta grad Birger Norman, en författare som aldrig drog sig för att sticka ut i sin samtid.

Birger Norman är utan tvekan Ådalens största litterära gestalt, och den beundran som många hyser för honom riskerar idag att leda till kanonisering, eller, om uttrycket tillåts, museifiering, en attityd som står i vägen till ett levande intresse för ett levande författarskap.

Intresset för Birger Norman i Ådalen är enormt stort. Jag kan inte glömma när jag för ett antal år sedan skulle gå till en uppläsning av Birgers poesi på biblioteket i Kramfors. Väntade mig att det som vanligt på ett kulturevenemang i Kramfors skulle komma fem-tio personer, samma personer som vanligt. Döm om min förvåning när biblioteket fylldes till bristningsgränsen, det var runt 150 personer, stolarna tog slut, liksom syret.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men även de mest intresserade har förmodligen bara läst ”Ådalen 31”, och för all del, den är tillsammans med Stig Dagermans ”Tysk höst”, den bästa svenska reportageboken som någonsin skrivits. Flera sådana behövs.

Dessutom kanske att man känner till några av dikterna på mål, onekligen en viktig inspirationskälla, och eventuellt några av de vackra skildringarna av Svanö. Det är gott så, men det räcker inte på långa vägar.

Birger Normans stora betydelse för vår tid ligger trots allt någon annanstans. Jag vill väldigt gärna lyfta fram hans kulturjournalistik.

Den handlar dels om hans starka tro på det skrivna ordet, och därmed också på det offentliga samtalet. I ”Repliker i kulturdebatten” från 1963 jämför Birger Norman skrivandet med en anslagstavla. ”Man anslår ett stycke verklighet, försett med någon smula personlig färgläggning. /../ Försöker man roa, förargar det alltid någon. Blir man till förargelse, roar det alltid någon. Det inträffar att man speglar, söker fånga in och sammanställa meningar, åsikter, brytningar kring någon fokus. Orientering, översikt.”

För det andra gäller det att se och rätt uppskatta Birger Normans politiska skärpa. Det är hans stridbara sida som gör honom så kontroversiellt aktuell i våra dagar. Det är häpnadsväckande hur dagsfärska hans ”Vinkelskott” känns idag.

I en text om Bertil Malmberg (1967) frågar Norman ”Vad är det för traditioner, vad är det för miljömekanismer och vad är det för dunkla känslor och mänskliga förstockelser som låter nazistiska strävanden få framgång tjugofem år efter den katastrofalaste villfarelse i mänsklighetens politiska historia? Vad är det för sorts samhälle det sker i?”

Inget svammel om att ”ta debatten”, det gäller att noga analysera de samhällsprocesser som gör otäcka ideologier gångbara.

Samma år – det är 45 år sedan! – skriver Birger Norman ”Underströmmarna från 30-talet stiger upp till politikens yta. Samtidigt som arbetslöshetssiffrorna stiger tilltar högervridningen/../”. Man undrar vad han skulle skriva idag?

I ett Vinkelskott från 1970 kopplar Norman ihop arbetslöshet, flyttlasspolitik och frihet på ett sätt som kommenterar osvikligt dagens valfrihetsdebatt: ”Den bittra friheten, friheten som känns så djupt just när den försvunnit. /../Friheten som fanns i tryggheten. Att ha ett jobb, en hemort; att kunna välja.”

Och vart har människan tagit vägen i samhällsekonomin? ”Men över våra huvuden knastrar en räknekonst, som räknar bort honom. Han är inte lönsam i den räknekonsten. Men i den konsten ingår inte våra behov, människans behov.”(1977)

Ytterst handlar det om hans radikala uppfattning att det är människorna som skapar sin egen historia. Därför är förändring möjlig, därför är ett annat samhälle en realitet.

Gregor Flakierski

Texten är en omarbetad version av ett föredrag som hölls på Birger Norman-sällskapets årsmöte den 3 mars 2013 på Svanö Folkets hus.

Ur arkivet

view_module reorder

Resan till frihet

Resan till frihet Avrättningen av Saddam Hussein ställer viktiga frågor. Vad göra med den mänskliga ondskan? Måste den avrättas, eller är det möjligt att bli mer mänsklig? En ung kvinna flyger ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om konst | 01 februari, 2007

 Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk

En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 13 oktober, 2017

Bokstavskombinationer – inte bara av godo

Diagnoserna har förlorat sin betydelse, i den mening att den målar in människor i hörn. De tycks fungera som viloplatser och försvarsmodeller inför påverkan utifrån. Människor ursäktar sig gentemot det ...

Av: Barbro Bruun | Essäer | 13 oktober, 2013

Dikter av Daniel Westerlund

Dikter av Daniel Westerlund vi var i dessa gående vi kom att nyktra till när dom som kallade nytt stoff kallade dom vi var i våra identiteter när vi samtidigt försökte solidifiera ...

Av: Daniel Westerlund | Utopiska geografier | 26 januari, 2007

Karin Victorin

… hootchy kootchy-dansare som baserade sina danser på magdans och andra orientaliska danser sågs först 1893 i Chicago … – Ur Burlesque – and the New Bump-n-Grind Av Michelle Baldwin. Karin Victorin Hootchy Kootchys ...

Av: Agneta Tröjer | Övriga porträtt | 11 september, 2007

Franz Werfel, fotograferad av Carl van Vechten, 1940. (Wikipedia)

Franz Werfels Die vierzig Tage des Musa Dagh.

Franz Werfels roman om folkmordet på armenierna och om hur en spillra av dem räddades undan tack vare ett franskt fartyg kom ut sent i november 1933, trots att hans ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 28 Maj, 2015

Bo Setterlind

Bo Setterlind på Nya Zeeland

Den 24 augusti 1973 fyllde Bo Setterlind femtio år. Inför födelsedagen blev han intervjuad i pressen. Bland annat av K. A. Adrups artikel i Dagens Nyheter framgick att han tänkte ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 11 december, 2016

Ord som fötts ur tystnaden

Lämnar åter över en handfull av mina dikter, alla burna sina egna känslostormar. Dock, ligger alla avstånd nära i en växelverkan mellan subjekt/objekt, du som jag. Men låt mig först ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 23 oktober, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.