Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | 13 maj, 2011
Essäer

Vårt lilla, lilla samhällsbygge

Häromdagen upplevde jag en skräckfilm. Åtminstone kändes det så när jag gick i iskylan mot kiosken för att se om den var öppen. Jag hade lånat min pojkväns mobiltelefon som ...

Av: Jessica Johansson | 10 december, 2012
Jessica Johansson

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | 09 februari, 2009
Utopiska geografier

Ingen konst för taxar

 Olle Bærtlings Asamk, förslag till skulptur på Sergels torg, Stockholm, 1961. Ej genomförd. Skalenligt fotomontage av Albin Dahlström/Moderna Museet. Ingen konst för taxar – Carlsund och Baertling i storformat Det är en ...

Av: Ulf Stenberg | 27 november, 2007
Kulturreportage

Lyra fångar relationen mellan författare och läsare



Lyra Ekström Lindbäck Bild Leo NordwallMan skulle givetvis kunna hålla sig för god för att använda slitna uttryck som ”många bollar i luften”. Men det tänker jag inte vara. När det gäller Lyra Ekström Lindbäck är uttrycket helt okej. 2008 belönades hon med Lilla Augustpriset för sin ”Manual”, samma år grundade hon nättidningen ”fikssion” med Hanna Rajs Lundström och i år romandebuterade hon med sin självbetitlade metodroman ”Tillhör Lyra Ekström Lindbäck”.

Låt oss börja med ”fikssion, nättidningen för oetablerade poeter”. Grunden lades 2008 och Lyra beskriver tidningen som ett lekfullt, experimentellt, allvarligt, förbannat, cut-up-orienterat, digitalt, kollektivt, redaktionellt, nätverksbaserat, poetiskt arbete som för varje nummer eller föreställning de skapar omprövar villkoren för litteraturens rolltaganden och publiceringsformer.

– fikssionredaktionen är också ett poesikollektiv, en rörlig konstellation av 1-5 personer, där alla när som helst kan använda ”fikssion” för att släppa sina personliga identiteter och skriva och prata och argumentera på ett sätt som är kopplat till tidskriften snarare än våra egna namn. Idag ingår förutom Hanna och jag själv även Nikolina Nordin, Signe Collmo och Elis Burrau i redaktionen.
– ”fikssion” är inte och har aldrig varit tänkt som något slags mellanstation till ett riktigt litterärt erkännande, ”fikssion” är en scen och ett utrymme i egen rätt som vill ställa sig utanför det fåniga spelet med debuter, bokförsäljning och prisutdelningar. Men eftersom vi numera erhåller stöd från Kulturrådet har vi också ett ansvar att fördela resurserna till nya, medverkande poeter, vilket medför att vi förstås fortfarande kan vara störiga och utanför men samtidigt bör vara möjliga att upptäcka och kommunicera med. Det är förstås en svår avvägning, men inget som vi grubblar överdrivet mycket över, säger Lyra.

Men den stora uppmärksamheten som väckts kring Lyra Ekström Lindbäck har inte handlat om ”fikssion” utan om hennes debutroman. I Aftonbladet skriver Inga-Lina Lindqvist: ”Med rep, gummiboll och språk väcker romanen min lust”, i Svenska Dagbladet skriver Josefin Holmström om en ”Obehaglig maktfantasi” och i Expressen skriver Nina Lekander att ”lurifaxen Lyra uppmanar sina läsare att knulla med själva den fysiska boken”. Men Lyra Ekström Lindbäck själv menar att boken handlar om så mycket mer än om rep och gummibollar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Romanen handlar inte om BDSM, utan om dominansrelationen mellan författare och läsare. Det är en metaroman som tematiserar rolltagandet i bokformen, inte riktigt en berättelse om sadomasochism.
Hon, Lyra, författaren, menar att ”Tillhör Lyra Ekström Lindbäck” föddes i skärningspunkten av insikten om att skönlitteraturens styrka ligger i att den inte argumenterar men ändå för en ensidig kommunikation som för läsaren in och ut ur författarens världsbild och insikten om att makt kan vara något intimt och njutbart. Lyra menar att möjligheten att suga in läsaren i sin egen varseblivning innebär en politisk möjlighet.

– För mig utgör den dimensionen hos skönlitterär framställning ett viktigt vapen i en queerfeministisk kamp. Jag vill skriva fram erfarenheter, upplevelser och handlingsmöjligheter som inte kan urskiljas utifrån heteromannens vittspridda, neutraliserade verklighetsuppfattning, säger hon.

Förhållandet mellan författaren och läsaren är enligt Lyra en tydlig men outtalad överenskommelse.

– Läsaren njuter av att underkasta sig och låta sig formas av författarens världsbild. Ändå har hon naturligtvis makt över och ansvar för sin egen situation, hon kan när som helst välja att sluta läsa, vilket gör att bokformen kan utgöra en plats för mycket mer extrema maktlekar än den vanligtvis erbjuder.
För Lyra är en viktig idé bakom ”Tillhör Lyra Ekström Lindbäck” att synliggöra det ansvar som finns för berättelsen, både hos läsaren och författaren.

– Författaren bör vara medveten om att hon hela tiden bearbetar och förskjuter läsarens varseblivning, och läsaren bör vara medveten om att hon underkastar sig detta genom att läsa vidare. Jag hopppas att både de dystopiska och utopiska aspekterna av detta finns antydda i boken. ”Tillhör Lyra Ekström Lindbäck” är varken ett fördömande eller ett prisande av bokformens dominansrelation, den är ett försök att skriva fram dess tvetydighet.

Lyra är en spindel på nätet också. Hon både twittrar, bloggar och driver nättidning. Vid några tillfällen har hon påtalat att hon ser sig själv som tillhörande en ny generation författare och lyriker. Hon menar att det som urskiljer denna nya generation har just med digitalisering att göra.
– Digitala medier har ändrat och ändrar på vår varseblivning på ett sätt som är så genomgripande att vi knappast kan definiera det idag. Däremot går det att urskilja en relativ gräns mellan generationerna, där vi som har vuxit upp med mobiltelefoni och internet till viss utsträckning har en annan typ av uppmärksamhet och närvaro. Det påverkar förstås i allra högsta grad våra sätt att läsa och skriva, oavsett om vi använder oss av traditionella eller nyare skrivverktyg och publiceringsformer.
Lyra menar att litteraturens plats i samhället är osäker. Det är svårt att veta hur digitaliseringen påverkar det litterära uttrycket.

– Litteraturens plats i det förändrade medielandskapet har långt ifrån stabiliserats än, utan är under förhandling och ombildning, och jag tror att det är lovande förutsättningar för uppkomsten av nya uttryckssätt. Hur dessa uttryckssätt kommer att utmärka sig och skilja sig från tidigare skrivande är nog svårt att beskriva annat än i efterhand.

Jonas Lundgren

 

Ur arkivet

view_module reorder

Från Spider till ARCIV

TEMA VÄSTERBOTTEN Sedan snart tio år tillbaka finns det i Västerbotten ett spännande projekt vars huvudsakliga syfte kan sägas vara att göra det möjligt för kulturarbetare att försörja sig på ...

Av: Gregor Flakierski | Kulturreportage | 07 februari, 2008

Birgitta Trotzig

Birgitta Trotzig: Sveriges Dostojevskij

Det finns inte många svenska författare som på en och samma gång förmått tränga in i människans vitaste vita och svartaste svarta; i hennes djupaste ljusdunkla skikt; i hennes levande ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 08 mars, 2017

Beatrice Månsdotter

Glödande skymningsljus

”Jag har sett det här förut.” Han kisar med ögonen. ”Tusentals gånger i mina drömmar. Det är som om jag redan har varit här.” ”Mmm.” Hon nickar och följer med ...

Av: Beatrice Månsdotter | Gästkrönikör | 28 december, 2016

Fragment av surrogatpyret VIII

Fragment av surrogatpyret VIII Å då tänkte ja så här, lite lomrut, mens ja skwompande tjasa upp på bron i den sjuka stanken från dom nyflådda hudarna å pissrååtan å ja ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 20 november, 2007

Universum

Då Oden mötte Mefistofeles

Jag upplever i den norröna mytologin en enorm melankoli. Den norröna mytologin är ett drama, en pågående kris, en gudomlig tragedi. För gudarna är otillräckliga, men det är inte bara ...

Av: Eirik Storesund | Agora - filosofiska essäer | 07 oktober, 2015

Hans Evert René.Tre dikter från Majorca

SOLEN VÄRMER SJÄLENS TRASOR     Solen värmer själens trasor.   De vänder sig om i inre kyla, för att återfå en andning: näring av tång och aska.   Sol bländar avsiktligt snett.   Havet lägger ändå stranden tillrätta med gyllenbruna trådar, helt ...

Av: Hans Evert Renerius | Utopiska geografier | 09 december, 2013

Melker Garay. Foto: Niclas Kindahl

Litterära artefakter

Hur lätt är det inte att betrakta sina litterära artefakter med en viss misströstan? Hur lätt är det inte att känna missmod ögonblicket efter att man har lagt ner sin ...

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 13 april, 2015

Utopia

Utopier, drömmar om idealsamhällen, finns beskrivna alltsedan Platons Staten och Thomas Moores Utopia. Genom tiderna har också många försökt översätta drömmarna till verklighet. Radikala kristna har baserat utopiska samhällsbyggen på urkristendomens ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 13 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.