Djungelboken – konservativ klassiker eller nydanande mästerverk?

Djungelboken är en klassiker i dubbel bemärkelse – dels som litterärt verk, dels som film. Som litterärt verk är Djungelboken en del av Rudyard Kiplings hyllade produktion som gav honom ...

Av: Belinda Graham | 07 september, 2013
Kulturreportage

Carl-Heinrich von Stülpnagel – terrorist i tredje riket

När Hitler inser att attentat mot honom den 20 juli 1944 i väsentliga delar organiserats i Paris av överbefälhavaren för det ockuperade Frankrike, generalen Carl-Heinrich von Stülpnagel, fräser Führern till ...

Av: Bo I. Cavefors | 01 januari, 2015
Övriga porträtt

Stefan Whilde

 Torbjörn Säfve och skönheten

På teatern i Zaragoza möts Torbjörn Säfve och Lucientes Francisco de Goya för att mäta vem som dyrkar kvinnorna allra mest, detta trots att såväl proffsboxning som skönhet är förbjudet ...

Av: Stefan Whilde | 02 november, 2015
Stefan Whilde

Sveriges Yngsta Mästerkock

Tolvåringar som lagar oxrygg till huvudrätt och citrontarte till efterrätt. Tolvåringar som stressar och gråter över beasåsen som skär sig och smördegen som kletar. Tolvåringar som blir filmade och bedömda ...

Av: Rana Eshtiagh | 09 juni, 2014
Gästkrönikör

Lyra fångar relationen mellan författare och läsare



Lyra Ekström Lindbäck Bild Leo NordwallMan skulle givetvis kunna hålla sig för god för att använda slitna uttryck som ”många bollar i luften”. Men det tänker jag inte vara. När det gäller Lyra Ekström Lindbäck är uttrycket helt okej. 2008 belönades hon med Lilla Augustpriset för sin ”Manual”, samma år grundade hon nättidningen ”fikssion” med Hanna Rajs Lundström och i år romandebuterade hon med sin självbetitlade metodroman ”Tillhör Lyra Ekström Lindbäck”.

Låt oss börja med ”fikssion, nättidningen för oetablerade poeter”. Grunden lades 2008 och Lyra beskriver tidningen som ett lekfullt, experimentellt, allvarligt, förbannat, cut-up-orienterat, digitalt, kollektivt, redaktionellt, nätverksbaserat, poetiskt arbete som för varje nummer eller föreställning de skapar omprövar villkoren för litteraturens rolltaganden och publiceringsformer.

– fikssionredaktionen är också ett poesikollektiv, en rörlig konstellation av 1-5 personer, där alla när som helst kan använda ”fikssion” för att släppa sina personliga identiteter och skriva och prata och argumentera på ett sätt som är kopplat till tidskriften snarare än våra egna namn. Idag ingår förutom Hanna och jag själv även Nikolina Nordin, Signe Collmo och Elis Burrau i redaktionen.
– ”fikssion” är inte och har aldrig varit tänkt som något slags mellanstation till ett riktigt litterärt erkännande, ”fikssion” är en scen och ett utrymme i egen rätt som vill ställa sig utanför det fåniga spelet med debuter, bokförsäljning och prisutdelningar. Men eftersom vi numera erhåller stöd från Kulturrådet har vi också ett ansvar att fördela resurserna till nya, medverkande poeter, vilket medför att vi förstås fortfarande kan vara störiga och utanför men samtidigt bör vara möjliga att upptäcka och kommunicera med. Det är förstås en svår avvägning, men inget som vi grubblar överdrivet mycket över, säger Lyra.

Men den stora uppmärksamheten som väckts kring Lyra Ekström Lindbäck har inte handlat om ”fikssion” utan om hennes debutroman. I Aftonbladet skriver Inga-Lina Lindqvist: ”Med rep, gummiboll och språk väcker romanen min lust”, i Svenska Dagbladet skriver Josefin Holmström om en ”Obehaglig maktfantasi” och i Expressen skriver Nina Lekander att ”lurifaxen Lyra uppmanar sina läsare att knulla med själva den fysiska boken”. Men Lyra Ekström Lindbäck själv menar att boken handlar om så mycket mer än om rep och gummibollar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Romanen handlar inte om BDSM, utan om dominansrelationen mellan författare och läsare. Det är en metaroman som tematiserar rolltagandet i bokformen, inte riktigt en berättelse om sadomasochism.
Hon, Lyra, författaren, menar att ”Tillhör Lyra Ekström Lindbäck” föddes i skärningspunkten av insikten om att skönlitteraturens styrka ligger i att den inte argumenterar men ändå för en ensidig kommunikation som för läsaren in och ut ur författarens världsbild och insikten om att makt kan vara något intimt och njutbart. Lyra menar att möjligheten att suga in läsaren i sin egen varseblivning innebär en politisk möjlighet.

– För mig utgör den dimensionen hos skönlitterär framställning ett viktigt vapen i en queerfeministisk kamp. Jag vill skriva fram erfarenheter, upplevelser och handlingsmöjligheter som inte kan urskiljas utifrån heteromannens vittspridda, neutraliserade verklighetsuppfattning, säger hon.

Förhållandet mellan författaren och läsaren är enligt Lyra en tydlig men outtalad överenskommelse.

– Läsaren njuter av att underkasta sig och låta sig formas av författarens världsbild. Ändå har hon naturligtvis makt över och ansvar för sin egen situation, hon kan när som helst välja att sluta läsa, vilket gör att bokformen kan utgöra en plats för mycket mer extrema maktlekar än den vanligtvis erbjuder.
För Lyra är en viktig idé bakom ”Tillhör Lyra Ekström Lindbäck” att synliggöra det ansvar som finns för berättelsen, både hos läsaren och författaren.

– Författaren bör vara medveten om att hon hela tiden bearbetar och förskjuter läsarens varseblivning, och läsaren bör vara medveten om att hon underkastar sig detta genom att läsa vidare. Jag hopppas att både de dystopiska och utopiska aspekterna av detta finns antydda i boken. ”Tillhör Lyra Ekström Lindbäck” är varken ett fördömande eller ett prisande av bokformens dominansrelation, den är ett försök att skriva fram dess tvetydighet.

Lyra är en spindel på nätet också. Hon både twittrar, bloggar och driver nättidning. Vid några tillfällen har hon påtalat att hon ser sig själv som tillhörande en ny generation författare och lyriker. Hon menar att det som urskiljer denna nya generation har just med digitalisering att göra.
– Digitala medier har ändrat och ändrar på vår varseblivning på ett sätt som är så genomgripande att vi knappast kan definiera det idag. Däremot går det att urskilja en relativ gräns mellan generationerna, där vi som har vuxit upp med mobiltelefoni och internet till viss utsträckning har en annan typ av uppmärksamhet och närvaro. Det påverkar förstås i allra högsta grad våra sätt att läsa och skriva, oavsett om vi använder oss av traditionella eller nyare skrivverktyg och publiceringsformer.
Lyra menar att litteraturens plats i samhället är osäker. Det är svårt att veta hur digitaliseringen påverkar det litterära uttrycket.

– Litteraturens plats i det förändrade medielandskapet har långt ifrån stabiliserats än, utan är under förhandling och ombildning, och jag tror att det är lovande förutsättningar för uppkomsten av nya uttryckssätt. Hur dessa uttryckssätt kommer att utmärka sig och skilja sig från tidigare skrivande är nog svårt att beskriva annat än i efterhand.

Jonas Lundgren

 

Ur arkivet

view_module reorder

dr Krabba 8

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 25 november, 2011

Komplexitet som inte låter sig styras

Melanie Mitchell är professor i datorvetenskap i Portland, Oregon, och ”external professor” vid Santa Fé-institutet i New Mexico. Vid det senare utsågs hon att ge en föresläsningsserie, som hon kallade ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 03 augusti, 2012

Hannah Wilke. Intra Venus

Hannah Wilke dör i cancer 1993. Ett liv tillika livslångt konstprojekt når sin ände. Det identitetspolitiska i hennes konst dröjer kvar än idag. Detta politiska stoff som omgärdar subjektet kan ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 10 maj, 2013

Konst, Vadstena och Ungern – Intervju med Lajos Szelényi

Lajos Szelényi är en bildkonstnär som föddes i Ungern för 70 år sedan. Han är verksam som målare och emellanåt även som musiker och samhällsdebattör. Lajos har haft flera utställningar ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 15 maj, 2013

Ett kvinnoporträtt, Dora Maars upprättelse

Dora Maar Britt Ståhlberg Norées bok "Dora Maar och Picasso" kastar ett nytt ljus på Picassos musa, älskarinna och konstnärskollega. Britt flyttade till Paris på 70-talet och har blivit kvar ...

Av: Anne Edelstam | Konstens porträtt | 18 mars, 2009

Kroppens strukturer i ledning och leda

Utifrån temat leda skriver jag om kroppar som känner leda och kroppar som utsätts för en hantering som är tänkt att utesluta leda. Kroppsbegreppet Vårt synsätt på kroppen har förändrats radikalt i ...

Av: Birgitta Smiding | Agora - filosofiska essäer | 28 juni, 2012

Det Messianska löftet. Julen som epifani och epistemologi…

Vi kan trots all den ambivalens som omger oss i våra känslor kring julen, visionen av löftet, kraven, den goda viljans fest, och därmed även lätt hyckleriets, och de stora ...

Av: Oliver Parland | Essäer om religionen | 25 december, 2011

Emma Kunz – abstrakt konstnär, visionär och healer

På Moderna museet i Stockholm pågår fram till och med den 26 maj 2013 utställningen Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Den sägs bli en av museets största publiksuccéer genom ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.