Hafez grav i  Shiraz

Minnen av Usama

"För att kunna älska en människa måste den människan hålla sig gömd - så fort den visar sitt ansikte är det slut med kärleken.” - Ivan Karamazov

Av: Nikanor Teratologen | 12 mars, 2017
Teratologisk sondering

Lux aeterna

Dödens kalla hand berörde mig   Hans finger träffade mitt öga   Att inte längre se den tanken tröstar föga berör den dig?

Av: Oliver Parland | 31 maj, 2010
Utopiska geografier

Hemma hos Brita Johansson - ljungen frodas och trivs! Foto Brita Johansson

Odla ljung - Spännande kulturhistoria och handfasta trädgårdstips!

- Ljung passar bra för dekoration både ute och inne och används ofta av florister utomlands. Vit ljung blandas i England in i brudbuketter, eftersom den anses bringa tur. I ...

Av: Belinda Graham | 10 december, 2017
Kulturreportage

Eternal September och andra memes i konsten

När Cecilia Giménez i bästa välmening gav sig på att försöka restaurera 1800-tals målaren Elías García Martinez fresk av Jesus som höll på att förfalla i den lilla spanska kyrkan ...

Av: Mathias Jansson | 03 september, 2014
Essäer om konst

Strindberg på promenad



Skovlyst i Lyngby, där familjen Strindberg bodde Foto StrindbergsmuseetMot slutet av 1880-talet bodde Strindberg med hustrun Siri von Essen en tid i Holte norr om Köpenhamn, inhyrda i den lätt förfallna villan Skovlyst som ägdes av en originell fröken von Frankenau. Där fanns också en alltiallo med exotiskt utseende, Ludvig Hansen, och dennes unga halvyster. I dessa burgna villakvarter förekom den sommaren en rad fräcka inbrott. Strindberg som fick för sig att Hansen var tjuven tjallade hos polisen. Det skulle han nu inte ha gjort. Hansen som visade sig vara oskyldig gick till motattack och spred snabbt ut att Strindberg förfört hans minderåriga halvsyster Martha Magdalene. Det var inte alldeles sant, flickan var sexton på det sjuttonde och tydligt med på noterna.

Strindberg kallades till förhör men avvek, först till Berlin och sedan till Paris: han var tvungen att se till att allt sköttes som det skulle när han teaterpjäser skulle ha premiär där. Och så spreds ryktena, och så skvallrades det i tidningarna en tid. Om denna lätt bisarra episod i hans liv har det skrivits en del, och de tilltrasslade upplevelserna lämnade sina spår i ett par betydande verk. Dels skymtar fröken von Frankenau nog bakom Fröken Julie (fast än mer en deklasserad grevedotter som blev servitris på Hasselbacken i Stockholm), och dels figurerar Hansen i den nietzscheanska romanen Tschandala.

Ur kökkenmöddingen av gamla papper fiskade jag nyss upp  en avskrift av en artikel i köpenhamnstidningen Politiken från den 24 juli 1925. Där beskrev Will Berend (vem det nu var) sitt möte med Strindberg en sommar knappt fyrtio år tidigare. Jag tror inte att denna minnesbild citerats eller refererats av Strindbergsforskningen, i alla fall minns jag mig inte ha sett den omnämnd varken hos Karin Smirnoff (Strindbergs dotter), Harry Jacobsen, Gunnar Brandell, Olof Lagercrantz eller Lennart Luthander som alla skrivit om Strindbergs tid i Danmark. Så därför denna snabböversättning av en gammal gulnad tidningsartikel: 

”En av traktens godsägare hade lärt känna Strindberg flyktigt på Holte Kro. Nu inbjöd han mig och en god vän att åka häst och vagn. Jag kommer ihåg jaktvagnen med honom framtill och vi båda där bak. I fjärran såg vi Strindberg komma långsamt spatserande mot oss, barhuvad, med hatten i hand och böjt huvud, försänkt i sina egna tankar. Godsägaren  vände sig mot oss där bak och sade:  Där kommer Strindberg, nu låter jag honom åka med, ”og så skal vi have lidt sjovt.”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han stannade vagnen framför Strindberg och erbjöd honom skjuts. Spänt stirrade vi på diktaren, och det står fortfarande oförglömligt för mig hur han långsamt höjde huvudet, med det täta svarta håret som en krona, och hur han lika långsamt riktade sin stora inträngande blick på godsägaren, varefter han efter ett ögonblicks paus bara sade: Tack, jag promenerar. 

”Svensk-høfligt. Med et stænk af hån i tonefaldet. Og som ordene kom fra en anden verden. Så gik han videre. Vi sad lidt flove tilbage i vognen. Sjov med Strindberg blev det intet af.”

Nej, Strindberg skojade man nog inte med. Och jag märker en skorrande biton i det där om att Strindberg var svenskt hövlig. I den väldiga kökkenmöddingen på Kungliga biblioteket i Humlegården i Stockholm  finns bland miljontals andra trycksaker en mapp med artiklar ur danska tidningar om Sverige och svenskarna, samlade med masochistisk iver av Valfrid Palmgren Munch-Petersen som bland mycket annat var svensk lektor i Köpenhamn. Många av klippen handlar om de stilige svenskere. Man behöver inte läsa länge för att förstå att i det sammanhanget är stilig synonymt med stroppig.  Fast om dessa stiliga svenska stroppar också var svenskt hövliga, det minns jag inte…

 Ivo Holmqvist



Ur arkivet

view_module reorder

Om hälsodrycken rödvin och om monopoljätten Systembolagets pågående moralkampanj riktad mot sina egna…

Jag har väldigt svårt för Systembolagets reklamsnuttar i kommers-kanalerna. Falsk och präktig och sprängfylld med dubbelmoral och ett av staten och kapitalet godkänt förhärligande av monopolet som lösningen på våra ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 31 december, 2013

Författaren och vänstertwitterpöbeln

Författaren satt i aftonsolskenet och läppjade på ett glas portvin. Han hade vant till sig med det på sista tiden, då cognacen bet för mycket på honom – alltför mycket ...

Av: Simon O. Pettersson | Utopiska geografier | 18 augusti, 2014

Konventionalitet är inte moral. Om Charlotte Brontës Jane Eyre

De senaste 100 åren har berättelsen om Jane Eyre, denna brittiska Askunge med Pippi Långstrump-tendenser, filmatiserats över tjugo gånger. Nu senast som amerikansk storsatsning med Mia Wasikovska, ett stjärnskott som ...

Av: Matilda Amundsen Bergström | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2011

Från Friskatorpet: Invånare och gäster. En bildkrönika

Som komplement till det skrivna språket tar jag hjälp av bildspråket. De flyger, springer, rullar sig, smyger, flaxar, hoppar och kryper. Jag följer efter med kameran och förevigar deras rörelser ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 02 september, 2010

Avtäckandet

Det tillstånd av förhöjd verklighetskänsla som kan uppnås genom att man, i ensamhet och företrädesvis under en längre tid, tillåter sig att till fullo ge sig hän åt tillvaron i ...

Av: Mattias Lundmark | Agora - filosofiska essäer | 02 oktober, 2013

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | Gästkrönikör | 06 juni, 2017

Franz Kafka. Foto: Wikipedia

Tre dikter av Franz Kafka

Erik Carlquist föreslår tre dikter av Franz Kafka tagna från brev han skrev.

Av: Erik Carlquist | Gästkrönikör | 11 augusti, 2015

En kulturgärning att minnas

På 1980-talet bor jag i Olseröd, en by norr om Österlen. Min granne Gunnar, f d lantbrukare, är en lång man i 70-årsåldern med engagemang och många synpunkter. En ...

Av: Brigitte Strand | Gästkrönikör | 13 juli, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts