Toleranse og verdi i senmoderniteten

Innledning I dette essayet skriver jeg om hva som mer presist er lagt ned i toleransebegrepet, der ‘toleranse’ likeledes er uttrykk for ‘verdi’. Om det er slik at ‘moderniteten’ satte inn ...

Av: Thor Olav Olsen | 10 juli, 2013
Agora - filosofiska essäer

En Londonresa

Jag inleder min sommarvecka i London med att åka dubbeldäckare… Inte den klassiska Routemastermodellen – EU-regler stoppade de där charmiga gamla modellerna där man via en öppen bakre perrong kunde ...

Av: Björn Gustavsson | 15 oktober, 2013
Resereportage

Biografiskt lexikon för Finland nu på nätet

Numren 710:1-4 i serien Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland är ett imponerande storverk: de fyra mycket bastanta delarna av Biografiskt lexikon för Finland, utgivna 2008-2011 med understöd av ...

Av: Ivo Holmqvist | 09 december, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Jag drömde om Cornell…igen

Egentligen är det en ganska osannolik historia. En tjugosjuårig försäljare av designade textilier råkar av en slump få syn på en collageroman av Max Ernst, La Femme 100 têtes, blir ...

Av: Gilda Melodia | 16 januari, 2017
Gilda Melodia

Agatha Christie och den mörkare sidan av livet



Agatha ChristieAgatha Christie är nog mest känd och erkänd som ”The Queen of Crime”, vilket i och för sig var det hon till största del skrev. Utöver detektivromaner skrev hon även flera noveller och romaner i andra genrer, däribland thrillers, romantik och vad som kallas ”supernatural” på engelska. Flera av verken skrev hon dessutom i början av sin karriär, innan Hercule Poirot och Miss Marple blev så gott som ständigt närvarande i hennes historier.

Det är väldigt intressant att notera hur mycket hon ändå är en produkt av sin tid: i Agathas fall den senviktorianska eran. En tid då spiritualism, ockultism och modern vetenskap spelade lika stor roll som utforskare, krigshjältar, historia och religion för många viktorianer. Om man tittar på Agathas texter, finner man att många av dessa element återkommer. Hennes insats som frivillig sköterska under första världskriget då hon dessutom utbildade sig till apotekare, gav en insikt om hur olika medicinska medel och gifter fungerade vilket har spelat en central roll vid flera av hennes mordhistorier.

I hennes novellsamling ”The Hound of Death” som utkom första gången 1933, finns blandningen av ovanstående influenser med i samtliga noveller. I berättelserna rör sig ofta om neurologer och andra sorters läkare, någon form av galenskap, seanser, mystiska – ofta utländska, individer och något oförklarligt som inger en önskan om att förstå eller få en förklaring.

”The Hound of Death” innehåller berättelsen om en belgisk nunna som enligt byinvånarna nära hennes kloster utförde ett mirakel. Mr Anstruther får höra talas om historien av en bekant, en amerikansk nyhetskorrespondent, som även berättar att nunnan togs omhand som flykting av hans syster. Anstruther beger sig till sin syster som visar honom vidare till den läkare som nu vårdar nunnan. Nunnans karaktär påminner om karaktären hos mordoffrets änka i Hercule Poirots fall ”Dead Man's Mirror” (ur ”Murder in the Mews” 1937).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I ”The Red Signal” (först utgiven 1924 i ”Grand Magazine”) utspelar sig början med en middag som åtföljs av en seans, som varnar en av herrarna att gå hem den kvällen. Åter igen kan man se paralleller till en annan Christie historia, denna gång till middagen och seansen i ”The Sittaford Mystery” (1931).

”The Fourth Man” (först utgiven 1925 i ”Pearson's Magazine”) utspelar sig i en kupé på ett tåg där fyra män sitter på sin väg norrut. Tre av dem startar en diskussion om en person medan den fjärde till synes sover, eller gör han det? Över lag spelar tåg en roll i flera av Christies historier, den här typen av dialog och dess innehåll går det att dra paralleller från till två andra av hennes berättelser: ”Murder on the Orient Express” (1934) samt ”They Do it with Mirrors” (1952), säkert flera andra.

På 1920 talet”The Gipsy” handlar om en ung man vars namn är Dickie Carpenter. Han har haft en fobi för zigenare sedan en tidig traumatisk händelse i hans liv. Nu har återigen händelser fått hans fobi att stiga upp till ytan igen. Är det bara en fobi eller ligger det något mera bakom det hela? Den oförklarliga, krypande rädslan kan man återfinna i flera av hennes berättelser, flera gånger säger både Poirot och Miss Marple att de är rädda för att något skall ske, gör inte de det är det någon annan som räds för sitt eller någon närståendes liv.

”The Lamp” hämtar sin titel från ett annat litterärt verk, Omar Khayyams ”Rubaiyat”, vilket flera av hennes andra alster också gör, bland andra ”One, Two, Buckle My Shoe” (1940) och ”A Pocket Full of Rye” (1953) som lånat sina titlar från barnkammarrim ur ”Mother Goose Rhymes”. Historien handlar om ett hus var historia är en sorgsen sådan, en liten pojke svalt till döds. I många av Christies berättelser spelar barn och i synnerhet barn som råkat illa ut en central roll, ”Murder on the Orient Express”(1934) och ”Five Little Pigs” (1942) är ett par exempel.

”Wireless”, radion spelar en stor roll i den här berättelsen om den rika, äldre änkan Mrs Harter och hennes omtänksamme nevö. Mitt under sändningstid av aftonkonserterna hör hon plötsligt sin döde mans röst, eller? Liknande historier om arv och arvsrätt återfinns i ”After the Funeral” (1953), ”Ordeal By Innocence” (1958) med flera.

”The Witness for the Prosecution” handlar om Leonard Vole som är anklagad för mord men som bedyrar sin oskuld, hans hopp står till den kvinna han kallar för sin fru. Den blev senare omarbetad för teater och blev snabbt en stor succé som pjäs (1953). Kvinnan som agerar hans fru har liknande drag från en annan kvinna som finns med i ”The Idol House of Astarte” (Ur ”The Thirteen Problems”, 1932). Som synes hade Agatha en förkärlek för att återanvända sina berättelser igen, då något omarbetade.

I ”The Mystery of the Blue Jar” spelar Jack Harrington golf en tidig morgon när han får höra en kvinna ropa ”Mord!”. Flera andra berättelser utspelar sig på, vid eller med anknytning till en golfbana – kanske föga förvånande då Agathas första man älskade att spela golf. ”Murder on the Links” (1923), ”Why Didn't They Ask Evans” (1934) och ”Murder in the Mews” (1937) är några av dessa historier.

”The Strange Case of Sir Arthur Carmichael” Handlar om en ung arvinge som bor på sitt gods med sin unga styvmor och bror. Han är förlovad med ett stundande bröllop då han helt plötsligt börjar bete sig väldigt underligt. Psykiatrikern Edward Carstairs anländer för att undersöka saken och möts av en minst sagt tryckt stämning på godset. Precis som novellen ”Wireless” rör det sig i grunden om arvsrätt men här är det mer påminnande om något som en skicklig hypnos skulle klara av att utföra eller, vilket var det som Christie i den här historien själv antydde, en skicklig magiker.

Aghata som surfare på Hawaii”The Call of Wings” är en av de allra första noveller som Agatha skrev, innan första världskriget och den påminner mycket om en annan tidig novell, ”The House of Dreams” (först utgiven 1926 i ”Soverign Magazine”) vilket är en omarbetning av texten ”The House of Beauty” hon skrev som tonåring och vilken var den första text Christie själv ansåg ha potential. Båda berättelserna handlar om en i viss mån förtärande längtan, en längtan efter något som personen först inte kan förklara med ord men som ju längre tiden går, allt starkare blir besatt av. Agatha beskriver väldigt vackert en passion som vandrar mellan besatthet och rädsla i båda dessa texter, som dessutom för tankarna till Poe och hans mycket visuella sätt att skriva.

I ”The Last Séance” (först utgiven 1926 i ”Ghost Stories”) får vi följa Raoul Daubreuil när han sitter med vid sin fästmö Simones sista kväll som framstående medium. Hennes sista klient är en storväxt negress vid namn Madame Exe, som vill återförenas med sin döda dotter. Madame Exe karaktär påminner mycket om både Madame Giselle i ”Death in the Clouds” (1935) och om Mrs Boynton i ”Appointment with Death” (1938), två tillika synnerligen storvuxna och förskräckliga exemplar av kvinnor.

”S. O. S.” (först publicerad 1926 i ”Grand Magazine”) utspelar sig i ett hus långt från annan bebyggelse dit en parapsykolog anländer då hans bil har fått punktering. Genast anar han att något inte står rätt till hos familjen som bor i huset. Novellen är en av åtskilligt flera där gift spelar en roll i historien. Agatha med sin inblick i hur olika gifter fungerar upprätthöll ett intresse för dessa och hade onekligen en förkärlek för att använda dem som mordredskap i sina berättelser, ”Five Little Pigs” (1942), ”Sparkling Cyanide” (1945) och ”The Pale Horse” (1961) är några där gifter spelar huvudrollen.

 

Jessika Ahlström

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Den skapande individen

Tankar om den skapande individen heter en bok av John Landquist från 1970. Landquist var professor i pedagogik och psykologi i Lund 1936-46, men det var snarast en parentes i ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2011

Sagoberättaren Astrid

Jag vågar säga att Astrid Lindgren (eller som vi så många gånger kallar henne, vår kära Astrid) är den folkvänligaste och mest populära författarinnan genom tiderna, både i Sverige och ...

Av: Therese Bergman | Essäer om litteratur & böcker | 09 december, 2011

indisk Dholak

Trumman

Trumman är ur instrumentet och symboliserar, redan från början, den absoluta kraften. Kraft som ofta inte har något med makt och dominans över den den vardagliga världen att göra., utan ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om religionen | 17 maj, 2016

Magnus Göransson

Sensationen i känsla och upplevelse när idioten långsamt doppar sin armbåge i någon…

Idioten ombeds ställa fram fika till ett av avdelningens möten då ordinarie fikaframställare är upptagen på annat håll. Med en på papper utskriven lathund tar sig idioten an uppgiften och ...

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 25 april, 2016

Möte med innu-indianerna i Rita Mestokoshos diktsamling

Den innu-indianska poetissan Rita Mestokosho är på kortbesök i Stockholm. Den första gången jag hörde talas om henne var i Jean-Marie Gustave Le Clézios nobelföreläsning år 2008, då han hyllade ...

Av: Lilian O. Montmar | Litteraturens porträtt | 24 oktober, 2009

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om religionen | 12 juni, 2017

De farligaste är dem som inget har att dölja

Min vän tittar på mig och rynkar bekymrat ögonbrynen. Hon tar en djup klunk ur sin kaffemugg och säger sedan långsamt de ord som jag hört från så många de ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 26 maj, 2011

Å leve i forbindelsen. Del I

Slik jeg har skrevet om disse anliggender tidligere(i TK), så undersøkte såvel W. Dilthey(1833-1911) som W. Schapp(1884-1965), hver på sin måte, det de forstod som 'livssammenhengen', det vil si at ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.