Plockepinnspelet och Isis

En tredjedel av Syrien och nästan lika mycket av Irak har nu erövrats av Islamiska staten (IS tidigare även Isis,). Varhelst IS drar fram hugger man huvudet av kristna och ...

Av: Pierre Gilly | 17 augusti, 2014
Gästkrönikör

Platon och Västlandets öde

”Varje separation är en länk” (Simone Weil) Den västländska civilisationen grundas på en tolkning av verkligheten som pågår sedan Platon och Sokrates tid.Att närma sig Platon är som att närma sig ...

Av: Guido Zeccola | 09 februari, 2014
Agora - filosofiska essäer

Tre tyska författare jubilerar 2013

Georg Büchner och bröderna Jacob och Wilhelm Grimm menade allvar med sina litterära angrepp på Överheten. De tillhörde en generation som kände sig lurade på friheten efter befrielsekrigen mot Napoleon ...

Av: Lilian O. Montmar | 07 januari, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 9

 

Av: Håkan Eklund | 16 oktober, 2011
Kulturen strippar

Litteraturens porträtt

Roland Barthes och den tidlösa autarkin

Roland Barthes, som föddes för precis 100 år sedan och dog 1980, etablerade sig som ledande fransk intellektuell med den litteraturteoretiska essän "Litteraturens nollpunkt" (1953), en position som bara förstärktes, också internationellt, under hela hans bana.

Thomas Bernhard – (Självbiografins utveckling som grund för de kommande faktionerna)

Käre läsare, så speciellt och anmärkningsvärt, att jag – i min egen skrivarprocess – skulle stöta på dessa rader vid omläsningen av Bernhards "Undergångaren"; just för att de uttrycker så nära vad jag själv nu för tiden tänker om det skönlitterära.

Vilhelm Ekelund och extremhögern

Många olika typer av läsare har genom åren sökt sig till Vilhelm Ekelunds (1880-1949) verk. Inte minst har han nått framgång hos författare, poeter och akademiker, vilka haft det gemensamt att de har närmat sig författarskapet utifrån en djupt rotad humanism. Som exempel kan nämnas Sven Lindqvist, Algot Werin, Per Erik Ljung, Carl Erik af Geijerstam och Eva-Britta Ståhl.

”Jag anser mig vara ett misslyckande.”

Om den stora, perfekta ensamheten. Ett samtal mellan de bägge brasilianska författarna Clarice Lispector och Nelson Rodrigues.

Marie Ndiaye – en av vår samtids främsta författare.

Efter det att jag läste alla Chimamanda Ngozi Adichies och Zadie Smiths romaner snubblade jag över Marie Ndiaye. Alla tre är fantastiska författare, men jag tror nog ändå att jag föredrar Marie Ndiaye. Det började med att jag stavade mig igenom hennes Trois femmes puissantes (2009), men nu har nu fortsatt med den till svenska översatta Ladivine (2013). Alla de tre mörkhyade författarna är befryndade, inte minst vad gäller etnicitet (Vita tänder av Smith), men också i viss utsträckning klass och ras (främst Adichies romaner, men även och ej minst Ndiayes). Efter lite ansträngning fick jag dessutom kontakt med Marie Ndiaye, som idag bor i Berlin.

En författargigant av sin tid

Som sjöman, äventyrare och krigskorrespondent besökte Jack London stora delar av världen. Han var en författarstjärna av sin tid. I år är det hundra år sedan han avled (1876 - 1916). Han var de stora projekten och äventyrens man. Han mest kända bok torde vara äventyrsromanen "Skriet från vildmarken" från 1903 som kommit ut på så gott som all världens språk. Andra kända böcker är den delvis självbiografiska "Martin Eden" och novellsamlingen "Varg - Larsen". Han hade vänstersympatier och kandiderade en gång som presidentkandidat för det amerikanska socialistpartiet. Lenin uppgavs läsa hans novell "Kärlek till livet" på dödsbädden. Flera av hans böcker brändes på bål i Nazityskland. Trots sina socialistsympatier förkroppsligade Jack London på

En ambivalent iscensättning av poeten, författaren och målaren Harry Martinson

Denna essä som bygger på fragment ur diktaren Harry Martinsons lyrikvärld, spänner mellan två ytterligheter: ungdomen och de Fem unga, över till åldrandets naturromantik, där även Aniara flyter förbi, utan början, utan mål, som om hon alltid har funnits där.
Historiens vinddrag drar åter genom skugglöven. Jag röjer i hjärnans hasselsnår och kommer tillbaka till nuet. Följer en tankegång som säger att allt vetande härstammar från myten, eller den kosmiska sagan. Tänker på Harry Martinsons mäktiga versepos ”Aniara. En revy om människan i tid och rum.”

Ur arkivet

view_module reorder

Isolda Dychauk om rollen som Margarete iSukurovs ”Faust” från 2011

Relativt ovanligt är det med tyska skådespelerskor som har lyckats bli kända för sina älskarinneroller. Två möjliga undantag är Marlene Dietrich och Diane Krüger, men nu har den euroepiska filmen ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 januari, 2013

En praktisk humanism

Vad händer första veckan i skolbänken? Jag minns spelet mellan den avgudade lärarinnan i katedern och de nya kompisarna. Och jag minns att någon gång i puberteten förvandlades spelet i ...

Av: Gunnar Lundin | Gästkrönikör | 18 juni, 2012

Det fullkomne liv

Følgende utsagn kan synes å være svært trivielt: at i vår egen tid gis det folk som søker etter livets opprinnelse, opphav, kilde, og slik var det også før tiden ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 januari, 2010

Vladimir Oravsky

”Konsthistorier”: Kom och köp konserverad post-sanning

Jag tittade på det andra avsnittet av sex i en svensk tv-serie betitlad ”Konsthistorier”. Varför? Eftersom några kulturexperter på Sveriges Radio fick förhandstitta på den, och de fick betalt för ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 05 februari, 2017

Jag kan inte välja att inte tro på Gud. Intervju med Michela Murgia

Michela Murgia är en sardisk författarinna (hon själv försvarar sin sardiska identitet och kallar inte sig italienska) som är mycket erkänd i Italien. Hon har tidigare varit aktiv i den ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 15 maj, 2012

Mosaiker, vattenkanoner och röda flaggor – resereflektioner från Istanbul

Den 29 maj i år firades i Turkiet ett jubileum vars glädje och festyra inte delas lika helhjärtat av hela omvärlden. För 560 år sedan, den 29 maj 1453, bröt ...

Av: Thomas Notini | Resereportage | 10 juni, 2013

Bild av Anikó Bodoni Lind

Den fria rörligheten

Under Naturmorgons tidiga timmar i P 1 kunde man häromdagen lyssna till den önskade fria rörligheten. Det handlade då om djur det vill säga. vargar. En specialist önskade sig en ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2016

Hammarèns hjärta klappar igen!

Lyxpoeten verkar bli oppvaktad av en kvinna. Vet inte om hon gjort dålig bakgrundsforskning. Men hon är ung (och själv är man ju inte), hon nästan student, studerar fototeknik (tidigare ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 20 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.