av Caspar David Friedrich

Götterdämmerung!

Charles-Valentin Alkans op. 27, ”Le chemin de fer”, hör till de många musikaliska tolkningarna av järnvägsresandets fart och fläkt. Det är mindre direkt ljudhärmande än avgångsvisslan och ångpuffarna i H ...

Av: Ivo Holmqvist | 22 november, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016.

Kraftsamling för nutida svensk konstmusik

Efter närmare 25 år återuppstod festivalen Svensk Musikvår, 17-20 mars 2016. I Stockholm kunde man lyssna till framföranden av 250 musiker och närmare 50 svenska tonsättare. En riktig kraftsamling för ...

Av: Thomas Wihlman | 26 mars, 2016
Musikens porträtt

Varför denna människoindelning?

Något det talas mycket om den senaste tiden är införandet av ordet ”hen”. Detta ska ersätta orden han och henne så att vi tilltalar alla på samma sätt. Jag är nog ...

Av: Emma Holmén | 19 april, 2012
Gästkrönikör

Ralph Waldo Emersons två filosofier

Vem läser Ralph Waldo Emerson idag i Sverige? De sista seriöse läsarna av honom var Ekelund och Geijerstam. Sedan har det varit tyst om den amerikanske filosofen. Ändå har han ...

Av: Bo Gustavsson | 10 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Om maktmekanismer i det sydkoreanska samhället. Intervju med Cheol-soo Jang



Cheol-soo JangSydkorea kännetecknas av en vital filmindustri, en filmindustri som ofta kännetecknas av en extrem omsorg för det tekniska så till vida att alla filmtekniska medel musik, foto, skådespeleri och klippning fungerar väl.

Samtidigt kännetecknas bilden av den Sydkoreanska filmindustrin av en ofta förekommande förkärlek för ultravåld, ett våld som är så osmakligt att det inte kan tolkas som någon glorifiering, samt av en extremt realistisk skildring, med en handling presenterad som de hemska och skrämmande handlingar som de verkligen är, som gör det motbjudande.

Då den unge sydkoreanska regissören Cheol-soo Jang, aktuell med filmen "Bedevilled", för ett tag sedan var på besök i Stockholm, fick Tidningen Kulturen möjlighet att träffa honom och hans film kan ses som ett bevis på den vitala sydkoreanska filmen.

Men Cheol-soo Jang har inte bara tagit intryck av den sydkoreanska filmen. Efter studierna vid filmskolan i Seoul, har han i hög grad varit aktiv både som videoklipp- och reklamregissör och i som klippare i både Sydkorea och Japan har han även haft tillfälle att studera de japanska filmklassikerna.

Skulle du kunna berätta om hur du fick iden till denna film?

 

- Jag ville göra en film som visar vilka maktmekanismerna är, som skulle kunna visa en samhällsföreteelse som förekommer i dagens Sydkorea. Jag gillar denna historia, eftersom den har flera olika nivåer. Handlingen har två historier som flätas samma i en plats på en ö. Den är en liten ö utanför Seoul. Det är endast några få bosatta på ön. Några av dem gick med på att spela en del roller i filmen.

Tyvärr hade vi problem, dels med den tekniska utrustningen, som vi tog till ön, dels med vädret, som inte var det bästa. Det var svårt att få kända skådespelare att delta, så jag har mest använt mig av unga personer som är på väg mot sina stora genombrott. Jag ville försöka poängtera det kontrakt som finns mellan invånarna i staden Seoul och på ön. Dessutom ville jag föra fram vissa typer av mänskligt beteenden, som att enbart tänka på sig själv och sin karriär, som huvudrollsinnehaverskan Hae We gestaltar. Det är ett vanligt tankesätt hos många personer idag. Om de ser någonting som går snett vänder de sig åt andra sidan utan att göra någonting. Jag gjorde så att hon även var hotad för att folk skulle kunna finna mera empati för henne. Hon har en mycket svår och hård personlighet.

Sen tar historien en vändring, eftersom den börjar ta i tu med det förtryck som maken och även hans faster, Grandma Dong, utsätter den andra huvudrollsinnehaverska, Bok Ham, för. Det var det centrala temat och en av mina stora ansträngningar att gå från en mycket specifik plats till den allmänmänskliga historien. Jag hoppas att jag har kunnat ge en sådan bild.

Det finns två roller som för mig är extra viktiga. Det är den stumme brodern till huvudrollsinnehaverskans make och den godhjärtat prostituerade Mi-ran. Mest av allt: vad har hänt med henne när vi inte ser henne mer?

- När det gäller brodern ville jag understycka närvaro av en karaktär som skulle representera de mörka krafterna som finns på ön. En person som inte har några hämningar och som står för det vilda som finns i naturen. Jag tror att det är en tematik som har utvecklas av andra filmskapare, bland annat av Martin Scorsese i "Taxi Driver" - vilken för övrigt är min favoritfilm och min stora inspirationskälla tillsammans med Giuseppe Tornatores "Nuovo Cinema Paradiso". Min film visar hur snett det kan gå när naturens bestialiska krafter inte kontrolleras av förnuftet. När det gäller den prostituerade vet jag inte själv vad som händer med henne och överhuvudtaget om hon blir eller inte blir våldtagen eller mördad. Jag har gjort så att åskådaren kan få egna idéer och tänka själv på det som möjligen har hänt eller inte har hänt henne.

Jag har märkt att du har använt dig av en europeisk eller snarare en västerländsk skådespelare. Kan du förklara det och temat som genomsyrar hela filmen, den om mäns våld mot kvinnor: är det ett politiskt ställningstagande?

- När det gäller killen så är han är en polsk skådespelare som är mycket duktig, även om jag från början hade velat ha en amerikansk skådespelare i denna roll. Jag ville genom honom kunna utforska den relation som finns mellan oss i Sydkorea och USA. Det finns ett vanligt tankesätt hos oss och i vilket vi alltid likställer västerlänningar eller personer med afrikanskt ursprung med amerikaner och det kan ibland ge problem i olika frågeställningar. När det gäller mäns våld mot kvinnor tror jag inte att det är ett så stort problem i Sydkorea. Det är mer en fråga om två ställningar: en person som har makt och en person som inte har makt, d.v.s. en person som är över en annan och en som är underställd. Det är detta som jag har velat, och hoppas ha lyckats, utforska. Det kan vara överallt och i vilken epok som helst, men jag ville - då jag har undersökt det så mycket - att det utspelades i den verklighet som jag känner bäst, nämligen i mitt land under min samtid. Jag hoppas att det har fungerat och att jag har gjort det ganska bra.

Har du några kommande projekt?

- Att marknadsföra min film och sen skulle jag så gärna vilja filma i Europa och mest av allt i Sverige. Det är så vackert här och ert språk tilltalar mig mycket.

Roberto Fogelberg Rota

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Mediation i Tibet. Bild: Guido Zeccola

Asiens helande inverkan

Varför har discipliner från Asien en botande (helande) inverkan på oss?

Av: Nina Michael | Gästkrönikör | 07 juli, 2015

Malin Bergman Gardskär

Det är inte svenska folket det är synd om

Människor runt om i världen tvingas fly från sina hem, liv och familjer i hopp om att finna en trygghet bortanför sin egen landsgräns. Vi borde vara tacksamma över det ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 17 augusti, 2015

Nu står chefen på scenen

Roger Westberg. Foto: Erika HesselgrenSom sextonåring avslutade han sin första karriär, då som filmare. I dagarna står han på Boulevardteaterns scen och river av 40 roller på en dryg timme ...

Av: Erika Hesselgren | Scenkonstens porträtt | 22 oktober, 2008

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 02 juli, 2013

Några Dikter av Sven André

Resenärerna   Klockan halv fem i begynnelsen det gröna språket - fågelsången som en flock andhämtande osagdheter i den uppdämda morgontimmen talande till oss dessa spräckta ansatser:

Av: Sven André | Utopiska geografier | 17 maj, 2010

Now is the Time, Art and Theory in the 21st Century

Konsten är alltid, i sitt ständiga försök att förstå och förklara, hylla eller kritisera, på ett eller annat sätt en produkt av sin samtid. Därför måste man för att förstå ...

Av: Ida Thunström | Kulturreportage | 18 december, 2009

Stefan Alldén

(Sur)realistiska sagor

En vacker blomma blev en gång planterad på en äng. En människa som höll av den så. Fler och fler kom och betraktade och beundrade. Med tiden blev den bara ...

Av: Stefan Alldén | Gästkrönikör | 27 december, 2015

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.