Kan islam och demokrati förenas?

Om 1980-talet dominerades av fruktan för export av den iranska revolutionen, så har perspektivet under 1990-talet vidgats till ett globalt islamiskt hot. 1 De olika riktningarna inom dagens islam tenderar ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 26 augusti, 2013
Essäer om samhället

Zonen mellan verklighet och verklighet

Under större delen av 2000-talets första årtionde publicerades en liten tidskrift i A5-format som kom fyra gånger om året. Den hette Mitrania och trots det obetydliga formatet var Mitrania en ...

Av: Bertil Falk | 16 mars, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Lovsång

Tidig morgon vid Gryningens Port Din hand sträcktes ut- möte med min Vi vandrade igenom och - det blev Morgon - det blev Zenit - allt stod stilla Vi voro en - varandras like  

Av: Violet Tengberg | 26 april, 2010
Utopiska geografier

När vetenskap blir till religion

Jag är för vetenskap. Så länge den inte blir till religion. När den blir till religion händer det att bokstavstrogna vetenskapsfundamentalister kryper fram ur gömmorna och etablerar sig som nät-terrorister. Till ...

Av: Stefan Whilde | 01 Maj, 2013
Stefan Whilde

Om maktmekanismer i det sydkoreanska samhället. Intervju med Cheol-soo Jang



Cheol-soo JangSydkorea kännetecknas av en vital filmindustri, en filmindustri som ofta kännetecknas av en extrem omsorg för det tekniska så till vida att alla filmtekniska medel musik, foto, skådespeleri och klippning fungerar väl.

Samtidigt kännetecknas bilden av den Sydkoreanska filmindustrin av en ofta förekommande förkärlek för ultravåld, ett våld som är så osmakligt att det inte kan tolkas som någon glorifiering, samt av en extremt realistisk skildring, med en handling presenterad som de hemska och skrämmande handlingar som de verkligen är, som gör det motbjudande.

Då den unge sydkoreanska regissören Cheol-soo Jang, aktuell med filmen "Bedevilled", för ett tag sedan var på besök i Stockholm, fick Tidningen Kulturen möjlighet att träffa honom och hans film kan ses som ett bevis på den vitala sydkoreanska filmen.

Men Cheol-soo Jang har inte bara tagit intryck av den sydkoreanska filmen. Efter studierna vid filmskolan i Seoul, har han i hög grad varit aktiv både som videoklipp- och reklamregissör och i som klippare i både Sydkorea och Japan har han även haft tillfälle att studera de japanska filmklassikerna.

Skulle du kunna berätta om hur du fick iden till denna film?

 

- Jag ville göra en film som visar vilka maktmekanismerna är, som skulle kunna visa en samhällsföreteelse som förekommer i dagens Sydkorea. Jag gillar denna historia, eftersom den har flera olika nivåer. Handlingen har två historier som flätas samma i en plats på en ö. Den är en liten ö utanför Seoul. Det är endast några få bosatta på ön. Några av dem gick med på att spela en del roller i filmen.

Tyvärr hade vi problem, dels med den tekniska utrustningen, som vi tog till ön, dels med vädret, som inte var det bästa. Det var svårt att få kända skådespelare att delta, så jag har mest använt mig av unga personer som är på väg mot sina stora genombrott. Jag ville försöka poängtera det kontrakt som finns mellan invånarna i staden Seoul och på ön. Dessutom ville jag föra fram vissa typer av mänskligt beteenden, som att enbart tänka på sig själv och sin karriär, som huvudrollsinnehaverskan Hae We gestaltar. Det är ett vanligt tankesätt hos många personer idag. Om de ser någonting som går snett vänder de sig åt andra sidan utan att göra någonting. Jag gjorde så att hon även var hotad för att folk skulle kunna finna mera empati för henne. Hon har en mycket svår och hård personlighet.

Sen tar historien en vändring, eftersom den börjar ta i tu med det förtryck som maken och även hans faster, Grandma Dong, utsätter den andra huvudrollsinnehaverska, Bok Ham, för. Det var det centrala temat och en av mina stora ansträngningar att gå från en mycket specifik plats till den allmänmänskliga historien. Jag hoppas att jag har kunnat ge en sådan bild.

Det finns två roller som för mig är extra viktiga. Det är den stumme brodern till huvudrollsinnehaverskans make och den godhjärtat prostituerade Mi-ran. Mest av allt: vad har hänt med henne när vi inte ser henne mer?

- När det gäller brodern ville jag understycka närvaro av en karaktär som skulle representera de mörka krafterna som finns på ön. En person som inte har några hämningar och som står för det vilda som finns i naturen. Jag tror att det är en tematik som har utvecklas av andra filmskapare, bland annat av Martin Scorsese i "Taxi Driver" - vilken för övrigt är min favoritfilm och min stora inspirationskälla tillsammans med Giuseppe Tornatores "Nuovo Cinema Paradiso". Min film visar hur snett det kan gå när naturens bestialiska krafter inte kontrolleras av förnuftet. När det gäller den prostituerade vet jag inte själv vad som händer med henne och överhuvudtaget om hon blir eller inte blir våldtagen eller mördad. Jag har gjort så att åskådaren kan få egna idéer och tänka själv på det som möjligen har hänt eller inte har hänt henne.

Jag har märkt att du har använt dig av en europeisk eller snarare en västerländsk skådespelare. Kan du förklara det och temat som genomsyrar hela filmen, den om mäns våld mot kvinnor: är det ett politiskt ställningstagande?

- När det gäller killen så är han är en polsk skådespelare som är mycket duktig, även om jag från början hade velat ha en amerikansk skådespelare i denna roll. Jag ville genom honom kunna utforska den relation som finns mellan oss i Sydkorea och USA. Det finns ett vanligt tankesätt hos oss och i vilket vi alltid likställer västerlänningar eller personer med afrikanskt ursprung med amerikaner och det kan ibland ge problem i olika frågeställningar. När det gäller mäns våld mot kvinnor tror jag inte att det är ett så stort problem i Sydkorea. Det är mer en fråga om två ställningar: en person som har makt och en person som inte har makt, d.v.s. en person som är över en annan och en som är underställd. Det är detta som jag har velat, och hoppas ha lyckats, utforska. Det kan vara överallt och i vilken epok som helst, men jag ville - då jag har undersökt det så mycket - att det utspelades i den verklighet som jag känner bäst, nämligen i mitt land under min samtid. Jag hoppas att det har fungerat och att jag har gjort det ganska bra.

Har du några kommande projekt?

- Att marknadsföra min film och sen skulle jag så gärna vilja filma i Europa och mest av allt i Sverige. Det är så vackert här och ert språk tilltalar mig mycket.

Roberto Fogelberg Rota

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Stefan Zweig

Stefan Zweig om den politiska människan

Tobias Harding om den  österrikisk-ungerske författaren Stefan Zweigs politiska konservatism.

Av: Tobias Harding | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2015

Ndue Ukaj; Godo

Ndue Ukaj (1977) är en albansk-svensk författare, publicist och litteraturkritiker. Han har varit medarbetare i flertalet litterära tidskrifter och redaktör till ett antal litterära verk. Han har också varit chefredaktör ...

Av: Ndue Ukaj | Utopiska geografier | 30 juli, 2012

 Leandro Erlich“Swimming Pool”  The 21 st. Century Museum of Art of Kanazawa, Courtesy the Artist

Ända in i kaklet! - simbassänger i konsten

Simbassängerna låg uppradade i dalen som en flod som ledde ända fram till huset. När Burt Lancaster dyker upp i början av filmen The Swimmer från 1968 har han bara ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 25 februari, 2017

En generation som var kåt på att leva! Intervju med Benny Holmberg

Benny Holmberg är en av Tidningen Kulturens portalfigurer. Han har skrivit essäer, recensioner, skönlitterära texter och är aktiv del av Tidningen Kulturens verklighet. Det känns därför konstigt att redaktionen intervjuar honom ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 29 augusti, 2013

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Om divergent tänkande – det spruckna jaget och den dualistiska kulturen

Ordet ”bipolär” kan förklaras och förstås etymologiskt genom att hänvisa till det äldre latinets dvi som är besläktat med svenskans ”tve” (två eller dubbel). Latinets polus har i sin tur ...

Av: Viklas Mossperg | Gästkrönikör | 14 december, 2013

Oväder

Nog går det att läsa Nick Caves omarbetning av John Lee Hookers "Tupelo Blues" som en dikt:Looka yonder! Looka yonder!Looka yonder! A big black cloud come!A big black cloud come!O ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2011

John Updike, rovdjursinstinkten och förloraren

Villa ligger invid villa. Likt rader av fyrkantiga lådor fyllda av välordnat och välartat medelklassliv i ändlösa rader. De välklippta gräsmattorna. De välkammade barnen. De skinande leendena. Männen som firar ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 17 februari, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.