Ett barn är fött...

Idyllen kan vara påträngande. Den kan bli för mycket. Idyllen är då ofta avskild från det verkliga. Den avsedda relationen av en s.k. inkarnation kan vara bruten. Några vill inte ...

Av: Hans-Evert Renérius | 25 december, 2014
Gästkrönikör

HANDLINGAR KRING RAYMOND ROUSSELS DÖD

"P.S. Kommissariat - sekt. Politeama - Palermo14 juli 1933 År XI i Fascismens EraInterntelegramÄrade herr förste PretorÄrade herr KvestorPalermo Vid omkring tiotiden idag på förmiddagen då hotellvaktmästaren Antonio Kreuz på Hotel ...

Av: Leonardo Sciascia. översättning: Torbjörn Elensky | 05 oktober, 2009
Utopiska geografier

Jacksonbot in action

Det där kan min robot göra bättre – om konst som algoritmer

Kallar du det där för konst? Min robot skulle kunna göra det mycket bättre! Kanske kommer konstnärer att ersättas av robotar i framtiden. Påståendet får nog en del att rynka ...

Av: Mathias Jansson | 18 februari, 2015
Essäer om konst

46. Kjell

Kjell skyndar över Mårtenstorget. Han är på väg till lasarettet för att sortera bland de gamla apparaterna. Han har varit där i perioder under hela hösten. Ombyggnationen som är på ...

Av: Kjell | 09 november, 2012
Lund har allt utom vatten

Om maktmekanismer i det sydkoreanska samhället. Intervju med Cheol-soo Jang



Cheol-soo JangSydkorea kännetecknas av en vital filmindustri, en filmindustri som ofta kännetecknas av en extrem omsorg för det tekniska så till vida att alla filmtekniska medel musik, foto, skådespeleri och klippning fungerar väl.

Samtidigt kännetecknas bilden av den Sydkoreanska filmindustrin av en ofta förekommande förkärlek för ultravåld, ett våld som är så osmakligt att det inte kan tolkas som någon glorifiering, samt av en extremt realistisk skildring, med en handling presenterad som de hemska och skrämmande handlingar som de verkligen är, som gör det motbjudande.

Då den unge sydkoreanska regissören Cheol-soo Jang, aktuell med filmen "Bedevilled", för ett tag sedan var på besök i Stockholm, fick Tidningen Kulturen möjlighet att träffa honom och hans film kan ses som ett bevis på den vitala sydkoreanska filmen.

Men Cheol-soo Jang har inte bara tagit intryck av den sydkoreanska filmen. Efter studierna vid filmskolan i Seoul, har han i hög grad varit aktiv både som videoklipp- och reklamregissör och i som klippare i både Sydkorea och Japan har han även haft tillfälle att studera de japanska filmklassikerna.

Skulle du kunna berätta om hur du fick iden till denna film?

 

- Jag ville göra en film som visar vilka maktmekanismerna är, som skulle kunna visa en samhällsföreteelse som förekommer i dagens Sydkorea. Jag gillar denna historia, eftersom den har flera olika nivåer. Handlingen har två historier som flätas samma i en plats på en ö. Den är en liten ö utanför Seoul. Det är endast några få bosatta på ön. Några av dem gick med på att spela en del roller i filmen.

Tyvärr hade vi problem, dels med den tekniska utrustningen, som vi tog till ön, dels med vädret, som inte var det bästa. Det var svårt att få kända skådespelare att delta, så jag har mest använt mig av unga personer som är på väg mot sina stora genombrott. Jag ville försöka poängtera det kontrakt som finns mellan invånarna i staden Seoul och på ön. Dessutom ville jag föra fram vissa typer av mänskligt beteenden, som att enbart tänka på sig själv och sin karriär, som huvudrollsinnehaverskan Hae We gestaltar. Det är ett vanligt tankesätt hos många personer idag. Om de ser någonting som går snett vänder de sig åt andra sidan utan att göra någonting. Jag gjorde så att hon även var hotad för att folk skulle kunna finna mera empati för henne. Hon har en mycket svår och hård personlighet.

Sen tar historien en vändring, eftersom den börjar ta i tu med det förtryck som maken och även hans faster, Grandma Dong, utsätter den andra huvudrollsinnehaverska, Bok Ham, för. Det var det centrala temat och en av mina stora ansträngningar att gå från en mycket specifik plats till den allmänmänskliga historien. Jag hoppas att jag har kunnat ge en sådan bild.

Det finns två roller som för mig är extra viktiga. Det är den stumme brodern till huvudrollsinnehaverskans make och den godhjärtat prostituerade Mi-ran. Mest av allt: vad har hänt med henne när vi inte ser henne mer?

- När det gäller brodern ville jag understycka närvaro av en karaktär som skulle representera de mörka krafterna som finns på ön. En person som inte har några hämningar och som står för det vilda som finns i naturen. Jag tror att det är en tematik som har utvecklas av andra filmskapare, bland annat av Martin Scorsese i "Taxi Driver" - vilken för övrigt är min favoritfilm och min stora inspirationskälla tillsammans med Giuseppe Tornatores "Nuovo Cinema Paradiso". Min film visar hur snett det kan gå när naturens bestialiska krafter inte kontrolleras av förnuftet. När det gäller den prostituerade vet jag inte själv vad som händer med henne och överhuvudtaget om hon blir eller inte blir våldtagen eller mördad. Jag har gjort så att åskådaren kan få egna idéer och tänka själv på det som möjligen har hänt eller inte har hänt henne.

Jag har märkt att du har använt dig av en europeisk eller snarare en västerländsk skådespelare. Kan du förklara det och temat som genomsyrar hela filmen, den om mäns våld mot kvinnor: är det ett politiskt ställningstagande?

- När det gäller killen så är han är en polsk skådespelare som är mycket duktig, även om jag från början hade velat ha en amerikansk skådespelare i denna roll. Jag ville genom honom kunna utforska den relation som finns mellan oss i Sydkorea och USA. Det finns ett vanligt tankesätt hos oss och i vilket vi alltid likställer västerlänningar eller personer med afrikanskt ursprung med amerikaner och det kan ibland ge problem i olika frågeställningar. När det gäller mäns våld mot kvinnor tror jag inte att det är ett så stort problem i Sydkorea. Det är mer en fråga om två ställningar: en person som har makt och en person som inte har makt, d.v.s. en person som är över en annan och en som är underställd. Det är detta som jag har velat, och hoppas ha lyckats, utforska. Det kan vara överallt och i vilken epok som helst, men jag ville - då jag har undersökt det så mycket - att det utspelades i den verklighet som jag känner bäst, nämligen i mitt land under min samtid. Jag hoppas att det har fungerat och att jag har gjort det ganska bra.

Har du några kommande projekt?

- Att marknadsföra min film och sen skulle jag så gärna vilja filma i Europa och mest av allt i Sverige. Det är så vackert här och ert språk tilltalar mig mycket.

Roberto Fogelberg Rota

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Gunilla Nordlund

När drömmen blir verklighet

Jag känner Gunilla Nordlund sedan minst 10 år tillbaka. Jag har alltid uppskattat hennes kraft som regissör och kulturarbetare att aldrig böja sig för makten utan ständigt fortsätta kämpa för ...

Av: Guido Zeccola | Scenkonstens porträtt | 02 november, 2016

Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 13 maj, 2011

Johan Heinrich Füssli, Le prince Arthur et la reine des fées. Foto:  BOT

Modernismens fria bildspråk

Tänker, tänker jag, att jag nu tagit mig vatten över huvudet med en text (essä) om en så bred och inkluderande -ism som modernismen med utgångspunkt i den anglosaxiska, latinska ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 22 juni, 2015

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Universums svekfullhet & förtrolighet

 Hur närma sig verkligheten? Det vore inte obefogat att hävda att stora delar av G.K. Chestertons mångsidiga författarskap graviterar emot denna fråga. Om den då etablerade verklighetsbilden heter det 1912 ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 23 februari, 2013

Eddie och Reb in da House

  Eddie och Reb. Foto: Agneta Tröjer Eddie och Reb in da House I år har Pride House flyttat in på Södra Teatern med ett digert programutbud under Prideveckans första fem dagar. Det ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 04 augusti, 2007

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Veckan från hyllan, vecka 27. 2012

Den ekonomiska krisen fortsätter, och detaljerna kring den blir allt mer bisarra. Förra veckan raljerade jag över den nya grekiska finansministern. Det gick bara någon dag och det blev ännu ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 30 juni, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.