Illustration: Hebriana Alainentalo

Marginalnyttan

Melker Garay om den samtida likgiltiga egoismen.

Av: Melker Garay | 30 augusti, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Katja guidar oss ut i världsrymden

Katja Lindbloms andra hem är Slottsskogsobservatoriet i Göteborg. Hon är astronomen, konstnären och anarkisten som guidar oss ut i såväl den verkliga som fiktiva rymden. Bakom en becksvart dörr i Slottsskogsobservatoriets ...

Av: Nicklas von Matérn | 10 Maj, 2011
Konstens porträtt

 Dominospel på gång på synagogans innergård Johny till vänster snappade upp min kamera

Bukharajudar i sidenvägens knutpunkt (Del 3 av 3)

Dagen efter att Johny och jag skilts åt osams på väg mot den andra synagogan, ville jag ställa Johny några frågor med tanke på att jag kanske ändå skulle skriva ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | 24 februari, 2017
Resereportage

Sparbössor och direkt demokrati

Alla de som förespråkar den representativa demokratin, är per definition även motståndare till de decisiva, det vill säga beslutande folkomröstningar. Jag antar att dessa människor praktiserar representativ demokrati även i sina ...

Av: Vladimir Oravsky | 10 oktober, 2016
Gästkrönikör

Phang Dang Di skildrar världen i symboler och med en pojkes ögon



Phang Dang Di I likhet med det som hände i Japan från 1600-talet till andra hälften av 1800-talet, stängde Vietman, efter sina vinster i kriget mot USA och Kina, dörrarna mot omvärlden. För tjugo år sedan skedde återigen en öppning och marknadsekonomin tog vid i landet. Om dessa förändringar, sedda ur en liten pojkes ögon, handlar regissören Phang Dang Dis film, "Bi, Don't Be Afraid" som belönades i kategorin bästa debut på Stockholms filmfestival. Stockholm filmfestivals motivering lydde enlig följande: "Regissören har med ett skimrande flöde av scener skapat en magnifik skildring av människor som söker fly sin ensamhet, en film där människor fångas genom sitt beteende snarare än en konventionell intrig." Om detta ämne och mycket annat kom också Tidningen Kulturens intervju med regissören, ledd av Roberto Fogelberg Rota, att handla då regissören var på besök i Sverige.

Det finns olika symboler som har en påtaglig användning i din film. Skulle du kunna förklara för oss vad de har för betydelse? Kan du också berätta om alla de frukter och växter som förekommer under filminspelningen, mest förknippade med Bi, den unge killen runt vilken hela filmen rör sig.
- Varje kultur har sina symboler. För mig är vatten och frukter någonting som har mycket att göra med min egen ungdom. Jag vill i färger och symboler visa någonting som lever på ett oskyldigt sätt och vill visa min ungdom och även mitt lands historia.

Det fanns någonting som antyds, nämligen att filmen inte utspelas just idag utan för några år sedan. Är du överens med mig?
- Filmen är samtida men den spelas in i ett äldre hus, som har sett mycket av de händelser som hade att göra med mitt lands historia. Under de senaste tjugo åren har vi sett enorma förändringar och vårt liv ser mycket annorlunda ut nu.

Kan du säga mig någonting om det arbete som du har tillägnat dina skådespelare?
- Jag skrev manuset 2007 och jag har lagt ner mycket arbete på att söka de rätta platserna i Hanoi och mest av allt de rätta skådespelarna. Jag har gjort mycket casting och många repetitioner. Jag ville att de skulle leva med sina karaktärer.
Hur var det att arbeta med huvudrollsinnehavaren som är en liten pojke?
- Det var för mig mycket svårt att hitta honom, men jag lyckades efter en tid. Mer än att låta honom spela, bestämde jag mig för att vara honom så nära som möjligt. Jag följde honom och lekte med honom under filminspelningen. Hans roll är den mest naturliga och verkliga i hela filmen. Han är son till några av mina vänner. Det var verkligen mycket uppmuntrande att arbeta med honom.

Jag var överraskad över de relationsproblem som mostersrollen brottades med. Skulle du kunna berätta lite grand om henne för mig?
- Det är mycket svårt för kvinnor, även om de är unga (det var därför som jag valde en skådespelerska som är en före detta "Fröken Vietnam" i rollen som faster), att hitta en make som kan leva upp till de krav som de med all rätta sätter på män. Det är inte helt ovanligt att många vietnamesiska män efter arbete håller på dricka sig redlösa. Vi är kanske lite grand av för tidigt vuxna barn, som försöker göra vårt bästa. Det är vad som förkommer även med hennes fästman. Hon ser någonting annorlunda i den unge killen, men hon kan inte och får inte inleda ett förhållande med honom.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kan du säga någonting om farfar i filmen. Vem är skådespelaren?
- Jag lät en av våra stora teaterskådespelare Tran Tien arbeta med rollen. Jag ville att rollen skulle förbli så dunkel som möjligt eftersom vår historia har varit så dramatisk och full av vändningar.

Kan du säga lite grand om tjejen som arbetar som hårfrisörska i filmen?
- När det gäller skådespelerskan så heter hon Phuong Thao Hoang och har gjort några viktiga roller på television. Hon är inte en prostituerad, som många i Vietnam har trott, men en vanlig tjej som har flyttat ifrån landet till staden och numera lever där. Det är ett vanligt fenomen, eftersom vi är väldigt måna om massage.
Karaktären hon spelar är ytterst sympatisk och vågar behandla fadern, som jag tycker är en ganska eländig person, som han förtjänar. Jag kan tillägga att den enda av skådespelarna som inte har haft någon erfarenhet som skådespelare är Huyhn Anh Lê. Han spelar den unge studenten, och till vardags är han en av våra popstjärnor. Han är rolig och sympatisk lite som en store bror för Bi och han hade bara gjort några mindre tv-roller tidigare.

Jag har sett en stark påverkan från Yasujiro Ozu i dina filmer har han varit en av dina stora inspirationskällor?
- Jag tar det som en komplimang, eftersom jag älskar den japanska filmen, men han är inte min stora inspirationskälla. Jag hade bestämt mig för att jag skulle satsa all min tid på film efter att ha sett ett verk av Satya Ray, den store indiske regissören. Jag är intresserat av hans realism som ofta övergår i poesi. Jag kommer inte upp till hans nivå, men jag har haft det stora nöjet att arbeta med en god vän till mig, Quang Pham Minh. Vi var åtta i filmtruppen. Det var en mycket liten teknisk grupp även för Vietnam. Vi hade få spotlights men Quang Pham Minh fixade allt på bästa sätt. Jag är så tacksam för att ha fått arbeta med honom.

Vilken är din favorit bland Ingmar Bergmans filmer?
- Jag älskar "Viskningar och rop". Det är en vacker farlig och underbar film. Jag trodde inte att man kunde göra en sådan film, men efter att ha sett Sverige ett underbart land förstår jag att det är fullt möjligt.

Roberto Fogelberg Rota

Ur arkivet

view_module reorder
Bruce Springsteen på Ullevi 1985 under Born in the U.S.A. Tour. Foto: Associated Press/Brucebase.

Springsteen på Ullevi

I boken "Rockens text" skriver Ulf Lindberg, att ”alla som har något förhållande till Bruce Springsteen vet att han skall upplevas som scenartist – live”, och jag skulle vilja tillägga ...

Av: Richard Ohlsson | Musikens porträtt | 20 juni, 2016

Konstens eviga frågor tas upp på gatan

På Kägelbanan i Stockholm har för tredje året i rad en helg ägnats åt konventet Art of the Streets. Förra gången blev det uppståndelse kring förbudet mot marknadsföring av gatukonstfestivalen ...

Av: Rebecka Bülow | Kulturreportage | 02 september, 2012

The new beginning

Pjäs i två akter "I have nothing to say / and I am saying it / and that is poetry / as I needed it" (John Cage) Words, words, words (Hamlet / William Shakespeare) "The rest is silence" (Hamlet's final words)  

Av: Vladimir Oravsky & Kurt Larsen | Utopiska geografier | 06 april, 2009

Gud som haver – vad kommer sen?

Det var på hösten 1780 som Gustaf III å sin sons vägnar mottog bönen Gud som haver barnen kär. Den stod nedtecknad i den Barnabok som överlämnades av Samfundet Pro ...

Av: Mikael Mogren | Övriga porträtt | 18 februari, 2009

Nattliv av Joseph Roth

Natt efter natt går jag samma väg. Natt efter natt ser jag samma bilder. Utanför fattighuset kör likvagnen fram, obevekligt, nyktert, affärsmässigt, för att sänka i jorden dem som var ...

Av: Joseph Roth | Kulturreportage | 05 september, 2014

Hösten

Dimma över Moon Road Alley tidig september och nattlighet En mjuktovad fukt ...

Av: Anna Nyman | Utopiska geografier | 06 september, 2010

“Guds ord bär inte bojor.” Tankar vid ett bortglömt 80-årsjubileum

I Berlin-Marienhof finns en kyrka med namnet ”Martin-Luther-Gedächtniskirche”. Inget särskilt anmärkningsvärt, skulle man kunna tycka – alltså detta, att en kyrka i Tysklands huvudstad ägnas minnet av den man som ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 14 september, 2014

En ny novell av Mats Waltrè

En novell av Mats Waltré ur en opublicerad novellsamling "Stockholm noir"

Av: Mats Waltrè | Utopiska geografier | 08 november, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.