När litteratur färdas väl. Om det engelska språkets globala särställning

(Översatt från engelska av författaren. Den engelska originaltexten finns att läsa på netzinet Bewildering Stories) Eftersom jag lever i ett begränsat språkområde - bara drygt 9 miljoner människor talar svenska - ...

Av: Bertil Falk | 24 april, 2010
Kulturreportage

Gåramålaren Carl Ljungberg från Hammenhög

Kringvandrande målare var en vanlig syn på landsbygden för hundra år sen, särskilt i Skåne. De knackade på hos bönderna och erbjöd sig att måla av gården för mat och ...

Av: Lena Månsson | 18 september, 2017
Konstens porträtt

Om att dö, om att leva

Min pappas morfar var hundraåringen som hoppade ut genom ett fönster och försvann, på riktigt. Han rymde från ålderdomshemmet och dog i en snödriva. Hemmet hade aldrig blivit hans hem. Min ...

Av: Björn Augustson | 30 april, 2012
Gästkrönikör

Mylingar under mossan, varulvar i Stockholm, häxor i Bergslagen … fantasin övertar Sverige!

Martin OlczakIllustratör: Anna SandlerSerie: Jakten på Jack - 4 böckerTrolldom i gamla stanVarulvar i StorkyrkanVålnader på WasaskeppetHäxor i TunnelbananBonnier Carlsen Amanda HellbergJag väntar under mossanBonnier Carlsen  Mats Strandberg och Sara Bergmark ElfgrenCirkelnEldRabén & ...

Av: Belinda Graham | 01 maj, 2013
Kulturreportage

Boliviansk regissör med avstamp i italiensk neorealism



Intervju med Tonchy Antezana

Tonchy Antezana på jobbet

 

Radio Bolivia är en före detta förening, men i dag ett aktiebolag för vilket den bolivianske intellektuelle Gabriel Paleque är ansvarig. Radiostationen har en viktig funktion för spansktalande i Sverige och tack vare Radio Bolivia har den svenska publiken fått möjlighet att möta Tonchy Antezana. Tonchy Antezana är en sympatisk ungdomlig man som verkar ha kommit från en av Sergio Leones filmer och han har varit vänlig att låta mig intervjua honom.

Skulle du kunna berätta för oss lite om den bolivianska filmen som har varit tämligen okänd i Europa? På senare tid har också Hollywood haft produktioner som spelats in i Bolivia, exempelvis Steven Söderbergs "Che Guevara Guerilla General" och även Marc Forsters "Quantum of Solace". Har dessa utländska produktioner påverkat den bolivianska filmindustrin och hur vanligt är det med samproduktioner? Har den nya samhällsandan med president Morales påverkat filmindustrin?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- För det första vill jag påpeka att "Quantum of Solace" skall utspelas i Bolivia, men är inspelad i Chile. Före Morales var det mycket svårt för utländska, särskilt större bolag, att kom till Bolivia för filminspelningar. Bolagen var rädda, för mitt land var mycket politiskt instabilt då. Nu har det tillkommit flera olika utländska produktionsbolag och som Colombias "Che Guevara". Före Morales var det mycket svårt att komma från ett annat land och filma i Bolivia då man inte ville ha problem med försäkringsbolag.
Sen dess har man gjort fem utländska filmer i Bolivia, "Che cagra, the hunting of the nazi franc", en fransk film, förra året kom en spansk film med Gabriel Garcia och Louis Tosar som vann ett viktigt erkännande med Goyapriset. Även ett tyskt bolag har gjort en film om Copacabana.

Bolivia har många tv-kanaler. De flesta bolivianska tv-programmen visar såpoperor från Colombia, Argentina och Brasilien. Det finns inte någon stor inhemsk produktion. Det har berott på två huvudskäl: att det finns litet interesse för privata investeringar och att den bolivianska staten inte har stött filmskapare. De flesta programmen utgörs av sport, nyheter och program med videoklipp från andra länder. I Bolivia är det mycket komplicerat, det finns ingen filmindustri. 1995 disponerade man en miljon dollar för att göra film, men det fungerade som ett slags kredit. Man var tvungen att lämna tillbaka lånet oavsett om filmen gått bra eller dåligt. I Argentina ges det 100 miljoner dollar som stöd för filmskapare och stödet återbetalas endast om filmen gått med vinst. I Bolivia gick förra året sju filmer med förlust. Det är mycket svårt för oss filmskapare. Jag har gjort min film som nu har vistas i Sverige "Elefanternas kyrkogård". Det enda valet var att filma med digital kamera då postproduktionsarbetet kan göras hemma. Digitala kameror har hjälpt oss otroligt mycket i vårt arbete.

Kan du berätta mer om din film och varför har du tagit upp problemet med alkoholism? Har du påverkats av en av Billy Wilders bästa filmer "Förspillda dagar"?

- Problemet med alkolismen är omfattande i de flesta länder. Jag vill försöka att komma in i en urban legend som finns i Bolivia om "Elefanternas kyrkgård", det vill säga några gravt alkoholiserade individer stänger in sig i sjaskiga lokaler och super sig till döds. Jag ville berätta den utan att var moraliserande och komma så nära som möjligt. Hur personerna hamnar i denna fälla, det ses tydligt hos grupper i både Surce, La Paz och i andra av våra större städer. Det är självklart ett fenomen som endast förekommer i städerna. När det gäller huvudpersonen, Juvenal, ville jag visa att på grund av att han har utländskt ursprung är han totalt utstött.
Inspirationskälla för filmen var en bok, men även de gäng av alkoholister som man ser dra omkring i städerna och ofta utför mindre brott. Juvenal kommer i kontakt med grövre brottslighet. Gänget, som stryper taxichaufförer, har existerat i verkligheten.

Jag har valt att använda mig av handkamera, och enbart 1.000 watts lampor och befintligt ljus för att ge känslan av en dokumentär film. Rummen har en mycket sparsam färgskala. Jag har försök att få fram känslan av att var där och nu.
Jag måste tillägga att det finns inga element som säger att det finns mänskliga offer när man bygger ett hus, ibland offrar man ett lamadjur när man bygger ett hus för att huset ska främja välstånd. Seden att begrava ett djur är en gammal tradition som jag vet fanns även i Europa. Jag känner till att Max von Sydows pappa Carl Willhem von Sydow skrev om den.

Christian Castillo är den enda professionelle skådespelaren. Nu är han lärare vid Santa Cruz teaterhögskola. Han gör rollen som Juvenal mycket bra och har fått diverse premier i Orlando och i Trieste. "Elefanternas kyrkogård" hade en budget på fem tusen dollar. Det mest kostsamma var 3 000 dollar för kameran. Jag har valt den för att ge den naturliga känslan och använder mig av voice over. Jag hade faktiskt lite problem i filmens början när jag filmade på en bar som är full av grovt kriminella. Det som jag velat undersöka är de skrönor som förekommer i denna subkultur. En film om inkas civilisation skulle vara mycket intressant men den är nog mycket svår för den lilla bolivianska filmindustrin och skulle vara beroende av en samproduktion.
Jag inspirerades lite av Wilders film, men jag utvecklar mitt arbete i en helt annan kontext när det gäller tid och plats. Wilder verkade i ett utvecklat studiosystem.
Jag ser mer av den italienska neorealismens i mitt filmskapande.

Kan du som också är universitetslärare berätta lite grand om hur de unga filmmakarna i Bolivia vill göra för att kunna få sina filmer distribuerade i utlandet?

- Många unga filmmakare skulle vilja göra komedier eller actionfilmer. De är extremt påverkade av Hollywoods filmer. Nästan allt som visas på våra biografer kommer därifrån. Det kan vara fråga om mycket bra arbeten men ofta blir man enligt min mening lite begränsad med de Hollywoodinspirerade stereotyperna och av deras snabba klippningar, som ofta blir lite actionliknande. Det ger problem åt de europeiska filmerna, som ofta är grundade på ett långsammare tempo med längre tagningar som ger en mer meditativ stämning.

Om man inte är van att se denna typ av filmer, kan det förekomma svårigheter att förstå filmerna som grundas på en annorlunda princip. Det är inte lätt att se europeiska filmer i Bolivia eftersom tillgången är begränsad, och det är lika svårt att se filmen från andra Sydamerikanska länder som Argentina eller Brasilien Vi har även varit tämligen dåliga på att göra samproduktioner med våra grannar. Märkligt är att den första film som gjordes i Bolivia, "Vara vara", en stumfilm om inkafolket, gjordes av Pedro Sambarino en argentinsk/italiensk regissör. Ofta är de enda filmer från utlandet som kan ses på DVD så kallade piratfilmer. Det är genom dessa som de flesta bolivianer ser asiatisk eller europeisk film.

Tror du inte att det skulle kunna vara en bra lösning om europeiska eller amerikanska filmbolag skulle kunna få interesse att satsa på en film om inkas?

För mig skulle detta vara en dröm och det skulle också vara mycket kul att samarbeta med svenska filmproducenter.

Roberto Fogelberg Rota
Läs även recensionen av "Elefanternas kyrkogård" på:
tidningenkulturen.se/kritik-mainmenu-52/film-mainmenu-104/7236-film-elefanternas-kyrkogard-regi-tonchy-antezana

Ur arkivet

view_module reorder

Goebbels - den intelligente fanatikern

  Goebbels bland gymnasiekamrater 1916. Goebbels - den intelligente fanatikern Kejsardömet står i full blomning när Paul Joseph Goebbels föds 1897 i småstaden Rheydt strax nordväst om Köln. Efter segern över Frankrike drygt ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om samhället | 25 januari, 2007

Vildapel foto CCBYSA3.0

Vildapel

Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av ...

Av: Johannes Söderqvist | Kulturreportage | 13 februari, 2017

Om Skönheten

I en tid då skönhetens motiv och uttryck är stadda i ständig förändring är det lätt att känna ett sting av saknad vid minnet av den tid då Logos regerade ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 03 september, 2013

Kaurismäki – absolut finskt?

Aki Kaurismäki kan ses som någonting absolut finskt även om många finländare tycker att han förmedlar en felaktig bild på Finland i sina filmer. Ändå tilltalar Kaurismäkis filmer en internationell publik ...

Av: Mirva Huusko | Övriga porträtt | 17 januari, 2014

Tankens Ambivalens: IX (Delningen)

Som en sten, som en sten i din flod, förbereder jag mitt ansikte Som ett hav, som en droppe av ditt blod, öppnar jag mitt hjärta Min första tanke när jag vaknat ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 24 februari, 2014

Emmakrönika XXIV. Om allt går i lås

Om det här året går helt riktigt i lås får jag äntligen inte mindre än fem böcker utgivna, 1, 2, äntligenskarabéerboken I-III, Hotellogram, därtill en bok antagen på ett av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 20 augusti, 2009

Helhetstänkandets suveränitet – en slutsats utifrån människans väg genom historien

Det finns en bok av Jean Gebser som överträffar det mesta. Originalet heter Ursprung und Gegenwart och är från 1949/1953/1973. Översättningen till engelska från 1984 av Noel Barstad m fl ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 21 december, 2013

Manfred Stier en hjälte på Växjö frimärkscentrum

En av Sveriges intressantaste aktörer på marknaden för mången filatelist, är nog onekligen detta omtalade centrum i Växjö, grundades 1984 när Manfred Stier köpte tillsammans med Uno Olofsson Sydsvenska Frimärkslagret, en ...

Av: Stefan Hammarén | Allmänna reportage | 14 augusti, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.