Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | 12 maj, 2017
Utopiska geografier

“Sök sanningen! Och om de så bär till helvetes portar så klappa på!“…

Det är den femte maj. Våren har kommit tidigt detta år. Solen skiner och en stor skara studenter har samlats i Uppsala för att följa filosofen Benjamin Höijers vagn till ...

Av: Crister Enander | 11 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Nina Ahlzén. Ärrlighet

Nina Ahlzén. Är 43 och 13. Uppvuxen och boende i Göteborg. Hatar poesiuppläsningar. Är svag för det surrealistiska. Gillar att utforska gränser. Vem är dåren, vem är normal? (Vad är ...

Av: Nina Ahlzén | 03 oktober, 2011
Utopiska geografier

If there is a will, there is a way

De gånger jag besöker Oslo försöker jag alltid hinna med ett besök på det så kallade Litteraturhuset, strax intill Slottsparken: ett litterärt centrum som blivit oerhört populärt; en samlingsplats inrymmande ...

Av: Björn Gustavsson | 11 juni, 2013
Gästkrönikör

Kiarostamis paradox



ImageTidigt i den iranske regissören Abbas Kiarostamis kortfilm "Two Solutions for one Problem" ("Dow Rahehal Baraye yek Massaleh", 1975) möts vi av en berättarröst; en röst som i kombination med snabba klipp agerar effektfullt och markerande och därmed för scenariot framåt utan att egentligen ge oss särskilt stort utrymme för analys. I den fem minuter långa filmen, som handlar om två skolpojkar som slår sönder varandras tillhörigheter och hamnar i slagsmål till följd av deras oförmåga att samarbeta, identifieras själva berättarrösten instinktivt som en icke-diegetisk ljudkälla eftersom rösten aldrig får ett ansikte. Men på många sätt kan man argumentera för att rösten paradoxalt nog är det enda som är diegetiskt i denna film.

Berättarrösten är distinkt och tydlig, men den blir aldrig översittande eller aggressiv - snarare motsatsen. Med hjälp av ett förenklat språk försöker den pedagogiska rösten visa fram en hypotes. Den övergripande känslan blir att rösten riktar sig till en samling barn som inte är synliga i bild. Rösten kan närmast betraktas som en lärares auktoritära men vänliga stämma, i färd med att förenkla ett betydligt mer komplext skeende via ett exempel som eleverna faktiskt kan tillägna sig.

Föreställningen om filmens hela scenario som en hypotes är hela tiden påtaglig. Det räcker med att se till filmens titel, som påminner om att det finns två olika lösningar på ett problem. Detta är per definition en omöjlighet om fallet är reellt och inte enbart en hypotes. Filmen visar ju de facto två möjliga slutsatser för en fiktiv situation, inget annat.

Det faktum att filmens inledning presenterar pojkarna med bara namn, för att sedan övergå i nya scenografiska klipp, vittnar om att deras identitet är oviktig; det är situationen som står i centrum. Pojkarna är fiktiva medel som aldrig yppar ett ord. Noterbart är också att när pojkarna presenteras av berättarrösten så tittar de rakt in i kamerna och ler, varvid de bryter den "fjärde väggen" och ger oss anledning att tro att rösten är hörbar även för dem. Eller annorlunda uttryckt: pojkarna hör till en hypotes som försiggår i den diegetiska berättarröstens tankar. Ytterligare belägg för en sådan tolkning ger användandet av svarta tavlan efter det första scenariot. Det är av allt att döma dess karaktär av översiktsbild som leder till den aggressiva kedjereaktionen, det vill säga det fiktiva scenario som berättarrösten tycks presentera för någon eller några.

Med detta i åtanke kan man paradoxalt nog se den "icke-diegetiska" berättarrösten som uppenbart diegetisk. Den är det i kraft av ensam ljudkälla - allt annat hör till hypotesen och "låtsasvärlden" (vilket ironiskt nog är hela fiktionens fundament). På många sätt skulle ingen åskådare bli förvånad om kortfilmen förlängdes med ett klipp då vi plötsligt befinner oss i ett klassrum där en lärare vankar fram och åter mellan elevernas skrivbord och med belåten min frågar om de förstår hans slutsats.

Amir Bashir Ghotaslou
Se filmen här: http://www.youtube.com/watch?v=14Zf1AfpWIg

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

Varför skulle jag inte tro på June Campbell?

Funderingar kring  "Traveller in space". (Utkom 1996 på The Athlone Press och följdes av en reviderad upplaga 2002 på Continuum i London/New York). En brittisk kvinnas erfarenheter av mötet med ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer | 12 mars, 2011

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2016

Tommy Åberg

”Jag erbjöds öronproppar på biblioteket”

Biblioteket har i många år varit mitt andra, i perioder mitt första vardagsrum. Så inte längre. En frustrerande hög ljudnivå har fått mig att istället sitta på olika fik och ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 21 juni, 2015

Vem skriver den svenska litteraturhistorien

Det går inte att undgå i hur stor andel som den litteratur vi konsumerar är översatt från ett annat språk och till vår mycket smala språkgrupp. Vad som också ter ...

Av: Freke Rähiä | Essäer | 17 oktober, 2012

En promenad på Lower Manhattan i New York City del 3

Vi befinner oss på New Yorks födelseplats där allting en gång började. Det var på södra Manhattan som holländarna grundade sin koloni ”Nieuw Amsterdam” i första delen av 1600-talet, efter ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 31 januari, 2012

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | Gästkrönikör | 06 juni, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts