Ögon som ser dina under

Att vakna till en ren och klar morgon gör livet lättare hela långa dagen och sjunga inför Gud och det brinnande hjärtat psalmen Öppnade ögon Herre oss giv, och det ...

Av: Bo Bjelvehammar | 01 maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tre tusendelar

Vi har lagt ytterligare ett OS till handlingarna, 2012 i London. Rätteligen ska också Wales och Skottland nämnas, de olika sporterna har varit utspridda över olika delar av Storbritannien. Eller ...

Av: Per-Inge Planefors | 14 augusti, 2012
Gästkrönikör

Thelemas lag

Om Aleister Crowley finns det mycket litteratur. Det handlar mer om legender och skandaler än om riktiga, djupa studier. Crowley kallade denna text ”en enkel kurs i etik, tänkt för ...

Av: Gilda Melodia | 06 augusti, 2016
Gilda Melodia

HBT-normen styr samhället

– ska heterosexuella få gifta sig? Illustration: Stina Vestrin Varför är det så svårt att förstå att hbt-personers (homo-, bisexuella och transpersoners) relationer handlar om samma slags kärlek och känslor som ...

Av: Suzanne Vikström | 07 april, 2008
Gästkrönikör

Anna Quirentia Nilsson Public Domain Wikipedia

Från Ystad till Hollywood - Anna Quirentia Nilsson



Andy Warhols färgglada porträtt av Greta Garbo auktioneras ut för en stor summa, ser jag på nätet, och på frimärket för utlandsportot (14 kr) finns Ingrid Bergmans vackra profil, träffsäkert fångad av Stina Wirsèn. Snart kommer väl också bilder och frimärken på den väna Alicia Wikander. En annan svenska i det förflutna var också hon en skönhet: Anna Q. Nilsson, född i Ystad 1888 och avliden i Sun City i Kalifornien åttiofem år senare.


Q står för Quirentia som är ett sällsynt förnamn, bara tre kvinnor bär det i Sverige för närvarande, och ursprunget är okänt. Vid dörren till ett blått gathus på Trädgårdsgatan i den gamla delen av Ystad finns en skylt i mässing som berättar att det var där hon föddes, och så summeras hennes karriär (av Per Sjöberg som skrivit en hel bok om henne).
Ingrid Bergman vid 14Foto:  Public Domain Wikipedia

Ingrid Bergman vid 14Foto: Public Domain Wikipedia

Annons:

Q står för Quirentia som är ett sällsynt förnamn, bara tre kvinnor bär det i Sverige för närvarande, och ursprunget är okänt. Vid dörren till ett blått gathus på Trädgårdsgatan i den gamla delen av Ystad finns en skylt i mässing som berättar att det var där hon föddes, och så summeras hennes karriär (av Per Sjöberg som skrivit en hel bok om henne).

Som sjuttonåring tog hos sig över till Amerika där hon blev hembiträde, men bara en kort tid. En porträttmålare upptäckte henne, och snart var hon New Yorks högst betalda modell och utsågs till USAs vackraste kvinna. Denna raska marsch slutade förstås i andra änden av kontinenten. Hon kom till Hollywood och medverkade i över tvåhundra filmer, under en fyrtioårig karriär. Så drog hon sig tillbaka de sista tjugofem åren av sitt liv, likt Greta Garbo men kanske mindre skygg. Den sista film hon var med i var Billy Wilders klassiska "Sunset Boulevard" 1950.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Huvudrollen i den har svenskättlingen Gloria Swanson, som en stumfilmsstjärna övertygad om att storregissören Cecil B. de Mille (som spelar sig själv) ska återuppliva hennes karriär. Det ögonblicket har hon väntat på i åratal. Hennes faktotum är Erich von Stroheim, lika rakryggad som i "Den stora illusionen". I en fantastisk sekvens begraver han stjärnans apa. Slutet är magnifikt: Gloria Swanson skrider ner för en trappa och tror att hon på nytt står i strålkastarljuset och filmkameran går. Så långt fram är hon nästan bindgalen. Och Anna Q? Hon har en liten biroll som bridgespelare, samman med Buster Keaton. En storartad filmnostalgi som är minst lika bra som pastischerna i Ethan och Joel Coens senaste hyllning till Hollywood, "Hail Caesar".

Min mor berättade en gång att hon i början av tjugotalet på väg till skolan med tåg diskret tipsades av konduktören som var hennes gode vän (morfar var stationsinspektor): "Anna-Lisa, om du tittar diskret in i nästa kupé så sitter Anna Q. Nilsson där." Det gjorde hon, och bländades av stjärnglansen, kan man tänka sig. En annan svensk som gjorde karriär i Hollywood vid den tiden var Nils Asther från Malmö som var mycket välbetald. Om honom fanns ett stort uppslaget reportage i ett gammalt nummer av Vecko-Journalen som jag fann på morfars vind. Jag blev mycket imponerad av hans lyxbil, kanske var det rent av en Stutz Bearcat. I motsats till Anna Q. kom han sent i livet tillbaka till Sverige. Sin sista roll spelade han i en Hillman-deckare.

För övrigt kan sägas att Ystad har Sveriges äldsta igångvarande biograf, Scala på Stora Östergatan. Filmhistorikern Kjell Furberg ägnar den flera sidor i sin "Svenska biografer" från 2000. Då hade han just sett till att Scala inte revs utan rustades upp. Han slutar med att konstatera att "Ystad kommun arbetar för att biografdriften på Scala ska återupptas i någon form." Så blev det också, tack vare vänföreningen Scalas vänner, och visningarna är i full gång i en lokal från 1910 med dekorationerna från 1925 intakta. Och man tar en paus mitt i filmen, för ett glas vin. Det är mycket civiliserat: här finns ingen fet doft av popcorn, och ljudet är inte som på andra biografer öronbedövande. Anna Quirentia Nilsson skulle ha känt sig hemma.

 

Se på en film: 

https://www.youtube.com/watch?v=M95HQhMRGw4

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder
Tommy Åberg

”Drömmarnas värld”

Tommy Åberg är tillbaka med en ny krönika.

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 28 april, 2015

Anton Joseph Wilhelm

Anton Joseph Wilhelm. Det har varit en omtumlande tid sedan Anton Joseph Wilhelm valde att lämna pojkrummet bakom sig och ta steget ut mot litteraturens hårda branch. Genom känsloväckande krönikor ...

Av: Anton Joseph Wilhelm | Utopiska geografier | 14 november, 2011

Den nya Snövit kan ta vara på sig själv!

Det var en gång en prinsessa som hette Snövit ...  “Once upon a time.” Så brukar sagor börja. Det var en gång. Once upon a time är också titeln på den amerikanska TV-serien ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 24 december, 2017

Kvinnans ställning i de europeiska länderna sedan Upplysningen

När jag nu tänker skriva några rader om jämställdhet och könsroller under de senaste århundradena, upptäcker jag att jag efter en stund sitter med en av Sonja Åkessons dikter gnagande ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 18 maj, 2011

Den subversive Thomas Bernhard

Den österrikiska litteraturen är sällsynt rik och mångskiftande. Det finns diktare för alla temperament och preferensdispositioner; också den mest kräsmagade torde här få sitt lystmäte. Vi möter här alltifrån Grillparzer ...

Av: Simon O. Pettersson | Essäer om litteratur & böcker | 23 juni, 2011

Alfred, Lord Tennyson Lätta Brigadens attack

En av poesins huvuduppgifter var länge att propagera för krigiska dygder som hjältemod, lydnad och självuppoffring. Poesin stod i militarismens tjänst. Ett svenskt paradexempel är Viktor Rydbergs Athenarnes sång, som börjar  Härlig ...

Av: Alfred, Lord Tennyson | Kulturreportage | 18 mars, 2014

Nero II

Natten har sänkt sig över mina första konstellationer. Jag sover genom rumlande nebulosor och imperier av kristall, drömmer mina drömmar om gudar och gamla rim. Jag svävar någonstans mellan solsystemens ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 28 juli, 2014

Mats Waltre

Poetiska porträtt

Under serien ”Poetiska porträtt” porträtterar jag kända personer i diktform. De som porträtteras kommer företrädesvis att vara politiker, kulturarbetare, journalister, skribenter och andra som framför och har framfört åsikter eller ...

Av: Mats Waltre | Gästkrönikör | 11 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.