Storstadens oundvikliga anonymitet

I tv-programmet På bar gärning så testar man i olika situationer svenskarnas moral. En gång lät man till exempel två skådespelare sitta med en rullstolsbunden person på ett kafé och ...

Av: Jessica Johansson | 15 april, 2012
Jessica Johansson

gudinnor

New Age – flyktväg eller kvinnorörelse i vår tid?

New Age - detta omdiskuterade, mycket breda begrepp som även fungerar som samlingsnamn för olika andliga och spirituella rörelser – kan det sägas utgöra en i vår tid betydelsefull kvinnorörelse? ...

Av: Cecilia Johansson Martinelle | 24 december, 2017
Essäer om religionen

Litterära avgudar och charterturism

Litterära avgudar och charterturism Allt är inte guld som glimmar? Steven Ekholm skriver om den lönlösa jakten efter litterära reliker i bland annat Prousts Combray. Ett märkligt fenomen, även om det ...

Av: Steven Ekholm | 09 februari, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Fragment av surrogatpyret IX

Dörrn öppnades långsamt, å en kväljande dunst av överhettad å döendedesperat lågbudgetvällevnad vällde ut när en rejält tilltagen tant klädd i va fan de nu va, nåt bjärt bjäfs som ...

Av: Nikanor Teratologen | 27 november, 2007
Teratologisk sondering

Anna Quirentia Nilsson Public Domain Wikipedia

Från Ystad till Hollywood - Anna Quirentia Nilsson



Andy Warhols färgglada porträtt av Greta Garbo auktioneras ut för en stor summa, ser jag på nätet, och på frimärket för utlandsportot (14 kr) finns Ingrid Bergmans vackra profil, träffsäkert fångad av Stina Wirsèn. Snart kommer väl också bilder och frimärken på den väna Alicia Wikander. En annan svenska i det förflutna var också hon en skönhet: Anna Q. Nilsson, född i Ystad 1888 och avliden i Sun City i Kalifornien åttiofem år senare.


Q står för Quirentia som är ett sällsynt förnamn, bara tre kvinnor bär det i Sverige för närvarande, och ursprunget är okänt. Vid dörren till ett blått gathus på Trädgårdsgatan i den gamla delen av Ystad finns en skylt i mässing som berättar att det var där hon föddes, och så summeras hennes karriär (av Per Sjöberg som skrivit en hel bok om henne).
Ingrid Bergman vid 14Foto:  Public Domain Wikipedia

Ingrid Bergman vid 14Foto: Public Domain Wikipedia

Annons:

Q står för Quirentia som är ett sällsynt förnamn, bara tre kvinnor bär det i Sverige för närvarande, och ursprunget är okänt. Vid dörren till ett blått gathus på Trädgårdsgatan i den gamla delen av Ystad finns en skylt i mässing som berättar att det var där hon föddes, och så summeras hennes karriär (av Per Sjöberg som skrivit en hel bok om henne).

Som sjuttonåring tog hos sig över till Amerika där hon blev hembiträde, men bara en kort tid. En porträttmålare upptäckte henne, och snart var hon New Yorks högst betalda modell och utsågs till USAs vackraste kvinna. Denna raska marsch slutade förstås i andra änden av kontinenten. Hon kom till Hollywood och medverkade i över tvåhundra filmer, under en fyrtioårig karriär. Så drog hon sig tillbaka de sista tjugofem åren av sitt liv, likt Greta Garbo men kanske mindre skygg. Den sista film hon var med i var Billy Wilders klassiska "Sunset Boulevard" 1950.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Huvudrollen i den har svenskättlingen Gloria Swanson, som en stumfilmsstjärna övertygad om att storregissören Cecil B. de Mille (som spelar sig själv) ska återuppliva hennes karriär. Det ögonblicket har hon väntat på i åratal. Hennes faktotum är Erich von Stroheim, lika rakryggad som i "Den stora illusionen". I en fantastisk sekvens begraver han stjärnans apa. Slutet är magnifikt: Gloria Swanson skrider ner för en trappa och tror att hon på nytt står i strålkastarljuset och filmkameran går. Så långt fram är hon nästan bindgalen. Och Anna Q? Hon har en liten biroll som bridgespelare, samman med Buster Keaton. En storartad filmnostalgi som är minst lika bra som pastischerna i Ethan och Joel Coens senaste hyllning till Hollywood, "Hail Caesar".

Min mor berättade en gång att hon i början av tjugotalet på väg till skolan med tåg diskret tipsades av konduktören som var hennes gode vän (morfar var stationsinspektor): "Anna-Lisa, om du tittar diskret in i nästa kupé så sitter Anna Q. Nilsson där." Det gjorde hon, och bländades av stjärnglansen, kan man tänka sig. En annan svensk som gjorde karriär i Hollywood vid den tiden var Nils Asther från Malmö som var mycket välbetald. Om honom fanns ett stort uppslaget reportage i ett gammalt nummer av Vecko-Journalen som jag fann på morfars vind. Jag blev mycket imponerad av hans lyxbil, kanske var det rent av en Stutz Bearcat. I motsats till Anna Q. kom han sent i livet tillbaka till Sverige. Sin sista roll spelade han i en Hillman-deckare.

För övrigt kan sägas att Ystad har Sveriges äldsta igångvarande biograf, Scala på Stora Östergatan. Filmhistorikern Kjell Furberg ägnar den flera sidor i sin "Svenska biografer" från 2000. Då hade han just sett till att Scala inte revs utan rustades upp. Han slutar med att konstatera att "Ystad kommun arbetar för att biografdriften på Scala ska återupptas i någon form." Så blev det också, tack vare vänföreningen Scalas vänner, och visningarna är i full gång i en lokal från 1910 med dekorationerna från 1925 intakta. Och man tar en paus mitt i filmen, för ett glas vin. Det är mycket civiliserat: här finns ingen fet doft av popcorn, och ljudet är inte som på andra biografer öronbedövande. Anna Quirentia Nilsson skulle ha känt sig hemma.

 

Se på en film: 

https://www.youtube.com/watch?v=M95HQhMRGw4

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Umeå som jag minns det

Mats Myrstener om Umeå som stad och kulturstad. I år celebrerar Umeå, ”Kvarkens pärla”, att man blivit utnämnd till kulturhuvudstad inom Europeiska unionen. Inget fel i det – Umeå har alltid ...

Av: Mats Myrstener | Kulturreportage | 17 januari, 2014

Royal Nizam of Hyderabad Osman Ali Khan

Hyderabad

Om Nizamen av Hyderabad hade ställt sig på rebellernas sida under Sepoysupproret 1857 hade historien tagit en annan vändning och engelsmännen drivits ut ur Indien. Men han förblev lojal och ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om politiken | 28 oktober, 2017

Abdel-Qader Yassine

Om Albert Einstein hade invandrat till Sverige!

För tre månader sedan var jag i Malmö, Sveriges mest mångkulturella stad, för att föreläsa. I Malmö har över 40 procent av invånarna sina rötter i ett annat land. När ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Gästkrönikör | 16 december, 2017

Kulturförbittring IV

Om demoner: Som poet är jag inte röst - jag är textuell; mitt kommer ur den skrivna rytmen, ur bilden av tågets öga mot rälsens gång: ta-ta-tam, ta-ta-tam, ta-ta-tam, ta-ta-tam ...

Av: Freke Räihä | Essäer | 01 juni, 2011

Veckans Bodström

Förre justitieministern, fotbollspelaren och deckarförfattaren Thomas Bodström har skrivit en bok som avslöjar det som alla redan för länge sedan visste. Dessutom tycker han att socialdemokraterna ska förnya sig genom ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 29 Maj, 2011

Vägen till läsandet – Svenska Akademien

Mörkret är kompakt. Det är tidig morgon. Men det är ändå långt till gryningen. Skrivbordslampan lyser, skapar en skyddande cirkel av ljus som möter dataskärmens flimmer. Det är höst, och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 oktober, 2012

Om blicken från WM-Data

Ibland när jag blickar på något kan jag snarare, eller mer än det jag ser, föras vidare av detta tillstånd jag bevittnar mot ett annat. Idag är det emot vad ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 20 juli, 2009

Där kommer ju Dylan, sa pappa

Vi stod vid våra cyklar utanför Trädgårdsföreningens norra entré när Bob Dylan kom gående, österifrån, på Slussgatan. När han var ett tjugotal meter ifrån oss hoppade han in i en ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 19 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.