Du ska va inne, min vän

När jag var yngre hade jag en kompis utanför Växjö vars mamma var en hurtig naturälskare. Detta ledde till att hon jämt försökte få mig och min kompis att gå ...

Av: Anna Nyman | 14 juni, 2009
Gästkrönikör

Percy Bysshe Shelley - en glömd poet

I Anthony Burgess roman A Clockwork Orange har den mest korkade av ultravåldsligisten Alexs kumpaner, Dim, en mask som föreställer "a poet veck called Peebee Shelley".

Av: Björn Kohlström | 05 juli, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 23

 

Av: Håkan Eklund | 21 januari, 2012
Kulturen strippar

Füssli, Riefenstahl och nubafolket

Schweiz är ett välkänt textil- och exilland som i modern tid hyst sådana storheter som Lenin, Mussolini och Thomas Mann. Utanför kantonernas under århundraden försvarade riksgränser är det mindre känt ...

Av: Bo I. Cavefors | 06 september, 2013
Essäer om konst

Ingrid Bergman i Europa '51.

De transparenta varianterna



I år skulle Ingrid Bergman ha blivit 100 år. Vi har tidigare uppmärksammat eventet med en serie artiklar. Den italienska docenten Elena Dagrada skickade mig en underbar bok, rik med illustrationer, fotogram, brev som heter "Le varianti Trasparenti", en bok om Ingrid Bergman och hennes filmer med maken Roberto Rossellini. Jag träffade Elena för en intervju. 

Om Ingrid Bergman och Roberto Rossellini


Dessa filmer censurerades vid flera tillfällen och regissören blev tvungen att spela om vissa scener. Trots detta intar varianterna ändå endast en liten betydelse i filmerna, deras kraft förblir stark och talande. Tänk bara på Europa '51, jag har sett åtta olika versioner av filmen, några har blivit otroligt mycket censurerade, även i dialogerna!
Ingrid Bergman.

Ingrid Bergman.

Annons:

För 100 år sedan föddes Ingrid Bergman. Du har skrivit en bok, Le varianti Trasparenti. Att kalla den fantastisk är en eufemism. En bok som är resultatet av en minutiös research om filmerna som Rossellini gjorde med Ingrid Bergman. Vill du berätta för oss om denna transparens?

- Titeln på min bok och ordet transparens är kanske en paradox. Varianterna består av filmernas olika versioner, olika versioner av samma film borde vara någonting man märker. Ändå har Rossellinis forskare i många decennier aldrig noterat dessa skillnader, eller har uppfattats bara av en liten del av dem, och det handlar om avgörande varianter och skillnader. Jag menar, bortom min extremt filologiska undersökning av filmerna, att dessa varianter är subtila och paradoxalt genomsynliga.

Denna paradox blir till tack vare styrkan som Rossellinis filmer med Ingrid Bergman har.

Dessa filmer censurerades vid flera tillfällen och regissören blev tvungen att spela om vissa scener. Trots detta intar varianterna ändå endast en liten betydelse i filmerna, deras kraft förblir stark och talande.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Tänk bara på Europa '51, jag har sett åtta olika versioner av filmen, några har blivit otroligt mycket censurerade, även i dialogerna!

Ändå förblir dessa olika versioner enormt vackra med sekvenser av Irene (Ingrid Bergman) som sprider sitt budskap om kärlek, fred, styrka och sekulära helighet, som André Bazin kallade det. Ingen censur, ingen ny version, kunde ändra den förvandling som protagonisten går igenom efter sonens död. En metamorfos som liknar den helige Fransiskus vittnesbörd: bli av med allt man äger för att komma närmare kärleken till de andra och återfinna i detta den förlorade sonen.

Även den starka känslan av utanförskap, som Ingrid utför magistralt, kunde inte tas bort av censuren. Europa '51 är också en politisk film, kanske den mest politiska filmen av Rossellini. Filmen spelades in under det kalla krigets extrema fasoner, när Italien var klämt mellan två motpoler: den filoamerikanska och den filosovjetiska, som symboliskt förtrycker Irene genom å ena sidan hennes make (kapitalist och borgerlig) och å andra sidan kusinen Andrea (kommunist). Fadern Morlion, som bidrog till att göra filmen möjlig, önskade att Irene skulle symbolisera centern, det vill säga, kristdemokraterna.

Men Roberto Rossellini gjorde Irene till en kvinna, en gestalt, som inte står ut med något eller någon, och blev starkt kritiserad av katolikerna och av vänstern.

Irene lever i utkanten av striden, hon är annorlunda, så mycket annorlunda att samhället tvingar henne till mentalsjukhus. Irene kan sägas vara en spegelbild av Rossellini själv som regissör och som intellektuell i Italien under 1950-talet.

De intellektuella i Frankrike och i Italien hade ofta olika sätt att bedöma Rossellini och Bergman som artister. Fransmännen var i stort sett positiva, men inte italienarna och, för den skull, inte heller i Sverige var paret så särskilt älskat under den där tiden. Jag tror att det som italienarna inte gillade var Robertos och Ingrids dunkla sätt att tolka den heliga, eller den religiösa, sfären, en religiositet som blir sakralitet.

- Även de franska kritikerna har inte alltid varit så snälla och mjuka med Rossellini. Det var bara en del av Cahiers du cinéma som tyckte om Rossellini och Bergman i dessa filmer, och eftersom med tiden dessa kritiker blivit berömda eller själva blivit regissörer, så doldes de väldigt negativa åsikterna från andra håll.

Varje land välkomnade dessa filmer på sina egna sätt. Dessutom var kritiken riktad mot Rossellini, som inte var en, låt oss säga, aktiv och lidelsefull katolik, och hans tolkning av den heliga dömdes som en provokation.

Kritiken var inte riktad mot Ingrid Bergman. Ingrid har alltid varit mycket älskad i Italien och av italienarna. Kritikerna var bara hårda mot Viaggio in Italia, men felet la de på Roberto, inte på Ingrid.

Nej, Italien älskade Ingrid djupt, även tack vare att hon, efter så många år i Hollywood, hade hittat sitt europeiska hem på nytt!

Glöm inte att, efter sina år i Italien, Ingrid Bergman aldrig kom att bosätta sig i USA igen. Efter Rom och efter havet i Santa Marinella, som hon älskade väldigt mycket, flyttade hon till Paris, sedan London och besökte Sverige under sina semestrar. Hon åkte till USA för att spela in film, men bosatte sig inte där. Den svenska skådespelerskan älskade Italien mycket och kände sig älskad. Det gjorde henne lycklig.

Jag tycker att Ingrid Bergman inte bara är Rossellinis, men det som hon - artistiskt och estetiskt - lyckades finna hos honom, det fann hon aldrig hos andra regissörer. Håller du med?

Ja, du har rätt. Ingrid Bergman var utan tvekan en extraordinär skådespelerska. En karismatisk och duktig yrkeskvinna som alltid gav det bästa hon kunde. Rossellini var den enda som hjälpte henne att framföra gestalter och roller med en dramatik utan like. Karin, Irene och Katherine var dramatiska, men också komiska, alltså "lätta" som gestalter.

Mycket av den här erfarenheten tog Ingrid även med sig till teatern. Tänk på Jean D'Arc på bålet. Allt detta förvandlade hennes liv markant. Hon blev aldrig den kvinna hon en gång var, hon mötte en genomskinlighet som hon tog med sig, även till exempel till Ingmar Bergmans Höstsonaten. Se bara på Irenes och senare på Charlottes ansikten, se hur mycket liv finns i dessa olika gestalter, se hur mycket som hände i Ingrids liv under alla år.

Ändå är hennes "italienska" filmer centrala för karriären, precis som de bergmanska åren var viktiga för Rossellini som regissör. Roberto Rossellini gjorde biografiska filmer, därför gjorde Ingrid Bergman en projektion av sig själv i dem. Utan henne hade Rossellini aldrig kunnat göra dessa filmer.

Guido Zeccola

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Den rasjonalistiske metafysikkens røtter

Herakleitos(540 – 480 f.Kr.) betegnet den kosmiske makt med 'Logos'(Ordet). Hva er rasjonalistisk metafysikk, e.g. hva er den filosofiske diskursen 'rasjonalistisk metafysikk' om – hva går den ut på? En første ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 23 augusti, 2011

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 18 Maj, 2009

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Tiziana Luciani Foto: Chicco Fratta

Det är medvetenheten om kön och genus som skapar vår identitet

Tiziana Luciani är psykoterapeut och författare, hon föddes i Rom men bor i Perugia. På grund av sitt arbete reser hon ofta i Italien och utomlands. Jag har alltid uppskattad ...

Av: Guido Zeccola | Porträtt om politik & samhälle | 10 mars, 2015

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

En målning av Melker Garay. Detalj

Begreppet Gud

Melker Garay och Gud.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 14 februari, 2016

William Wordsworth Franska revolutionen som den i början tedde sig för anhängarna

Den romantiske poeten William Wordsworth (1770-1850) är mest känd för poesi med naturen som föremål och med meditativ grundstämning. På senare år var han konservativ, och utnämndes 1843 till Poet ...

Av: William Wordsworth | Utopiska geografier | 22 juli, 2013

Brott och straff 4 Jordabalkens potens - köpekontraktets konsistens

När fast egendom står på spel blir arma människor som förbytta och antar paragrafiska skepnader. I egendomens förbannelse blir lagarna till magiska redskap, hävstänger för trollkonster och förklädnader och möjliga ...

Av: Benny Holmberg, | Essäer om konst | 17 november, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.