En ny röst åt konsten

Linda Aker är en av de kreativa ledarna för det till vintern årsgamla Galleri Vox, beläget i ett gårdshus i Sundsvalls stenstad. Hon är bildpedagog och har gått på utställningar ...

Av: Pernilla Andersson | 15 augusti, 2010
Kulturreportage

Bitskt tandlösa krokodiler

När Sagokungen Ludwig II 1864 bjöd in Richard Wagner från exilen i Schweiz för att möblera om kulturlivet i München, förändrades den bayerska huvudstaden raskt och radikalt. Efter Wagners ettåriga gästspel var ...

Av: Bo I. Cavefors | 19 Maj, 2014
Essäer

Nu står chefen på scenen

Roger Westberg. Foto: Erika HesselgrenSom sextonåring avslutade han sin första karriär, då som filmare. I dagarna står han på Boulevardteaterns scen och river av 40 roller på en dryg timme ...

Av: Erika Hesselgren | 22 oktober, 2008
Scenkonstens porträtt

”Oh Småland! It was so stenigt you know!” Bishop Hill, svenskhet på prärien…

Om man går utmed huvudgatan i svenskbygdens Bishop Hill mellan hus med 1800-talsinspirerad svensk bruksbyggnadsstil som Steeple Building och vidare förbi Colony Store och presentshopen Svenska Hjarta (Svenska Hjärtan), krukmakeriet ...

Av: Benny Holmberg | 16 mars, 2014
Kulturreportage

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ”



”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ”

Varje enkrona i vårt land gör reklam för Nisti Stêrks hyllade revy För Sverige i tiden som åter spelas i Stockholm. På Maxim bjuder hon tillsammans med tre musiker in publiken till ett personligt möte mellan det gamla och det nya Sverige. Föreställningen har hon gjort tillsammans med Hans Marklund och mottot är "vill man så kan man" och till våren blir det åka av ...

Vi träffas en av de sista varma sommardagarna i Stockholm och Nisti är i högform. Håret fladdrar, leendet är stort och gesterna intensiva. Hon berättar att hon varit i Berlin för att arbeta med den fransk-kurdiske filmregissören Hiner Saleem som bland annat regisserat Vodka Lemon (2003) och Kilomètre zéro (2005).

- Filmen heter Nach dem Sturz (Efter fallet) och kommer att visas på Berlins filmfestival i februari nästa år. Jag spelar Amira - en stark tjej och peshmergerkrigare som stridit mot Saddam. Filmen handlar om en kurdisk familj och utspelar sig just efter diktatorns fall. Någon i familjen har varit spion för den föraktade regimen. Filmen är gjord i dogmastil och vi fick improvisera mycket av dialogen berättar Nisti.

Hon har tidigare medverkat i två svenska filmer - Anders Nilssons När mörkret faller och Wellkåmm to Verona i regi av Suzanne Osten som hon tidigare arbetat med på Unga Klara.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Jag spelade Siri i Kabaret Underordning av Erik Uddenberg. Först fick jag erbjudande om att, som vanligt, spela invandrartjejen. Men jag ville inte. Jag ville spela teater och inte bli typecastad. Då fick jag rollen som den mordiska sjuksköterskan Siri som skär sig själv.

Numera producerar Nisti sina föreställningar genom sitt eget produktionsbolag. Det innebär att hon tar en ekonomisk risk, men samtidigt är hon fri att göra det hon vill.

- Jag vill förverkliga mina drömmar. Jag vågar tro på mig själv. Sverige är möjligheternas land. Titta bara på allt som jag kunnat göra redan. På nationaldagen 2006 sändes radiorevyn Du gamla du fria som jag gjorde tillsammans med Sofia Bach och Aminah Al Fakir Bergman och vi vann Stora radiopriset. Efter det att jag sommarpratat i radion på midsommarafton samma år fick jag en otrolig respons från lyssnarna och uppträdde på Allsång på Skansen. När jag och Hans Marklund sågs efteråt för att prata om min medverkan satt vi i timmar och kom fram till att vi ville jobba ihop. Och så föddes För Sverige i tiden, säger Nisti och utstrålar glädje.

I revyn, som regisserats av honom, använder Nisti mycket material som ingår i den svenska populärkulturens "kanon". Hon inser att den yngre generationen och många som invandrat till Sverige inte känner till detta kulturarv.

- För mig "lever" personer som Nils Poppe och Monica Zetterlund fortfarande. Nils Poppe sa: "Den sorgsne kan få befrielse när andra människor kommer honom till mötes i skrattet." Han påminner mig om min farfar som gav mig följande ord på vägen när jag var fem år gammal: "Livet är jobbigt och tufft, men sök alltid ljuset." Jag gör det och jag följer alltid mitt hjärta.

I revyn sjunger Nisti Lyckliga gatan - Anna-Lena Löfgrens gamla slagdänga och hon talar med Lill-Babs, Lill Lindfors och Eva Rydberg via en bildskärm på scenen. Hennes musiker har turkiska rötter vilket och med deras hjälp vill hon göra sin föreställning gränsöverskridande. Helge Skoog dyker också upp på bildskärmen och publiken är enligt Nistis vana en del av showen.

- Jag använder mig också av Monica Zetterlunds sång Ljuva dröm ur Hasse och Tages revy Gula Hund i ett nummer. Du kommer att gråta när du ser det, säger Nisti och pekar på mig.

Till våren kommer föreställningen att åka på turné med Riksteatern och hon ser fram emot att träffa sin publik igen - från Anderstorp till Jokkmokk. Och det är ungefär här som jag inser att jag måste fråga om Zenyo. Hur är det med den kurdiska tanten med klorinflaskan och hucklet som inte drog sig för att försöka gifta bort Leif Pagrotsky när de invigde Teaterdagarna på Riksteatern?

- Hon ligger i koma, men jag känner på mig att hon kommer att återfå medvetandet om ungefär två år. Men jag tror inte att Zenyo kommer att arbeta på samma sätt som tidigare, säger Nisti och ser spefullt hemlighetsfull ut.

Förutom teater och film hinner Nisti också med att skriva krönikor i såväl City som Göteborgs-Posten. Hon har skrivit en barnbok: Ramazan - från Diyarbakir i Turkiet. Det handlar om en pojke som älskar att spela fotboll, men som måste sälja näsdukar på gatan för att hjälpa sin mamma med pengar. Nisti gjorde boken tillsammans med fotografen Firo Esmer. Både hon och han är kurder, födda i samma by som Ramazan och uppvuxna i Tensta. Överskottet från boken går till det barnhem som Nisti, sedan hon var barn, velat bygga i sin hemby.

- Jag vet att det krävs mycket pengar och att det kommer att finnas många hinder på vägen. Men jag kommer att förverkliga barnhemmet. Jag kan, som Mark Levengood föreslog, börja med ett dagcenter och sedan utveckla projektet, säger Nisti som jag vet kommer att lycka­s att även förverkliga denna dröm.

Agneta Tröjer


Ur arkivet

view_module reorder

Från Bosch till Sollman - Game Art i Holland på 2000-talet

Det dröjer visserligen till 2016 innan Jheronimus Boschs 500-årsjubileum ska firas i Holland, men man har redan tjuvstartat. Under 2013 arrangerades en tävling om att göra ett dataspel som inspirerats av ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 juni, 2014

Jakten på den röda ballongen – en essä om ballongen i konsten

Ett rött hjärta stiger mot himlen. Kvar på marken står en liten flicka och ser hur hennes ballong flyger iväg. Det går inte riktigt att se om flickan är ledsen ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 05 oktober, 2012

August och människorna

Två år före döden gick August till angrepp mot kulturetablissemangets gullegris Verner von Heidenstam (som konverterat från livsbejakande romantiker till reaktionär nationalpropagandist), charlatanen Sven Hedin (som upptäckte tredje världen i ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 21 juni, 2011

Bomber över Tyskland. Kommentarer till bombandet av Tyskland under andra världskriget

Bilden av bombandet av Tyskland under andra världskriget har i den versionen av historien som sprids i allmänna media försetts med ett dämpande filter. Den som haft oturen att ha ...

Av: Olof Hirn | Essäer om samhället | 16 Maj, 2011

En livskraftig hundraåring: ”På spaning efter den tid som flytt”.

I mars 1913 fann Marcel Proust en förläggare som var villig att ge ut hans ”A la recherche du temps perdu” sedan flera andra hade tackat nej. Men Bernard Grasset ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 09 Maj, 2013

Andrzej Wajda 1974

Några ord om Andrzej Wajdas konst med lång hållbarhet

Den 9 oktober 2016 dog Andrzej Wajda nittio år ung och han var aktivt skapande in i det sista. Förutom allt konstnärligt och politiskt och organisatoriskt och utbildningsmässigt annat, regisserade ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 oktober, 2016

Upplopp av Torsten Renqvist

Upplopp av Torsten Renqvist Torsten Renqvist: Född 1924. Debuterade som målare och grafiker 1950. Fick pris på Biennalen 1964. Lämnade några år senare måleriet helt. Sedan dess har han skulpterat ...

Av: Anders Forsberg | Bildreportage | 02 november, 2006

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 6

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 13 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.