Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del I

En kortfattet innføring i samfunnsfilosofiske problemstillinger Denne artikkelen er om maktmekanismer, der enkelte av disse er åpne, mens andre virker i det skjulte. For det meste snakker jeg om anonyme strukturer ...

Av: Thor Olav Olsen | 16 januari, 2013
Agora - filosofiska essäer

Nyårsdikt av Percival

JAGUAREN

Av: Percival | 28 december, 2015
Utopiska geografier

Långfredag

långfredagen har alltid fascinerat mig kyrkorna är tomma gud är borta en frånvaro som krossar tungt är tungt, konkret som världens smärta i döden är gud mer närvarande än i sin reella närvaro det är denna icke-närvaro ...

Av: Guido Zeccola | 20 april, 2009
Utopiska geografier

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

Isolda Dychauk om rollen som Margarete iSukurovs ”Faust” från 2011



 Isolda Dychauk spelade rollen som Margarete i det tyska mästerverket Faust, regisserat av Alexandr Sukurov. Foto: Roberto Fogelberg Rota.Relativt ovanligt är det med tyska skådespelerskor som har lyckats bli kända för sina älskarinneroller. Två möjliga undantag är Marlene Dietrich och Diane Krüger, men nu har den euroepiska filmen kanske fått en till i Isolda Dychauk. I Alexandr Sukurovs ”Faust” (från 2011, filmen släpptes för en kort tid sedan på DVD i Sverige) spelar hon den stora rollen som Margarete, en av de ledande rollerna att sträva efter i den tyska kanon.

Roberto Fogelberg Rota träffade Isolda Dychauk i Berlin och hann ställa några korta frågor om arbetet med filmen.

Skulle du kunna berätta om hur du upptäckte att du är en så bra skådespelerska?

- Ska jag vara ärlig vet jag inte om jag är bra eller dålig. Jag har alltid gillat att stå framför en digital kamera eller en filmkamera. Jag utgår alltid från en enkel idé: att vara så nära mina motspelare så möjligt och kunna kommunicera med dem. Samt att försöka komma så nära regissörens vision som möjligt genom att studera hans tidigare filmer och även läsa mellan raderna. Sen är jag mycket intuitiv och känner om jag kan prestera bra eller inte.
Margarete i ”Faust” är en mycket prestigefull roll. Hur fick du den?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Det var genom en provfilmning. Jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv som då, eftersom Alexandr Sukurov är en cineast av rang. Jag visste att han sökte den mest tyska tjejen han kunde hitta. Jag lyckades ge ett gott intryck. Vi började tala och fick bra kontakt.

I arbetet med rollen utgick vi från hennes sätt att gå och röra sig i rummet. Hur hon kunde använda sig av sina händer och inte så mycket av blickar. Det var ett mycket komplicerat språk. Vi började med detaljerna. Vi utgick från ett mikroperspektiv, för att sedan komma till makro.

Hur svårt var det att komma in i en sådan karaktär?

- Jag hade i början inget som helst hopp om att lyckas med att blåsa liv i henne. ”Faust” var den första pjäs som jag läste när jag var tio år och blev redan då imponerad av personen på grund av hennes vänlighet och trevliga sätt. Jag arbetade just med hennes sätt, vilken var mycket intressant: att först utgå från det fysiska och sen komma till replikerna.

Kan du berätta lite grand om relationen mellan Valentine och Margarete? Hur var det att spela in förlovningsscenen mellan henne och Faust?

- I Goethes originaltext står Margarete och Valentine varandra mycket nära, fast i vår version har han dragit ut i krig innan de träffas. Han kommer hem igen och de känner inte varandra. Jag vet inte så mycket om honom, eftersom regissören inte talade så mycket med mig om hans roll, men jag hade känslan av att han var lik många unga män som kommer tillbaka från kriget, mycket sårade.

Scenen i skogen är mycket vacker. Jag är nästan fångad i den. Alexandr talade mycket med mig om hur vi skulle röra oss och försöka komma nära varandra. I början hade vi lite kontraster, men det blev bättre efter ett tag. Vårt syfte var att de ord som Faust säger skall nå ända in i Margaretes hjärta och vi lyckades med det. Det var viktigt att bygga ett slags mur som var fylld av känslor. Vi valde en sagolik plats och det hjälpte oss att bygga denna energi.

Robert Fogelberg Rota

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Machiavellis republikanska ideal

Machiavellis republikanska ideal Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex ...

Av: Satya Datta | Essäer om samhället | 03 Maj, 2007

Konst, Vadstena och Ungern – Intervju med Lajos Szelényi

Lajos Szelényi är en bildkonstnär som föddes i Ungern för 70 år sedan. Han är verksam som målare och emellanåt även som musiker och samhällsdebattör. Lajos har haft flera utställningar ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 15 Maj, 2013

Snabbare tid snabbare ... Inblickar i Nelly Sachs diktvärld

Den tyskfödda diktarinnan Nelly Sachs, som sedan början av 40-talet levde i Sverige, fick nobelpriset i litteratur på sin 75-årsdag 1966. I hennes verk finns en medskapande mänsklighet och ett ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 10 juli, 2011

Wagner och det musikaliska dramat

I år är det 200 år sedan Wagner föddes och 130 sedan han dog. Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del – både ris och ros. Men en ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 25 februari, 2013

Per aspera ad astra

Författaren Cordwainer Smith (1913-1966) sa en gång att det inte finns någon litterär genre som har skapat så många forskare som science fiction-genren. Och det stämmer. Många astronauter, ingenjörer och ...

Av: Bertil Falk | Essäer | 12 juni, 2014

Den ”okända” svenska deckardrottningen

Varför räknas inte Ulla Bolinder som en av Sveriges deckardrottningar? Jo, jag hör vad ni utbrister: Va-va-vad hette hon? Ulla vemdå? Ulla Bolinder hör inte till de storsäljande svenska deckarförfattarna. Hon ...

Av: Bengt Eriksson | Litteraturens porträtt | 07 november, 2012

Peace & Love - en festival för alla sinnen

2010 var ett rekordår för Peace & Love. Med sina 3000 besökare vid starten 2001 till hela 42.000 i år har Peace & Love nu blivit den största svenska festivalen ...

Av: Linda Olsson, Karin Sundqvist | Kulturreportage | 11 juli, 2010

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts