Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

Hav i månsken med fyr och brinnande ångfartyg av Marcus Larson  tavlan ingår i Akademiska Föreningen

Konst:Skräckromantikens landskap. Från Marcus Larson till Goth



Birgitta Milits om Hav i månsken med fyr och brinnande ångbåt av Marcus Larson
Stormiga hav, vilda klippformationer och en och annan nordisk tall ingick i Larsons koncept


Skräckromantikens landskap

Hav i månsken med fyr och brinnande ångfartyg av Marcus Larson  tavlan ingår i Akademiska Föreningens konstsamling Foto Olof Larsson

Hav i månsken med fyr och brinnande ångfartyg av Marcus Larson  tavlan ingår i Akademiska Föreningens konstsamling Foto Olof Larsson

Marcus Larsons skräckromantiska landskap

Som ett guldäpple i Vasaparken i Stockholm ligger Sven - Harrys konstmuseum. När eftermiddagssolens strålar träffar fasaden, lyser huset som det gyllene äpple Bo Vilhelm Olsson fick av den snälla tant Lundin i fruktaffären. Astrid Lindgren skrev i sagans form om äpplet och om pojken som hon kallade Mio. Max Lundgren i sin tur berättade om Pojken med guldbyxorna 1967. Visst är det han; Sven - Harry, byggmästaren och konstsamlaren - i sin gula kostym!

I detta lysande gyllene hus har kusligheter och skräckmåleri tagit sig in. Skräckromantikens landskap. Från Marcus Larson till Goth är namnet på utställningen. Marcus Larson (1825-1864) leder loppet medan de andra skräckmålarna, och särskilt ett antal skivomslag, tilltalar många unga just nu.
På studenternas stora café i Lund, Ateneum (eller "Aten" som man brukade säga), var det för det mesta fullt med studenter men inte tidigt på förmiddagarna. Då kallade man en föreläsning som började klockan åtta för nattövning. På den tiden var det vanligt med en så kallad akademisk kvart vilket innebar en kvart över angivet klockslag. Det förekommer inte numera men uttrycket lever kvar. En trappa upp på Aten fanns tidskriftsrum och böcker.

På ena kortväggen ut mot lindarna på Lundagård hängde en målning av Marcus Larson. Den föreställde, som så många andra av hans tavlor, ett stormigt hav med vilda vågor. Han lär, år 1859, ha utfört målningen på tio timmar - medan folk kom och gick och en sångkvartett underhöll honom såväl som nyfikna åskådare. Det var före caféets tid. Tavlans namn Hav i månsken med fyr och brinnande ångbåt är i samma stil som på andra av Larsons målningar. Ångbåten ser märklig ut, den röda, överdimensionerade skorstenen avtecknar sig mot klipporna vid fyrtornets bas. Det är här centralt placerat. Vågorna är våldsamma med ljusa, trasiga vågkammar.

Ytterligare fartyg håller på att gå i kvav under den stormiga himlen, där en rund himlakropp skymtar bakom revorna mellan de söndertrasade molnen. Sol eller måne? Natt eller dag? Oviktigt. Fåglar seglar högt uppe i skyn och även nertill på tavlan avtecknar sig fåglar mot de fräsande bränningarna. Flammorna från den brinnande ångbåten och dess röda återsken avtecknar sig på stranden till höger. Rött väderfenomen lyser även upp tavlans vänstra sida. Allt detta lockar oss åskådare in i det vilda skeendet i vattenlandskapet – så att vi inte tänker på hur det egentligen kan ha sett ut.
Det kan förefalla som att jag gör mig lustig över Larsons målning. Så är det inte alls. Den passar mycket bra in på sin tid och har sin plats bland unga, då som nu, som man sjunger i studentsången Låtom oss fröjdas i ungdomens vår.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det finns flera historier i svang om tavlan i Lund. Från min studietid där minns jag en student som hade tentamensskräck. Han lockades att sitta i soffan under Marcus Larsons tavla tillsammans med sin tentator som på ort och ställe förrättade en muntlig tentamen. Godkänd, löd tentamensresultatet. En historia som passar in på Larsons levnadsöde.

Tavlan från Lund är till förblandning lik exempelvis Skeppsbrott. Den har privat ägare och inget årtal. Ett rött ljus från ett torn (som kanske är en fyr) syns till vänster. En fågel i flykt avtecknar sig mot en ljusare himmel mellan ovädersmolnen. Det brinnande segelfartyget kan knappast lysa upp så mycket av den klippiga stranden att det ger ett flammande eldsken. Oviktigt för Larson, dramatiken är huvudsaken, och den har han uppnått.

I utställningskatalogen läser jag att Larson fick råd och hjälp av samtida konstnärskamrater, till exempel Hans Gude och Adolph Tiderman i Norge. Detta inflytande låtsades han inte om, när han fick beröm för sin tavla Månsken över Sognefjorden 1862. Å andra sidan hände det att Gude och Tiderman målade tavlor tillsammans, där Gude stod för landskapet och Tiderman för människorna.
Stormiga hav, vilda klippformationer och en och annan nordisk tall ingick i Larsons koncept. Han lade gärna in en byggnad, som på avstånd ser liten ut, i kontrast till den våldsamma naturen. Ett sådant exempel är den vita kyrkan med klockstapel i Kustlandskap från 1860.

Katalogtexten till Skräckromantikens landskap ger bakgrund och biografiska uppgifter till Larsons visioner. Dessa fanns i hans inre och därför kunde han sitta i en hyrd ölstuga i Düsseldorf 1857 och måla Skeppsbrott vid bohuslänska skärgården. Det var en mycket stor tavla och enligt katalogen hade han med sig den, hoprullad, på flera av sina resor ända till slutet av sitt liv, så långt som till London. Men efter hans död försvann den - på äkta MarcusLarsonvis!

Birgitta Milits

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.