Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | 13 juli, 2017
Björn Gustavsson

Jobbcoachen från Arbetsförmedlingen

Jag har aldrig träffat en sådan där jobbcoach från Arbetsförmedlingen som regeringen just nu satsar så stort på, men föreställer mig att deras uppgift går ut på att hjälpa människor ...

Av: Marja Beckman | 10 september, 2009
Gästkrönikör

Marco Missiroli. Foto Gian-Luca Rossetti

Skrivkonsten mellan väsentlighet och dikt

Marco Missiroli är född 1981 i Rimini men bor sedan många år tillbaka i Milano, där han givit ut flera böcker och fått prestigefulla priser som Premio Campiello, Premio Comisso ...

Av: Guido Zeccola | 07 november, 2014
Litteraturens porträtt

Från Harmonia Mundis cd

Jean-Philippe Rameau och baletten Les Indes galantes

;William Christie tolkar Jean-Philipppe Rameau i Paris nyöppnade konsertsal

Av: Eva-Karin Josefson | 04 augusti, 2017
Essäer om scenkonst

Litteratur: Henrik Johansson, Vattnet under broarna



Mot ett förmörkat Norden


altHenrik Johansson
Vattnet under broarna
Arktos


Vattnet under broarna är en borrande, värkande, av dov sorg och vanmäktig vånda präglad samling berättelser. Den första novellen, "Ett samtal med psykologen", knyts på ett sinnrikt sätt samman med den sista, "Polisrapport 355". Cirkeln är sluten, fram tonar i obarmhärtigt pinande ljus medvetandet om ett mörkt, kallt, alienerat, socialt sönderfallande, nyliberalt empatilöst Sverige med allt mer oförsonliga och svårlösbara etniska motsättningar.

Förutom en rätt dråplig saga om odrägliga troll som missbrukar den redlige bondens gästfrihet, en novell om det öde som drabbade miljontals tyska kvinnor och barn när landet "befriades" 1945, samt två dystopiskt fabulerande texter om samvetsnöd och vedergällningsträngtan i en framtid där Sverige i den ena ockuperats av amerikansk-globalistiska trupper, och i den andra jämte jordens samtliga nationer drabbats av ett elakartat biologiskt stridsmedel till Mugabevirus som specifikt avlivar den stora majoriteten vita människor, så befinner sig läsaren i en krass, deprimerande, kulturödelagd, "mångkulturell" och multikriminell samtid.

Jag har inte läst Johanssons debut Sista steget (2005), inte heller hans Svenska röster (2007), men av recensioner på nätet framgår att Vattnet under broarna fullföljer den rebelliskt nationalistiska syftningen från dessa verk. Det är ett intressant dissidentperspektiv, och författarens djupa engagemang i upplevda samhälleliga och överhetsframtvingade missförhållanden ger berättelserna i den nya volymen en andligt-emotionell laddning som inte ofta existerar i samtida vittra sammanhang.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

De två bästa novellerna är "Vad folk egentligen menar" och "Livstids fängelse". Den förstnämnda spinner vidare på folkets mörkaste misstankar om kontroll-och övervakningssamhällets djupaste drivkrafter och presenterar en på Thomas Bodströms gestalt kalkerad "förtroendeingivande" politiker som inte drar sig för någonting när det kommer till personlig vinning och foglighet gentemot inflytelserika uppdragsgivare. "Livstids fängelse" är en lysande konstruerad novell som utspelas på Kumlaanstalten.

Först mycket sent förstår läsaren vad och vem den "nazistiske barnamördaren" som ängsligt lodar runt där bland brutala arabgäng, myspysig juggemaffia, svennehatande somalier och korrupta plitar är.

Bokens språk är rakt och enkelt, måhända i viss mån ungdomsanpassat, med många så kallade populärkulturella referenser. Språkgestaltningen fungerar överlag väl, det blir en hårdkokt direktkommunikation, men kan ibland bli en aning monotont. Att Henrik Johansson inte kommer att recenseras av de "etablerade tidningarna" kan man nog lugnt utgå från. Tyvärr råder en förljugen och kvasi-moraliskt självgod intolerans gentemot oliktänkande i krampaktigt politiskt korrekta kulturkoftekretsar.

Oavsett vad man anser om Johanssons livsideal måste man rimligen som vuxen, desillusionerad och livserfaren människa, om man är nyfiken på vilka tankar och farhågor som rör sig i folkdjupen, kunna läsa hans bok och skriva vad man tycker.

Jag hoppas att han i nästa verk förmår ge uttryck för ett något ljusare nordiskt sinnelag, som inte grottar ner sig i utstuderat bestialiska hämndfantasier.
Det är under alla omständigheter ett författarskap som förtjänar uppmärksamhet, på samma villkor som all annan prosa som skrivs på vårt språk.

Nikanor Teratologen

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Karnevalståg från Moderna Museet 1968

Art Distribution – en omöjlig historia som fyller femtio år

Vi vet att vi lever i en värld där marknadskrafterna styr och ställer. Du måste, om du vill överleva, göra dig själv till ett varumärke, det vill säga om du ...

Av: Percival | Kulturreportage | 13 augusti, 2016

Bernadette och miraklet i Lourdes

Helgon finns i de flesta religioner och intresset för helgon har varit utbrett i alla tider. Inom olika kulturer har män och kvinnor betraktats som särskilt heliga och vördnadsvärda på ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 25 maj, 2014

”Även en värld som skapar sig själv, måste en gång ha blivit skapad.”

Under en resa i Indien i december 1993, arrangerad av Samuel Strandberg i Samuel Travels, kom jag till den lilla staden Rishikesh, där Ganges flyter ut ur Himalaya. Att vi ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 04 oktober, 2013

Ingen rädder för vargen här…

”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 16 september, 2017

Humanismens historia

Illustration: Joakim Ceder Humanismen och den kristna etiken lyfts ofta fram som grunden för det västerländska samhället. Religionshistorikern Christer Hedin ser närmare på dessa traditioner och deras betydelse för dagens samhälle.I ...

Av: Christer Hedin | Essäer om religionen | 08 januari, 2011

Ester Henning och den skapande kraften

”Jag är den största konstnären”, förkunnar Ester Henning för världen. I romanfantasin ”Drömmen om Ester” fascineras Anna Jörgensdotter av hennes motstånd och okuvliga konstnärliga kraft. Författaren har närmat sig ett ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 02 november, 2017

Regler og regelstyring

Innledning Eksempler på aktiviteter som er regelstyrt, er sjakk og fotball: I det tjuende århundre dukket det opp filosofer som hevdet at språk er regelstyrt (Austin; Searle).Ut fra en oppfatning om ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 juni, 2013

Att fullgöra den plågande plikten – industrimusikens roll för individen i samhället

Einstürzende Neubauten sade tidigt i sin karriär, långt före de hade blivit det romantiskt anlagda band de inte utan finnes är idag, och medan de fortfarande gjorde en musik som ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 14 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.