Foto: Anna Rasmussen

Dansa bort den mörka tiden

På Nationalteatern i Prag framförs just nu "Trollkarlens lärling", en balettuppsättning vars berättelse springer ur det trettioåriga kriget. Medan man i Västeuropa och USA kanske bäst känner till berättelsen genom ...

Av: Belinda Graham | 01 juni, 2015
Essäer om scenkonst

Bertil Falk. Den heliga dymmelveckan

Jag är en sedan länge pensionerad dagstidnings- och TV-journalist. Dikterna skrevs för snart 60 år sedan under en kort period då jag fungerade som biträdande vaktmästare på Sigtunastiftelsen och varje ...

Av: Bertil Falk | 25 mars, 2013
Utopiska geografier

Minnen från Syrien

En alkoholiserad muslim möter oss på flygplatsen i Damaskus. Han är musiker och ska fungera som turnéledare. Inte vad jag trodde skulle bli mitt första intryck av ett muslimskt land ...

Av: Bengt Eriksson | 24 mars, 2012
Resereportage

Pennan

Jag skriver, ibland skriver jag ord, och ibland, om min ägare tillåter det, blir dessa ord meningar. Det händer ofta att jag kommer till en punkt och mer ofta än ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 15 april, 2014
Gästkrönikör

Litteratur: Elisabeth Åsbrink, Hud Minnen



Demokratiska tatueringar

altElisabeth Åsbrink
Björn Abelin (foto)  
Bläck Tatueringar
Hud Minnen
Natur & Kultur

I Elisabeth Åsbrinks och Björn Abelins Bläck Tatueringar Hud Minnen blandas vackra och sensuella foton på tatuerade människor med reflexioner över tatueringskonstens utgångspunkter och historia. Boken är uppbyggd kring samtal med tatuerare och tatuerade samt kompletterad med författarens egen beläsenhet kring ämnet. Fortfarande kan man man ibland möta fnysningar och förakt när tatueringar förs på tal. För inte så länge sen tillhörde dessa utsmyckningar av kroppen, som Nationalencyklopedin från år 2000 uttrycker saken, "mer eller mindre exklusiva subkulturer".

Vid en tillbakablick till ett uppslagsverk som Svensk uppslagsbok från sent 40-tal förklaras det att tatueringar hör hemma framför allt i lägre samhällsklasser. Nordisk familjebok (Uggleupplagan från tidigt 1900-tal) uppger att tatueringar är vanliga "inom vissa lägre samhällsklasser, men alldeles särskildt bland sjömän, prostituerade och förbrytare".

En kort promenad på stan i sommartid räcker för att inse att ovanstående inte längre är giltigt. Ibland kan det verka som att det är vanligare att vara tatuerad än att inte vara det. Under sommarlätta kläder syns fåglar, flammor och kanske en och annan drake. Tatueringar har blivit ett av de vanligaste sätten att utsmycka och uttrycka sig bland gemene man. Trots detta finns det fortfarande en önskan om att tatueringskonsten ska förbli en subkultur, förbehållen dem som står lite utanför samhället.

En av tatuerarna som intervjuas i Bläck Tatueringar Hud Minnen poängterar sambandet mellan gatukonst och tatueringskonsten; båda konstformerna utförs på okonventionella målardukar, och ingen av konstformerna sägs vara accepterade av samhället. Tatueringar kan också idag väcka starka känslor. I ett av bokens kapitel diskuteras kvinnors tatueringar. Det är en historia om gömda utsmyckningar och om att få synas utan att behaga.

Självklart har detta väckt ont blod och gör det i viss mån än idag; år 2009 blev två kvinnor utslängda från en krog i Malmö på grund av att de inte dolt sina tatueringar. Dock är händelser som denna vara ovanliga idag. Situationen är en helt annan för gatukonsten. I denna valrörelse har landets kulturminister gått ut i debatter och starkt ifrågasatt graffitins existensberättigande i det offentliga rummet. Det är svårt att tänka sig samma oförstående attityd gentemot tatueringskonsten från högsta politiska ort.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När dessutom omkring 80 miljoner människor i världen är tatuerade idag framstår konstformen som en del av en stark mainstreamkultur. Skälen att tatuera sig varierar starkt. En del vill bara bli sedda på ett annat sätt än tidigare, andra vill markera att deras liv har förändrats för alltid, somliga gör tatueringar som ska berätta om deras liv. Det kan vara en markering av livets gång, ett uppbrott från ett liv som inte förde i önskad riktning.

Tatuerare kan berätta om att människor vill ha allt mer alldagliga händelser intatuerade på sina kroppar. Kanske är det en reflexion av en självupptagen tidsålder. En bok som Bläck Tatueringar Hud Minnen gör att läsaren blir mer nyfiken på sina medmänniskor och spanar in deras axlar och armar. De snygga fotona kan göra att en som aldrig ägnat möjligheten att skaffa tatueringar en tanke plötsligt kommer på sig själv med funderingar på möjliga motiv. Det är ett gott betyg.

Henrik Svensson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 15

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 17 juli, 2017

Lokal kultur på frammarsch

Omslaget till ”Det hände i Limhamn … och Rosengren var där” (2013) är oemotståndligt. Lokomotivet – som rasade ner från tippen den 6 april 1939 och som ingenjören Edward Rosengren ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 28 oktober, 2013

Ur Skvatt.  Foto: Melker Garay

Med ryckig, sprattlig rörelse

Konstnären Stefan Teleman gav mig sin bok Skvatt. Det var en gåva. På insidan av boken skrev han: Varde ljus Melker! Och kanske menade han att det behövs ljus i ...

Av: Melker Garay | Essäer om litteratur & böcker | 01 juli, 2015

Björn Gustavssons musikkrönika

Hur mycket spännande musik man än får höra, känns det alltid lika uppfriskande att återvända till Johann Sebastian Bach. Ungefär som att lämna staden och fara iväg till en avlägsen ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 13 april, 2011

Don Quijote som en antielitistisk, antirasistisk och feministisk roman (Om klassiker och kanon…

Don Quijote som en antielitistisk, antirasistisk och feministisk roman Men vad skulle Cervantes och hans samtid säga? Spelar det någon roll? Vad är viktigast vid läsning av klassiker? ...

Av: Lidija Praizovic | Essäer om litteratur & böcker | 14 april, 2010

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Litterära gåtor, fiktionens verkligheter. Om Kristian Petris Träsket

Filmaren och författaren Kristian Petri skriver i en essä om sin fars död i Dagens nyheter hösten 2011 om bokprojektet som senare mynnade ut i den 83-sidiga bokpärlan Träsket. I ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 08 maj, 2013

Konst och sport

När en svensk skidåkare spurtar på upploppet ramlar han/hon och bli fyra, om en norsk skidåkare spurtar, vinner han/hon och om en finsk åkare sprintar i mål blir han/hon tvåa ...

Av: Niklas Anderberg | Essäer om konst | 18 augusti, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.