Gilda Melodia

Ordet

”Allt skrivande är poesi, jag erkänner inte prosans existens, allt skrivande är polyfont.” (Michail Bachtin)

Av: Gilda Melodia | 10 juni, 2016
Gilda Melodia

Fortelling og personlig identitet

Innledning Til hvert eneste arbeid svarer det en eller flere historier. Hver eneste historie har en forhistorie. I mitt tilfelle består denne forhistorien av en skisse, et utkast, som utgjøres av 10 ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 september, 2014
Agora - filosofiska essäer

Strindberg får oväntat besök

I ”Ockulta dagboken” antecknar Strindberg den 3 december 1900: ”På morgonen berättade jungfrun att ’herr Sgs son sökte i går (Söndag)’. Jag blef vettskrämd och grubblade öfver hvad som händt ...

Av: Göran Lundstedt | 25 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Cecilia Persson – En diktares första uppgift är att bli lik sig själv

Jag gick upp 4.20 och var så trött att jag kände mig illamående. Båda barnen bor heltid hos mig nu. Klockan 14.30 ska jag sätta mig på min röda cykel ...

Av: Cecilia Persson | 12 november, 2012
Utopiska geografier

Litteratur: Elisabeth Åsbrink, Hud Minnen



Demokratiska tatueringar

altElisabeth Åsbrink
Björn Abelin (foto)  
Bläck Tatueringar
Hud Minnen
Natur & Kultur

I Elisabeth Åsbrinks och Björn Abelins Bläck Tatueringar Hud Minnen blandas vackra och sensuella foton på tatuerade människor med reflexioner över tatueringskonstens utgångspunkter och historia. Boken är uppbyggd kring samtal med tatuerare och tatuerade samt kompletterad med författarens egen beläsenhet kring ämnet. Fortfarande kan man man ibland möta fnysningar och förakt när tatueringar förs på tal. För inte så länge sen tillhörde dessa utsmyckningar av kroppen, som Nationalencyklopedin från år 2000 uttrycker saken, "mer eller mindre exklusiva subkulturer".

Vid en tillbakablick till ett uppslagsverk som Svensk uppslagsbok från sent 40-tal förklaras det att tatueringar hör hemma framför allt i lägre samhällsklasser. Nordisk familjebok (Uggleupplagan från tidigt 1900-tal) uppger att tatueringar är vanliga "inom vissa lägre samhällsklasser, men alldeles särskildt bland sjömän, prostituerade och förbrytare".

En kort promenad på stan i sommartid räcker för att inse att ovanstående inte längre är giltigt. Ibland kan det verka som att det är vanligare att vara tatuerad än att inte vara det. Under sommarlätta kläder syns fåglar, flammor och kanske en och annan drake. Tatueringar har blivit ett av de vanligaste sätten att utsmycka och uttrycka sig bland gemene man. Trots detta finns det fortfarande en önskan om att tatueringskonsten ska förbli en subkultur, förbehållen dem som står lite utanför samhället.

En av tatuerarna som intervjuas i Bläck Tatueringar Hud Minnen poängterar sambandet mellan gatukonst och tatueringskonsten; båda konstformerna utförs på okonventionella målardukar, och ingen av konstformerna sägs vara accepterade av samhället. Tatueringar kan också idag väcka starka känslor. I ett av bokens kapitel diskuteras kvinnors tatueringar. Det är en historia om gömda utsmyckningar och om att få synas utan att behaga.

Självklart har detta väckt ont blod och gör det i viss mån än idag; år 2009 blev två kvinnor utslängda från en krog i Malmö på grund av att de inte dolt sina tatueringar. Dock är händelser som denna vara ovanliga idag. Situationen är en helt annan för gatukonsten. I denna valrörelse har landets kulturminister gått ut i debatter och starkt ifrågasatt graffitins existensberättigande i det offentliga rummet. Det är svårt att tänka sig samma oförstående attityd gentemot tatueringskonsten från högsta politiska ort.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När dessutom omkring 80 miljoner människor i världen är tatuerade idag framstår konstformen som en del av en stark mainstreamkultur. Skälen att tatuera sig varierar starkt. En del vill bara bli sedda på ett annat sätt än tidigare, andra vill markera att deras liv har förändrats för alltid, somliga gör tatueringar som ska berätta om deras liv. Det kan vara en markering av livets gång, ett uppbrott från ett liv som inte förde i önskad riktning.

Tatuerare kan berätta om att människor vill ha allt mer alldagliga händelser intatuerade på sina kroppar. Kanske är det en reflexion av en självupptagen tidsålder. En bok som Bläck Tatueringar Hud Minnen gör att läsaren blir mer nyfiken på sina medmänniskor och spanar in deras axlar och armar. De snygga fotona kan göra att en som aldrig ägnat möjligheten att skaffa tatueringar en tanke plötsligt kommer på sig själv med funderingar på möjliga motiv. Det är ett gott betyg.

Henrik Svensson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | Konstens porträtt | 18 juni, 2014

Konsten är en biljett - en intervju med Carl Abrahamsson

För alla som någonsin intresserat sig för den musikaliska och/eller filosofiska underjorden under den senaste tjugoårsperioden så har Carl Abrahamsson varit en av de mest uthålliga och självständiga agenterna. I en intervju presenteras ...

Av: Daniel Westerlund | Litteraturens porträtt | 21 februari, 2008

Måndagarna med Maria

Det är sent på dagen. Ändå lyser solen skarpt, obarmhärtigt. Dess strålar sticker vasst i ögonen. Maria Wines mörka och omisskännliga glasögon, aningen kattlika, skyddade som alltid denna poesins och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 27 december, 2010

Grattis Sverige

När medicine doktor Naděžda Kavalírová dog 93 år gammal i början av 2017, förlorade Förbundet av politiska fångar i Tjeckien (Konfederace politických vězňů České republiky) och Institutet för studier av totalitära regimer (Ústav pro studium ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 11 februari, 2017

Alla krossade hjärtans dag

I dag, den 6 november är utnämnd till ”Alla krossade hjärtans dag”. Yes meine Damen und Herren, i dag firas, eller vad man nu gör, ”Alla krossade hjärtans dag”. Och här ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 06 november, 2012

Marocko del II Värt att veta på väg till Essaouira

Vi befinner oss på en dagsresa från Marrakech till Essaouira i en bekväm turistbuss med medföljande guide, som livligt berättar och kommenterar det vi ser på franska och engelska. På ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | Resereportage | 03 februari, 2011

Lik i lasten. Sjömansjul 1965

  Klockan var tre på julaftonsmorgonen. M/s Tranaland mötte lotsen någon sjömil utanför Ganges mynning. Kapten König stod på bryggvingen, dagen till ära iklädd sin tropikvita uniform som visserligen var något ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 19 december, 2011

Gudabenådad i stora, vida världen, Intervju med Krister Linder

Har man en gång hört Krister Linders stämma, är det svårt att glömma den. Från den allra första tiden med Grace, Dive och andra lättsamma popexperiment på sent 80- och ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 17 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.