Om utdanning og danning

Tematikken for herværende essay er, i vid forstand, moralfilosofi, det vil si at det er om hva en bør streve etter å realisere, hva som er høyverdig og hva som ...

Av: Thor Olav Olsen | 17 september, 2009
Agora - filosofiska essäer

Monets hus i Giverny,  exteriört Foto Johan Werkmäster

I Monets fotspår genom Normandie

Ett nytt konstreportage av Johan Werkmäster den här gången på spaning efter Claude Monet

Av: Johan Werkmäster | 12 december, 2017
Essäer om konst

Fulke Greville

Fulke Greville. En dikt

Pessimistiska dikter kan vara uppmuntrande av olika skäl. De ger t.ex. anledning till motsägelse ("så illa är det väl ändå inte"), och om de är välskrivna påminner de om språkets ...

Av: Fulke Greville | 06 april, 2015
Utopiska geografier

Den unga flickans röst...

Den unga rösten hörs inte, men den ligger dold i den historiska textens komplexa manifestation. Den utvalda sjunger ändå om sina personliga upplevelser. Marias röst skulle tyckas outhärdlig i en tid ...

Av: Hans-Evert Renérius | 21 december, 2014
Gästkrönikör

Litteratur: Catherine Merridale, Ivans krig: liv och död i Röda armén 1939-1945



Vardagen i den Röda armén

altCatherine Merridale
Ivans krig: liv och död i Röda armén 1939-1945
Översättare: Kjell Waltman
Historiska Media

Med tanke på allt vi har hört och sett om landstigningen vid Normandie, bombningarna av London och evakueringen vid Dunkerque är det kanske få som känner till att betydligt större och viktigare händelser ägde rum på östfronten. Statistiken talar egentligen för sig själv: Vid slutet av andra världskriget hade 8.6 miljoner sovjetiska soldater, nästan en tredjedel av alla som tjänstgjorde i Röda armén, dött. Sammanlagt dog omkring 27 miljoner sovjetmedborgare, och de sovjetiska förlusterna var i genomsnitt tre gånger så stora som fiendens. Samtidigt uppgick britternas och amerikanernas sammanlagda förluster till lite mer än en halv miljon.

Meningen är förstås inte att trivialisera något lands krigsansträngningar, utan att belysa tidigare okända delar av nittonhundratalets största konflikt. Inom Ryssland håller de flesta fortfarande fast vid illusionen av den sovjetiske soldaten som en osjälvisk hjälte som stred för sitt land av ren kärlek, och utomlands tycks man inte kunna välja mellan bilden av den indoktrinerade fanatikern, eller den utfattige bonden, som var tvungen att kämpa för att inte skjutas av säkerhetspolisen.

 

Den brittiska historikern Cathrine Merridale, som bland annat har forskat om kommunistpartiets tidiga historia och bott i Moskva, avmytologiserar kriget och tar upp obekväma sanningar som varken dåtidens sovjetmyndigheter eller det nutida ryska styret vill veta av.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Hon berättar om de katastrofala första åren och den senare, segerrika tiden, och presenterar olika förklaringar till att Sovjet lyckades vara så enormt inkompetenta i början och ändå vinna kriget i slutändan. Hon lyckas på bara runt 500 sidor få med mycket, och varken åren strax efter den ryska revolutionen eller tiden efter krigsslutet lämnas oberörda.

Boken skulle antagligen inte ha blivit någon framgång i Ryssland, eftersom stora delar av den går ut på att dekonstruera sovjetiska propagandamyter, som även den nuvarande ryska regeringen håller fast vid. Till exempel var partisanerna, som i princip alltid framställs som hjältar, i själva verket ofta män och kvinnor som kände sig svikna av sin retirerande armé och regering, och fortsatte strida mer av rädsla för tyskarna än av kärlek till ryssarna. I många fall betedde de sig mer som banditer och informatörer än frihetskämpar, och hatades ofta av lokalbefolkningen de plundrade ifrån och spionerade på.

Hon nämner också att massvis med icke-ryska sovjetmedborgare initialt stödde tyskarna, som de trodde skulle befria dem från bolsjevikernas tvångskollektiviseringar. Röda armén var inte den mångkulturella smältdegel den framställdes som i propagandan, utan bestod av folkslag som ofta hade legat i konflikt och var djupt misstänksamma mot varandra. Ryssarna såg ukrainarna som potentiella förrädare, ukrainarna förstod sig inte på de centralasiatiska muslimerna och så vidare.

Det är läsning som kanske inte chockerar, men åtminstone får en att höja på ögonbrynen ibland. Invändningen jag som läsare har är att författaren ibland gör väldig snabba vändningar mellan att sympatisera med och fördöma det sovjetiska systemet. På sidan 266 skriver hon först att den hemliga polisens underrättelsetjänst, SMERSj, som satte skräck i både de egna soldaterna och civilbefolkningen, var "ett nödvändigt ont". Sedan, på samma sida, citerar hon en soldat som säger att "Fruktan för SMERSj fördärvade den storslagna föreställningen om ett folk som stred mot inkräktarna". Inte för att undertecknad vill att författaren ska göra ett tydligt ideologiskt ställningstagande, tvärtom, utan för att det ger ett lite märkligt, varken objektivt eller ömmande intryck.

Att djupare analyser av historia och ideologi saknas - till exempel nämns folkmordsförespråkaren Ilja Ehrenburg bara i förbigående - kan kanske irritera de som redan har mycket förkunskaper och vill veta mer, men detta är snarare en introduktion till än djupdykning i ämnet.

Istället för att bara vara en redogörelse för ett historiskt förlopp är boken ett sätt att komma närmare vardagen hos de anonyma män och kvinnor som tjänstgjorde i Röda armén. Ivans krig är inte lika känd som Simon Sebag Montefiores eller Antony Beevors verk, men den är ändå läsvärd för alla med intresse för 1900-talshistoria.

Nicholas Padellaro

Ur arkivet

view_module reorder
Abbas Kiarostami Foto CC BY-SA 3.0

Att begravas: bildspråk i Kiarostamis Smak av körsbär

Abbas Kiarostami är en av Irans mest hyllade filmskapare. Med Smak av körsbär blev han belönad med Guldpalmen i Cannes för snart tjugo år sedan. Många som skrivit om filmen ...

Av: Sonya Helgesson | Filmens porträtt | 04 mars, 2016

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 september, 2015

Three ladies in Cairo. Del II. From northern slopes to oriental deserts

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 10 juli, 2014

Eddie och Reb in da House

  Eddie och Reb. Foto: Agneta Tröjer Eddie och Reb in da House I år har Pride House flyttat in på Södra Teatern med ett digert programutbud under Prideveckans första fem dagar. Det ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 04 augusti, 2007

III De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Det handlar om Korridorens stilla förändringar i ljushänseende från morgonstund med naket ljus till grumligt eftermiddagsbleke med försåtliga skuggor döljande dagens dels konkreta dels imaginära minnesspekulationer och rekapitulationer som efterföljs ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juli, 2011

Bukowski, John Fante och Antikristen

Charles Bukowski. Foto: Slime Bukowski hotade sitt förlag Black Sparrow att han skulle sluta skriva om de inte köpte in alla John Fantes publikationer. Han skriver i förordet till Ask ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om litteratur & böcker | 09 september, 2008

Robert Burns i översättning av Erik Carlquist

Writers´ Museum, en av Edinburghs sevärdheter, är tillägnat de skotska nationalförfattarna Robert Burns, Walter Scott och R.L.Stevenson. Där visas, förutom originalmanuskript och porträtt, sådant som Scotts schackbord och en ring med ...

Av: Robert Burns | Allmänna reportage | 20 maj, 2013

Jean Genet – Poetikern med döden som frihet

Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör,så förbliver det ett ensamt korn; men omdet dör, så bär det mycket frukt. (Johannes12:24) Att uppenbart få en stark ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 11 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.