Författarens vardag och litteraturens överlevnad

”Nej, för all del, käre unge man, tänk ej på att ge ut från trycket Edra dikter. Ni skulle endast bli utskrattad, så omogna äro de i alla afseenden – ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2015
Stefan Whilde

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Året fan klev ner från väggen och in i farstun

Oroligheter. Det oroliga läget. Den svåra situationen. Svagheter. Det har varit ett år med ett överflöd av ord som dag för dag lämnar oss mindre berörda, trots att det borde vara ...

Av: Linda Bönström | 01 januari, 2015
Gästkrönikör

Sångerskan Vanja Renberg om vardagen och stå på scen med The Vanjas. Foto: Martin Wallén.

Intervju: Vanja Renberg

Många av de artister jag porträtterar får med sig musiken från hemmiljön och det gäller också Vanja Renberg. Men Vanja har valt sin egen väg, långt från hemmets musikval av ...

Av: Thomas Wihlman | 03 maj, 2016
Musikens porträtt

Litteratur: Ola Wikander, Orden och evigheten. Tankar om språk, religion och humaniora



Humanister i alla länder – förena er!

Ola Wikander, foto:  Tine Guth Linse
Ola Wikander · Orden och evigheten. Tankar om språk, religion och humaniora
Förlag: Wahlström & Widstrand · ISBN: 9146219927.

Trots alla långa och sega år jag tillbringat i skolbänken har jag egentligen bara haft en enda riktigt bra lärare. Det var Rolf Lindborg, idé- och lärdomshistoriker i Lund, som gick bort förra året. Ett av hans stora problem var latinet. Han kunde inte få rätsida på hur tusan han skulle kunna bedriva högre undervisning i ämnet när nästan inga studenter längre kunde latin.
All idé- och lärdomshistoria, ja all kulturhistoria före – låt säga – sekelskiftet 1800 kräver egentligen grundliga kunskaper i latin av den uppenbara och enkla anledningen att nästan alla böcker inom samtliga vetenskaper skrevs på de allt annat än ädla romarnas språk. Rolf Lindborg, som själv översatte en del från latinet, dyker osökt upp i minnet när jag läser språksnillet Ola Wikander nya bok ”Orden och evigheten”, en frikostig samling essäer och artiklar kring de mest skilda och udda ämnen. Hela boken är en lysande demonstration av hur intimt språk – såväl döda som levande – och kulturhistoria hänger samman. Och även hur vardagsföreteelser får en annan och begripligare innebörd, ibland också en djupare mening, i ljuset av språkens utveckling. Ola Wikander rör sig i denna nya bok över vida fält. Till vardags är han forskare och lärare i Gamla Testamentets exegetik. Men hans intressen och kunskaper – båda vad avser språk och religion, historia och samtida fenomen – är avsevärt mer vittgående än så. Han skriver om dataspel, fantasyromaner, arameiska, japanska dataspel och deras stora intresse för den nordiska asatron, Visdomshuset i Bagdad som skövlades 1258 vid den mongoliska invasionen, gothband, Talmud, Mel Gibsons Jesusfilm, kabbalan, teveprogram, blandspråk och hur språk dör ut. Med en nästan lekfull lätthet hanterar Ola Wikander minst sagt avancerade och för de flesta helt okända litterära verk och utdöda språk (han behärskar enligt presentationen ”ett dussin döda språk och ett antal levande”). Med samma lätta hand tecknar han deras bakgrund och betydelse. Han belyser avgörande sammanhang som texter och språk spelat genom historien, visar konkret hur språket även kan styra våra tankar och vår syn på världen. Hans syfte är folkbildande, i ordets bästa mening. Han vänder sig inte till sina vetenskapliga kollegor – även om de säkerligen lusläser hans böcker – utan till envar av oss. Jag skulle till och med våga påstå att ”Orden och evigheten” är underhållande och djupt givande läsning även för den som under skoltiden tyckte att grammatik var det träigaste och tradigaste som fanns. Ola Wikander drivs av stor passion. Han brinner för sin sak. Det ger liv och blod åt hans texter. Engagemanget, hans kunskapsglädje och glupande hunger efter nya kunskaper och insikter, smittar avsevärt effektivare än svininfluensan. Dessutom hänfaller han inte åt någon form av lärdomshögfärd eller elitism utan står i stället nära den en gång stolta tradition som enklast kan betecknas som arbetarrörelsens humanism. Kanske är det också därför jag kommer att tänka på Rolf Lindborg som – i Bengt Lidforss anda – förenade lärdom med rättvisepatos, forskningslidelse med folkbildning. När Ola Wikander utan minsta krusiduller eller krystade vändningar försvarar den humanistiska bildningen, den humanistiska människosynen, i essän ”Antihumanismens spöke” så skulle nog den mest inskränkt så kallat nyttoinriktade och fyrkantiga politiker – som fortfarande kan läsa annat än ekonomiska kalkyler och demagogiska floskler – få ett och annat att reflektera över. ”Att vara humanist”, skriver Wikander, ”är inte bara att välja forskningsfält, det är ett livsval och en livshållning, en som erkänner människans mirakulösa egenskaper som värda att studera i sig själva, inte bara människan som en produkt utan som en egen skapare.” Och uppmanar i god tradition: ”Humanister i alla länder – förena er!” Börja gärna med att läsa ”Orden och evigheten”. Crister Enander


Stöd Tidningen Kulturen - köp boken hos Adlibris eller Bokus.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Välljudande oljud och vilsna bloggare

Det skriker, det skränar, det skär i öronen och alla är glada. Det är tredjedag jul i Växjö och Tomtenoise öppnar porten för alla som vill vara med och föra ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 06 januari, 2010

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning

Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 09 mars, 2009

Resan till på h:ströms evenemang, och om allt möjligt

Foto: Patrik Tornéus Hätsk, bra, fin, spännande, lite märklig, många människor, resan. For på lördaghen, på aerodromen köper han flygkaptenen och hans fem cmeter lägre pilot var sin flaska ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 08 september, 2008

Ljusets mytologi

Karlheinz Stockhausen i Skinnskatteberg, år 2000. Bild: Gudrun Edel-Rösnes Om operaprojektet "Licht" av Karlheinz Stock­hausen. Tidningen Kulturens Guido Zeccola ger oss här ett porträtt av Karlheinz Stockhausen och hans ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 14 augusti, 2010

Kris som möjlighet. Har människan en framtid på Jorden?

Det finns en förening i England som heter Scientific and Medical Network (SMN). Det är en världsomspännande organisation som begrundar och söker förbättra vår världsbild och vårt tänkande, så att vi skall ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 september, 2011

Metaforens metamorfos

”tungans makt är bruten och under hudenlöper elden genast i fina flammor” De två versraderna är lånade av Sapfo, en av den moderna kärleksdiktens tidigaste arkitekter. Trots det faktum att de ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 02 maj, 2013

 Beatrice Månsdotter

2017 – ett nytt Kärlekens År?

Jag vet inte hur det är för er läsare, men jag har lovat mig själv att inte falla för fel man, igen. Ja ni vet det där med förälskelser som ...

Av: Beatrice Månsdotter | Gästkrönikör | 02 januari, 2017

Filosofi og framskritt. Del 1

Innledning Det gis flere ulike måter å befatte seg med filosofi, uten at en selv er filosof, som å forelese i filosofi ved et universitet, at en skriver bøker om filosofiske ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts