Vladimir Oravsky av Elena Piligrim

Klippboksutdrag

Satt på SJ-tågets ”tysta avdelning” på väg mot Kastrup. Igen. Läste korrekturet till min kommande kortroman ”Mona Lisas leende”, som handlar om geniet Leonardo da Vinci under hans arbete på ...

Av: Vladimir Oravsky | 01 september, 2015
Gästkrönikör

Blir du lönsam lille vän?  Foto: Carl Henrik Tillberg

Cirkeln sluts i södra Frankrike, ett möte med ett av Sveriges främsta konstnärspar

Är du lönsam lille vän är utnämnd till Sveriges mest kända målning, men vad hände egentligen med upphovsmakaren Peter Tillberg? Katinka Kant har åkt ned till Aix-en-Provence och hälsat på ...

Av: Katinka Kant | 23 mars, 2017
Konstens porträtt

Lin Fengmians uggla är egentligen en uv

Den kinesiska uven av konstnären Lin Fengmian (1963) förefaller så sorgsen. Kanske för att den kom till Sverige, förvärvad mer eller mindre direkt av familjen Ramel, och blev kallad uggla ...

Av: Birgitta Milits | 07 december, 2013
Konstens porträtt

Carl Schmitts antiliberala partisaner

Carl Schmitts antiliberala partisaner Den rättshistoriska tidskriften Jur commune karakteriserade Heinrich Meiers bok Carl Schmitt, Leo Strauss und Der Begreiff des Politischen som "...une travail du grande qualité". Meier var 95 ...

Av: Bo Cavefors | 11 januari, 2007
Essäer om samhället

Essäer

Harpan på Drachmanns grav

På skalden Holger Drachmanns grav bland klittren på Skagens Sønderstrand finns det en harpa, eller kanske är det en lyra. En lyra i järn på det minnesmonument som Peder Severin Kröyer skapade till Drachmanns minne. Drachmanns grav ligger bland klittren - med utsikt över havet och Grenen. Men havet är inte till att lita på, så Drachmanns urna och monument har måst flyttas flera gånger undan sandflykten. Nu tronar det inte längre så högt upp som det gjorde den gången, när Holger Drachmanns stämma i världen just hade tystnat.

Lyran på Drachmanns grav är inte bara en musikalisk symbok, den är faktiskt ett musikinstrument. Man kan spela på Drachmanns grav. Fyra strängar - fyra toner. H CISS E H. Ett slags keltiska klanger uppe i Nordjylland, vilket inte är det minsta märkligt. England och Danmark var ju samma land under forna tider. En egendomlig melodi, blandad med det ständiga bruset från havet och vinden. Vilken upptäckt - ingen i Skagen tycktes veta om det, förrän jag och min vän, den danske poeten, kom dit under en pingstvecka.

Den goda essäisten

Vad kännetecknar en god essäist? Frågan är kanske lika svår att besvara som vad kännetecknar god konst? Det hamnar till slut i en subjektiv värdering utifrån vilka intresseområden, vilken bakgrund och estetiska preferenser man har som läsare och hur väl skribenten lyckas fånga upp kriterierna.

Indiana Jones och hans arabiske vän

Det är nu klart att det blir en ny Indiana Jones-film, den femte i ordningen. Filmen ska upp på biograferna sommaren 2019. Vart ska han resa den här gången?

Andra världskriget som ursprungsmyt

 

altDen dominerande berättelsen om Andra världskriget kan ses som ett sätt att befästa och legitimera rådande maktförhållanden på det internationella planet och har på så sätt en funktion för det av Väst dominerade internationella systemet som liknar ursprungsmyternas roll i nationers och staters historieskrivning, hävdar N J Roland Johansson.

Vem har inte någon gång inför en "Pianisten" eller en "Rädda menige Ryan", tänkt "Nej, inte ännu en film om Andra världskriget". För oss som växte upp på 60- och 70-talen var skildringar av Andra världskriget något man fick sig till livs i en strid ström över TV-skärmen. Även om en utveckling mot mera nyanserade skildringar ägt rum sedan 70-talet, så har segrarnas perspektiv fortsatt att dominera helt och de tyska filmer man sett kan räknas på ena handens fingrar. Också skildringar från den för kriget så viktiga östfronten är sällsynta. Istället förhärskar ett amerikanskt och brittiskt perspektiv med ett återkommande tema: västmakternas kamp mot det onda i form av nazismen. Berättelserna kan skifta mellan dramatiseringar av enskilda människoöden och de stora ledarnas roll, men fokus ligger nästan alltid på den brittiska och amerikanska insatsen.

Att vara på väg

Det som händer är vad som rör sig i atomernas värld, var det en bygdefilosof som sade. Och allt är rörelse, från det mikroskopiska till det som händer långt bortom Vintergatan. Att också vi människor förflyttar oss är sannerligen ingenting nytt, folk har vandrat genom seklers lopp. från den ena världsdelen till den andra och så lär det också bli i framtiden.

Vårt mäktigaste verktyg

Man behöver kanske inte vara antropolog för att gissa sig till vilka som är de egenskaper som skiljer människan från primater. Humor och skratt, religiositet, drivkraften att skapa konst är tydligen förbehållna "homo sapiens", eller kanske släktet "homo". Men var ligger skiljelinjen?
Andra förmågor delar människan i princip med primater, eller i vart fall med dem som står högst i den fylogenetiska skalan; dock med stora skillnader beträffande i vilken grad. Det är väl känt att människoapor känner igen sig när de ser sig i en spegel, men människans egeninsikt och abstraktionsförmåga är mycket mer utvecklade.

Att leva och dö som Joe Strummer

I Marcus Birros roman Att leva dö som Joe Strummer (2010) möter vi en medelålders man som växt upp i Göteborg men som numera bor i Norrköping. Som ung i glidningen mellan 80- och 90-tal spelade han i punkbandet The Christer Petterssons. En av de gamla polarna dör av ett medfött hjärtfel, precis som Joe Strummer i The Clash, och huvudpersonen återvänder till hemstaden för att få ihop bandet och spela på begravningen.

Ur arkivet

view_module reorder

Filip Lindberg. Några dikter

Filip Lindberg (f. 1990),studerar masterprogramet i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Även redaktör för litteraturtidskiften Tydningen.                      

Av: Filip Lindberg | Utopiska geografier | 14 april, 2014

Isabella Lundgren

Nya generationers samtal centralt för yttrandefriheten

Vår civilisations överlevnad hänger på vår förmåga att kommunicera, för klarar vi inte det så kommer vi att slåss, kriga och förgöra varandra istället.

Av: Isabella Lundgren | Essäer om samhället | 22 maj, 2017

In memoriam Rautavaara

In memoriam Rautavaara Stefan Hammarén skriver ett memorandum över Tapio "Tapsa" Rautavaara, finsk sångare, skådespelare och idrottsman.

Av: Stefan Hammarén | Musikens porträtt | 09 november, 2006

Den stockholmska barfotatrion åter på frammarsch

  Bandets galne trummis Andreas, basisten Joen och Martin. Den stockholmska barfotatrion på frammarsch Riffrockarna, Jaaris pojkar eller den underliga barfotatrion. Som man säger: kärt barn har många namn. Deras egentliga och ...

Av: Petter Stjernstedt | Musikens porträtt | 16 februari, 2007

Afrikanska toner och skönsång på jazzfestivalen

Etienne Mbappé. Afrikanska toner och skönsång på jazzfestivalen I slutet av oktober gick jazzfestivalen i Umeå av stapeln. Det fanns åtta scener och framföranden för alla smaker, från skönsång med The ...

Av: Calle Hedrén | Kulturreportage | 13 november, 2007

Idioten på muséet

Hörde en gång om en idiot som gjorde ett museum på precis allt som flöt iland hos honom vid ett klippors ytterskär, bl.a. åror, lådor med smuggelsprit, talrika naziuniformer, EFFOA:s ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 26 oktober, 2011

Hatthyllan

Det var en höstkväll och allt var stilla. Regnet piskade mot stuprännan. Han satt där med ögonen i den dammiga boken. Sidorna var skrynkliga. Fyllda med kaffefläckar och intorkade ostbitar. Han ...

Av: Stina Nilsson | Utopiska geografier | 05 maj, 2010

Om Nijinskys teckningar

Bild och ande är på något sätt oskiljaktiga hos Nijinskys tecknade motiv värld. De linjer han skapar och återger med krita, kol, grafit, pastell eller olika sorters tusch och vattenfärger ...

Av: Jonas Lindman | Gästkrönikör | 29 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts