Sorgen finns ju där tillgänglig hela tiden.Intervju med Regina Lund

Stormvinden i solstrålens mitt, den mångbegåvade multikonstnären och renlevnadsivraren Regina Lund – ständigt lika aktuell – släpper den 7 december sin diktsamling Laserstrålar på Kalla Kulor förlag. Det är knappast ...

Av: Freke Räihä | 14 november, 2011
Övriga porträtt

Illustration: Hebriana Alainentalo

Onåbar del 4 av Gabriella Olsson

Hon vinglade och höll sig i väggar och möblemang. ”Var Jean-Pierre din och Pé-Pés son?” frågade Gilles. Han upprepade frågan tills han tröttnat. Hon hade inga svar att ge. Hennes ...

Av: Gabriella Olsson | 27 juli, 2015
Utopiska geografier

Benjamin 16

Håkan Eklund OM BENJAMIN Benjamin är en serie skapad och ritad av kulturella mångsysslaren Håkan Eklund. Det handlar om en-rutingar och serien används ofta av skaparen för att belysa dumma företeelser i allas ...

Av: Håkan Eklund | 03 december, 2011
Kulturen strippar

En färd mot utplåning*

"Bland den moderna vetenskapens största bedrifter vet jag få som inte utnyttjats för att mörda eller lemlästa", konstaterade den framstående österrikisk-amerikanske biokemisten Erwin Chargaff dystert för 20 år sedan. Som ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 14 januari, 2010
Essäer om samhället

  • Essäer
  • Publicerad:

Om tro och vetande och behovet att ett gemensamt samtalsrum



altEn sentida hypotes hävdar att det finns en gen som styr individens spiritualitet. Den så kallade gudsgenen.

Denna hypotes framlades i modern tid av den amerikanska genetikern Dean Hamer, och har givit upphov till en del kontroverser och kritisk respons från både den vetenskapliga och religiösa världen. Hypotesen föreslår i korthet att spiritualitet till viss del är ärftligt och under evolutionens gång har kommit att favoriseras och därmed öka i förekomst och utsträckning i den mänskliga populationen. Den ärftliga funktionen tillskriver Hamer VMAT2-genen (The Vesicular Monoamin Transporter 2).

Han själv är noggrann med att påpeka att mycket forskning kvarstår innan hypotesen uppnår tillfredställande klarhet genom utgallring av existerande frågetecken såsom varför spiritualitet har kommit att favoriseras ur ett evolutionärt perspektiv .

Historiskt sett har naturvetenskapens försök att på ett vetenskapligt sätt hantera trosfrågor ofta mötts av skepsis från teologers håll; en skepsis som nuförtiden är aningen mer återhållsam. En allmän atttityd att tro och vetande är ikommensurabla är dock fortfarande förekommande i den religiösa och teologiska diskursen. Detta har dock inte hindrat flertalet forskare inom olika natur- och humanvetenskapliga discipliner, däribland Hamer, att applicera att använda sina respektive vetenskapliga mätmetoder på religiositet och spiritualitet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Hamers hypotes utgör bara en bråkdel av natur- och humanvetenskapens inträde på religionsvetenskapens och teologins scen. Ett annat exempel som kan anges är den amerikanska psykologen Paul Blooms påstående att människan är medfött disponerad att vara kreationist. Huruvida Hamers hypotes och Blooms påstående stämmer eller inte är säkerligen inte av så stor vikt för den övertygat troende. Han eller hon kommer med största säkerhet att ignorera dylika påståendens sanningshalt och bibehålla sin övertygelse. Det faktum att dessa påståenden överhuvudtaget existerar är dock en nagel i ögat för den religiösa diskursens förutvarande ensamrätt att uttala sig om trosfrågor.

En urholkning av denna ensamrätt är enbart en naturlig och positiv utveckling. Naturlig i den bemärkelse att vetande är en ständig rörelse framåt, och att en fusion mellan olika sorters vetande slutligen är oundvikligt. Positiv i den bemärkelse att ett utökande av -låt oss kalla det- plausibelt vetande erhåller ett värde i sig. Samt positiv i den bemärkelsen att natur- och humanvetenskapliga hypoteser till förekomsten av religiositet och spiritualitet helt enkelt erbjuder alternativa förklaringar och därmed med stor sannolikhet äger potentialen att tillfredställa och/eller tilltala en bredare demografi.

altNaturvetenskapen demokratiserar så att säga religionen.

På samma gång som man med enkelhet kan lyfta fram det positiva häri går det inte att förneka existensen av en överskuggande problematik, vilket är det faktum att de båda fälten -natur- och humanvetenskapen samt religionen- agerar utifrån radikalt skilda spelregler; utifrån radikalt skilda epistemiska antaganden. När detta är fallet är det av vikt att parterna sinsemellan visar varandra vederbördig respekt och att denna respekt vidhålles över tid. Detta är något som båda parter -av politiska eller personliga skäl- ofta medvetet som omedvetet förbiser. Kommunikationen mellan den religiösa och vetenskapliga världen är från första början behäftad med problem. Visas inte vederbördig respekt tenderar denna problematik att blomma ut i en omaskerad och destruktiv antagonism, vilket ofta är fallet i kommunikationen mellan radikalt övertygade individer av alla de olika slag. Om man är övertygad i sin tro om något, och denna tro ligger till grund för ens allmänna hållning till livet, är det naturligt att beakta allt som urholkar denna grund som mer eller mindre fientligt. Alla försök som direkt eller indirekt leder till en urholkning av den radikalt övertygades grund är dock inte något som kan eller ska undvikas. Vad som dock kan undvikas är att de teser som den vetenskapliga eller religiösa verksamheten ger upphov till används i nedlåtande syfte gentemot motparten. Ett sådant beteende brister i respekt och i längden även trovärdighet. Ett exempel på denna sortens beteende från den sekulära världen är evolutionärbiologen Richard Dawkins privata korståg mot all organiserad religion. Tillsammans med filosofen Daniel Dennet, neuroforskaren Sam Harris och journalisten, samt författaren Christopher Hitchens för han en ofta hetsig och ateistiskt militant diskussion om religionens avskaffande. Istället för att på ett produktivt sätt propagera för den naturalistiska världshållningen strävar althan efter en sorts vetandets homogenisering. I mångt och mycket skiljer detta förhållningssätt sig inte nämnvärt från den skadliga dogmatism som är vanligt förekommande hos många religiösa rörelser. En dogmatisk ateist håller lika (osunt) hårt fast vid sina övertygelser som en dogmatiskt troende.

Om uppkomsten av ett civilt samtalsrum i trosfrågor ska vara möjlig, vilket borde vara önskvärt, måste den dogmatiska ateisten ändra sitt hetsiga tilltal medan den dogmatiskt troende inte kategoriskt förvägrar natur- och humanvetenskapen att uttala sig i frågor om religion och spiritualitet. Detta skulle dock avkräva ett avskaffande av dogmatismen hos båda parter, vilket förefaller vara en naiv förhoppning. Om de båda emellertid vore villiga att släppa sin dogmatism skulle den möjliggjorda kommunikationen sannolikt ge upphov till uppkomsten av just ett sådant civilt samtalsrum. Ett samtalsrum som skulle kunna fungera som både frirum för båda parter och som en kreativ källa. I detta sammanhang, som ett inlägg till ett sådant öppet forum, ser jag Hamers hypotes som uteslutande positiv. Om det visar sig att genen finns eller inte är i förhållande till detta - enligt mig- mindre viktigt.

Aje Björkman

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Episoder från Jerusalem: episod 1

Jag bor i Jerusalem. Smålands Jerusalem. Mellan de två Jerusalemer är det nästan ingen skillnad, förutom att den ena ligger i Småland. Kan du gissa vilken? En av de riktigt påtagliga ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 september, 2013

VIPPARE tag plats!

En av sommaren begivenheter var en VIP-resa den 9 augusti sträckan Kalmar – Emmaboda tur och retur med två mellanliggande stopp Nybro och Örsjö. Regionen och kommunerna samt den starka ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 12 augusti, 2014

Craig Taylor: Londoners

Metoden är enkel men effektiv: man låter folk prata på om egna erfarenheter, några stickrepliker behövs knappast för att hålla igång berättarflödet. Så får man, med varsam redigering och trivialiteterna ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 07 augusti, 2012

August och kvinnorna

Johan August Strindberg var sinnligt lagd med anlag för impotens. Impotensen kom sig av ett sedan barndomen inlärt dåligt självförtroende. I skuggan av fadern Carl Oscar, doktor Kapffs skrifter om ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 14 maj, 2011

Anna Fredén. En dikt

Jag är en typisk sängskrivare som helst läser Ann Jäderlund och Pia Tafdrup. När min man sitter med hörlurarna på för att lyssna och skriva så ligger jag i sängen med ...

Av: Anna Fredén. | Utopiska geografier | 06 oktober, 2014

Sammetsnässlan kategorika

(i natt kl. c. 5.20 blev jag klar med min definition av sammetsnässlan, och man ska fan inte börja skriva efter klockan 3, sedan somnade jag som en död trots ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 februari, 2013

Sosialetikk. Del II

For å komme på sporet av grunnlaget for autentiske yrkesvalg, har en å tenke videre enn å oppholde seg ved de ytre sanser, for nå er det om ‘mening’. For ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 08 februari, 2014

Julvandring i underjorden

Det här är Västerlandet. Solen har gått ner i väster, och det är mörkt. Förmodligen är det Europa det är fråga om. Ja, så är det. Europa och Stockholm, stockarnas ...

Av: Percival | Utopiska geografier | 15 december, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.