Botanisk teater, 1924-1934. Foto: Thomas Notini

Att göra det osynliga synligt

I skrivande stund pågår på Moderna Museet i Stockholm en liten, sparsmakad utställning med verk av den tysk-schweiziske Paul Klee och den svenske Ivan Aguéli. Den är tematiskt väl uppbyggd ...

Av: Thomas Notini | 01 mars, 2016
Konstens porträtt

Marco Missiroli. Foto Gian-Luca Rossetti

Skrivkonsten mellan väsentlighet och dikt

Marco Missiroli är född 1981 i Rimini men bor sedan många år tillbaka i Milano, där han givit ut flera böcker och fått prestigefulla priser som Premio Campiello, Premio Comisso ...

Av: Guido Zeccola | 07 november, 2014
Litteraturens porträtt

Gustav Mellberg - den förste utvandraren från Habo till Nordamerika 1843

För drygt tvåhundra år sedan föddes Gustav Mellberg eller Gustav Andersson, som han hette fram till den dag då han vid 14 års ålder började skolan vid Jönköpings Högre Lärdomsskola. Gustav ...

Av: Hans-Evert Renérius | 21 mars, 2014
Kulturreportage

Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | 06 december, 2017
Reportage om politik & samhälle

  • Essäer
  • Publicerad:

Om tro och vetande och behovet att ett gemensamt samtalsrum



altEn sentida hypotes hävdar att det finns en gen som styr individens spiritualitet. Den så kallade gudsgenen.

Denna hypotes framlades i modern tid av den amerikanska genetikern Dean Hamer, och har givit upphov till en del kontroverser och kritisk respons från både den vetenskapliga och religiösa världen. Hypotesen föreslår i korthet att spiritualitet till viss del är ärftligt och under evolutionens gång har kommit att favoriseras och därmed öka i förekomst och utsträckning i den mänskliga populationen. Den ärftliga funktionen tillskriver Hamer VMAT2-genen (The Vesicular Monoamin Transporter 2).

Han själv är noggrann med att påpeka att mycket forskning kvarstår innan hypotesen uppnår tillfredställande klarhet genom utgallring av existerande frågetecken såsom varför spiritualitet har kommit att favoriseras ur ett evolutionärt perspektiv .

Historiskt sett har naturvetenskapens försök att på ett vetenskapligt sätt hantera trosfrågor ofta mötts av skepsis från teologers håll; en skepsis som nuförtiden är aningen mer återhållsam. En allmän atttityd att tro och vetande är ikommensurabla är dock fortfarande förekommande i den religiösa och teologiska diskursen. Detta har dock inte hindrat flertalet forskare inom olika natur- och humanvetenskapliga discipliner, däribland Hamer, att applicera att använda sina respektive vetenskapliga mätmetoder på religiositet och spiritualitet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Hamers hypotes utgör bara en bråkdel av natur- och humanvetenskapens inträde på religionsvetenskapens och teologins scen. Ett annat exempel som kan anges är den amerikanska psykologen Paul Blooms påstående att människan är medfött disponerad att vara kreationist. Huruvida Hamers hypotes och Blooms påstående stämmer eller inte är säkerligen inte av så stor vikt för den övertygat troende. Han eller hon kommer med största säkerhet att ignorera dylika påståendens sanningshalt och bibehålla sin övertygelse. Det faktum att dessa påståenden överhuvudtaget existerar är dock en nagel i ögat för den religiösa diskursens förutvarande ensamrätt att uttala sig om trosfrågor.

En urholkning av denna ensamrätt är enbart en naturlig och positiv utveckling. Naturlig i den bemärkelse att vetande är en ständig rörelse framåt, och att en fusion mellan olika sorters vetande slutligen är oundvikligt. Positiv i den bemärkelse att ett utökande av -låt oss kalla det- plausibelt vetande erhåller ett värde i sig. Samt positiv i den bemärkelsen att natur- och humanvetenskapliga hypoteser till förekomsten av religiositet och spiritualitet helt enkelt erbjuder alternativa förklaringar och därmed med stor sannolikhet äger potentialen att tillfredställa och/eller tilltala en bredare demografi.

altNaturvetenskapen demokratiserar så att säga religionen.

På samma gång som man med enkelhet kan lyfta fram det positiva häri går det inte att förneka existensen av en överskuggande problematik, vilket är det faktum att de båda fälten -natur- och humanvetenskapen samt religionen- agerar utifrån radikalt skilda spelregler; utifrån radikalt skilda epistemiska antaganden. När detta är fallet är det av vikt att parterna sinsemellan visar varandra vederbördig respekt och att denna respekt vidhålles över tid. Detta är något som båda parter -av politiska eller personliga skäl- ofta medvetet som omedvetet förbiser. Kommunikationen mellan den religiösa och vetenskapliga världen är från första början behäftad med problem. Visas inte vederbördig respekt tenderar denna problematik att blomma ut i en omaskerad och destruktiv antagonism, vilket ofta är fallet i kommunikationen mellan radikalt övertygade individer av alla de olika slag. Om man är övertygad i sin tro om något, och denna tro ligger till grund för ens allmänna hållning till livet, är det naturligt att beakta allt som urholkar denna grund som mer eller mindre fientligt. Alla försök som direkt eller indirekt leder till en urholkning av den radikalt övertygades grund är dock inte något som kan eller ska undvikas. Vad som dock kan undvikas är att de teser som den vetenskapliga eller religiösa verksamheten ger upphov till används i nedlåtande syfte gentemot motparten. Ett sådant beteende brister i respekt och i längden även trovärdighet. Ett exempel på denna sortens beteende från den sekulära världen är evolutionärbiologen Richard Dawkins privata korståg mot all organiserad religion. Tillsammans med filosofen Daniel Dennet, neuroforskaren Sam Harris och journalisten, samt författaren Christopher Hitchens för han en ofta hetsig och ateistiskt militant diskussion om religionens avskaffande. Istället för att på ett produktivt sätt propagera för den naturalistiska världshållningen strävar althan efter en sorts vetandets homogenisering. I mångt och mycket skiljer detta förhållningssätt sig inte nämnvärt från den skadliga dogmatism som är vanligt förekommande hos många religiösa rörelser. En dogmatisk ateist håller lika (osunt) hårt fast vid sina övertygelser som en dogmatiskt troende.

Om uppkomsten av ett civilt samtalsrum i trosfrågor ska vara möjlig, vilket borde vara önskvärt, måste den dogmatiska ateisten ändra sitt hetsiga tilltal medan den dogmatiskt troende inte kategoriskt förvägrar natur- och humanvetenskapen att uttala sig i frågor om religion och spiritualitet. Detta skulle dock avkräva ett avskaffande av dogmatismen hos båda parter, vilket förefaller vara en naiv förhoppning. Om de båda emellertid vore villiga att släppa sin dogmatism skulle den möjliggjorda kommunikationen sannolikt ge upphov till uppkomsten av just ett sådant civilt samtalsrum. Ett samtalsrum som skulle kunna fungera som både frirum för båda parter och som en kreativ källa. I detta sammanhang, som ett inlägg till ett sådant öppet forum, ser jag Hamers hypotes som uteslutande positiv. Om det visar sig att genen finns eller inte är i förhållande till detta - enligt mig- mindre viktigt.

Aje Björkman

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Leonard Cohen

So Long, Leonard, and Thank You For the…

“I forget to pray for the angels …. and then the angels forget to pray for us.” (So Long, Marianne, 1967) “If you are the dealer I’m out of the game ...

Av: Dr Jytte Holmqvist | Gästkrönikör | 13 november, 2016

Ångest och frihet hack i häl på Kierkegaard och Giddens

Sprit Fixt av Hebriana Alainentalo I modern poesi, sägs det, är ordet "ångest" bannlyst. När det gäller övrig skönlitteratur är det desto mer gångbart, men även där under förutsättning att ämnet ...

Av: Roberth Ericsson | Agora - filosofiska essäer | 17 juli, 2010

Moln över den föränderliga världen – Leopold Museum i Wien

Moln fascinerar – men det är kanske första gången som moln blivit tema för en utställning. Nu visar Leopoldmuseet i Wien en omfattande utställning av 300 verk, som lånats ut ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om konst | 05 maj, 2013

Veckan från hyllan, vecka 20 - 2012

På måndag är det 100 år sedan August Strindberg gick bort. Kulturministern har kollat upplagesiffrorna och kommit fram till att den där Strindberg måste vara lika bra, eller kanske till ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 12 maj, 2012

Veckan från Isabel Allende via IKEA

Det går inget vidare för Ingvar Kamprad. Först avslöjades det att han var långt mer aktiv nazist än han har medgett, och dessutom att hans nazistsympatier har fortsatt långt efter ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 03 september, 2011

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar.

Del 10   Ja, det kan man fråga sig. Och man kan också fråga sig om det i sig är en relevant fråga, och så vidare... Och Donnerwetter vad många tyskar det ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 29 april, 2011

En liten blåsa i Guds andes glas

Jag är förtvivlad, full av ångest och riven i djupet som aldrig förr! Det är nåt fel med mig! Det är som att återuppbygga ett hela tiden raserande och sönderblandat ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 september, 2011

Olika bokomslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor ...

Av: Lisbeth Ekelöf | Essäer om litteratur & böcker | 08 mars, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts