Oavhängigt perfektionens hegemoni – Progglådan del 1

”Man ska vara försiktig med vad man önskar sig för plötsligt kanske man får det”, skriver Kulturens Peter Sjöblom i sin recension av ”Progglådan”; 38 timmar med svensk progg, fördelade ...

Av: Peter Sjöblom | 21 maj, 2013
Essäer om musik

Nattliv av Joseph Roth

Natt efter natt går jag samma väg. Natt efter natt ser jag samma bilder. Utanför fattighuset kör likvagnen fram, obevekligt, nyktert, affärsmässigt, för att sänka i jorden dem som var ...

Av: Joseph Roth | 05 september, 2014
Kulturreportage

Avtäckandet

Det tillstånd av förhöjd verklighetskänsla som kan uppnås genom att man, i ensamhet och företrädesvis under en längre tid, tillåter sig att till fullo ge sig hän åt tillvaron i ...

Av: Mattias Lundmark | 02 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

Gustav Mellberg - den förste utvandraren från Habo till Nordamerika 1843

För drygt tvåhundra år sedan föddes Gustav Mellberg eller Gustav Andersson, som han hette fram till den dag då han vid 14 års ålder började skolan vid Jönköpings Högre Lärdomsskola. Gustav ...

Av: Hans-Evert Renérius | 21 mars, 2014
Kulturreportage

  • Essäer
  • Publicerad:

2000-talets första teaterdecennium



Om Nummer Specialutgåva 2010

alt

Sökande och samlande utgör sedan urminnes tider handlingsmönster i människans liv. Sökandet och samlandet möjliggör hennes överlevnad. Nyfikenheten driver henne att ständigt lära sig mer om sin omvärld, samlandet tillåter henne att gruppera, summera och framför allt åskådliggöra, såväl konkret i form av ting, som abstrakt i form av intryck. Utifrån summeringen och grupperingen av intryck tycker hon sig kunna dra slutsatser: hon ser tendenser i det material hon samlat in, hon ser "röda trådar". Materialet har blivit överskådligt och förståeligt. Den som hela tiden försöker förstå genom att samla in data intar en mer lyhörd position gentemot sin omvärld, om det så gäller kunskapen om naturen eller kunskapen om människan.

Idag dras gränsen för vem som bedriver denna aktivitet kanske alltför snart vid forskaren, men människan grundar hela sin aktivitet på att söka och samla, om det så är i vardagen eller i mer specialiserade forskarfrågor. I detta fall handlar det om en teaterredaktions sökande inom den svenska teatervärlden. Så snart man börjar läsa teaternättidningen Nummers specialutgåva i pappersformat är det någonting just så mänskligt som det ovan nämnda som låter sig manifesteras. Tidskriften sammanställer 2000-talets första decennium i form av en samling artiklar, uppdelade i kapitel som följer de tio år som hunnit gå. I enlighet med den fullt mänskliga strävan har Nummer försökt staka ut trenderna, huvuddragen, se helheten, försöka dra slutsatserna och finna tidens röda tråd.

Nummer tycker sig också ha funnit den röda tråden i teaterdebatten under det första decenniet:

"Colour-blind casting", från det att som Nummer skriver, den "trubbiga" formuleringen gjord av Danjel Andersson i Nummer år 2000 att det "behövs fler invandrare" på den svenska scenen satts på pränt, till att när tröskeln väl passerats också "våga prata om etnicitet och om de problem med strukturellt förtryck som faktiskt finns i samhället", som nätverket Svart scenkonst pekade på i sitt initiativ 2009.

altSom en arm av "Colour-blind casting" tycker sig Nummer ha kunnat se hur teatern i Sverige skakades om i fråga om könsfördelningen på chefsposterna på i huvudsak national-, läns- och stadsteatrar med statligt kulturrådsanlag. Marie-Louise Ekman har i sig blivit ett begrepp för den förändring som skett i Sverige och Nummers undersökning visar att det normativt manliga övertaget på chefsposter nu är ett minne blott.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mitt i dessa trender bjöd varje år samtidigt på specifika upplevelser, om det så var samtal med Fosse och Norén, intervju med Thorsten Flinck eller någonting annat.

Kanske har just detta första årtionde efter millennieskiftet inneburit ännu kraftigare efterskalv i det mänskliga sinnet än andra århundradens övergång i ett annat, skakad av rädslan över att den datoriserade världen vid 2000-talets inträde skulle kollapsa. Så blev 1900-talet 2000-talet, så stod människan på skakiga ben och världen fortgick som vanligt. Mänskligheten fortsatte att utvecklas och människan fortsatte att söka och samla. I efterskalven och på skakiga ben upplevdes kanske behovet av att förstå ännu starkare, kanske tedde det sig än viktigare för henne. För om mänskligheten stod omskakad efter millennieskiftet kunde det alltså också ses i de artiklar som Nummer valt ut att teaterns förutsättningar skakades om. Kanske vittnar denna tidskriftsutgåva främst om människans oroliga själ, om att hon känner behov av att hitta sin plats här på jorden och att göra den trygg genom att vara förståelig.

Efter att metodiskt ha läst mig från a till ö tycker jag mig faktiskt ha fått en överblick över 2000-talets första teaterdecennium i Sverige. Nummer har gjort mig som teaterälskare och människa lite tryggare genom att åskådliggöra. Samtidigt tänker min granskande del av hjärnan: Varje utpekad linje som människan ser med utgångspunkt i sitt sökande och samlande är en skapad linje och skulle lika gärna kunna studeras ur en annan vinkel. Andra trender inom teatern skulle då hamna i fokus, andra slutsatser skulle kanske dras. Så tampas människan varje dag med vad det innebär att "veta", att ha förstått och att ha funnit sanningen. Det är ett osäkerhetsmoment som aldrig tillåter henne att slå sig till ro utan som ständigt tvingar henne att fortsätta söka och samla. Det är detta som gör att hon överlever, men för att orka måste hon, i alla fall periodvis, få känslan av att leva i en värld möjlig att förstå, möjlig att överblicka. Nummer har lyckats med detta och det är en sammanställning man gläds över att få ha i sin bokhylla. Förhoppningsvis har jag också blivit något mer lyhörd gentemot min omvärld efter att ha läst Nummers specialutgåva.

Anna Nyman

Ur arkivet

view_module reorder

53. Kjell

Det har slagit till och blivit riktigt kallt. Snöröjningsfordonens larm på Lundagatorna har pågått hela natten och Kjell vaknar av det blinkande ljuset. Nu kommer ungarna att bli glada tänker ...

Av: Kjell | Lund har allt utom vatten | 28 december, 2012

Den långa färden

Liten dårfinkerapport mindre, än en dag i mars igår nu. Min tidigare psykiater i Trädstockholm, vilken var alldeles för normal och verkade homosexuell i vinjett, eller delvis bisexuell eftersom han ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 23 september, 2013

Emmakrönika XII Det vackraste att få älska dig

Här excerpt käx: Vi är ej likadana, hurpass vi ens förstår varann, aldrig förstör varandra, jag betvivlar dock att någon annan kan förstå och acceptera endera oss bättre det ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 05 februari, 2009

Att säga hej!

-Guten Morgen, säger kontrollanten vid säkerhetskontrollen. -Grüss Gott, säger jag, resenären. Så växlandes orden en tidig morgon på flygplatsen i Allgau, i hjärtan av Bayern. -För mig finns bara god morgon. -Så konstigt, är ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 25 januari, 2014

Turiststaden Wien för 100 år sedan

Den förste ”turisten” som omnämns i skrift på Österrikes breddgrader kom år 1012 och råkade verkligen illa ut. Man ansåg honom vara spion och han fångades in och torterades i ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | Resereportage | 23 november, 2011

Brasilianska filmfestivalen. Möte med Marilia Rocha

Tack vare föreningen Brasilcines organisation har Stockholm under sju års tid haft möjlighet att skåda det absolut bästa som Brasilien har att presentera när det gäller filmindustri. Men Brasilien har också ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 november, 2012

Claude Simon - ordorgiernas mästare

Intrigen är inget och berättandet allt i Claude Simons vindlande textmassor. Det är textsjok som befinner sig bortom de gängse intrigvestibulerna och det vanliga a till ö harvandet i den ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 19 april, 2010

Salvador Dalís gåta

En av Moderna Museets många dyrgripar är Wilhelms Tells gåta. Salvador Dalí målade den år 1933 och museet köpte den 1967. Det är en stor oljemålning på duk, cirka två ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 15 december, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts