Min väninna som en uppblåsbar docka

Det första hon gör är att slänga upp sin nya H-kupa på ett bord inne på restaurang Soho, vid Kungsportsplatsen när vi träffas. "Fantastiskt. Otroligt grymt", säger jag och ler ...

Av: Annelie Babitz | 05 november, 2010
Gästkrönikör

Festival med celebra gäster

 Göran Sonnevi. Foto: Kenneth Rundberg Festival med celebra gäster Göteborgs Poesifestival bjöd på ett av de starkaste startfälten någonsin – med den experimentella franska poesin och performancekonsten i första rummet. Tidningen ...

Av: Roberth Ericsson | 27 november, 2007
Kulturreportage

Hänt i skvättet 9

                             

Av: Mattias Kronstrand | 25 november, 2013
Kulturen strippar

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 maj, 2017
Gästkrönikör

  • Essäer
  • Publicerad:

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation




 

Wilhelm SesemannI vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket marginell, men i gengäld är hans öde oerhört fängslande. Han tillhörde den kända finlandssvenska konstnärssläkten Parland, han var morbror till bröderna Henry, Oscar och Ralf, centrala namn i den svenskspråkiga litteraturhistorien.

Nå, släktens traditionellt kosmopolitiska drag är väl omvittnade, inte minst genom Oscar Parlands fyra böcker digra självbiografisvit, som inleds med Den förtrollade vägen 1953. Ryska, tyska, finska och svenska blandas i en virvlande dans till tonerna av det gamla Europas svanesång. I flera essäer i Parlands bok Kunskap och inlevelse från 1991 ekar morbroderns namn, bland annat som mentor för Henry, vars korta öde (1908-30) dessförinnan i mångt och mycket influerats av poeten Gunnar Björling.

Henry hamnade i en del levnadsproblematik, han hade i själva verket festat runt i sådan omfattning, att föräldrarna beslutat skicka honom till morbrodern i Kaunas, som dåförtiden var huvudstad i Litauen (Vilnius var ockuperat av Polen till 1939) och han tillbringar sitt sista levnadsår där innan han går bort i scharlakansfeber. Vistelsen har en nyktrande effekt på den unge och talangfulle poeten, efter en inledande turné på de rätt dyra krogarna, lugnar Henry ner sig, han tas om hand på alla sätt, får arbete på det svenska konsulatet och invigs i den rätt provinsiella kulturella miljön. Bland annat inspireras han avsevärt av filmkonsten, vilket resulterar i en serie essäer med filmen som motiv.

Vem var då denne Wilhelm (ibland Vasilij, eller Vosylius, beroende på var han befinner sig) Sesemann, inom familjen populärt kallad Onkel Tutti? Han föddes i Viborg, denna karelska pirog av språklig och kulturell mixtur 1884, bedrev sin skolgång i Petersburg där fadern var läkare. Sesemann studerade senare medicin och humaniora, innan ett stipendium medgav en studieresa till bland annat Marburg, där kontakterna med den nykantianska skolan fick avgörande betydelse.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Åter i Ryssland, utexaminerades han och började arbeta, endast avbruten av militärtjänst i första världskriget, som universitetslärare, bland annat i Petersburg och Saratov vid Volga, där han lärde känna formalisten Zjirmunskij.

1923 erbjöds han och accepterade posten som professor i filosofi vid det litauiska huvuduniversitetet i Kaunas (som 1940 flyttades till Vilnius), och där blir han kvar till sin död 1963, med två viktiga, tragiska och avgörande undantag, först då tyska ockupationstrupper stängde universitetet 1943, varvid Sesemann bedrev privatundervisning under förevändning av diverse privata tilldragelser (han bidrog också i rent fysisk bemärkelse 1944 att släcka den eld som hotade att förtära universitetsbyggnaderna), samt arresteringen och förvisningen 1950-56.

Av ödets kända förkärlek för ironi blev alltså Litauen Sesemanns nya hemland och han lärde sig också språket. Under mellankrigstiden reste han mycket, såväl i öster- som västerled. Familjen (frun och två söner) vistades i Paris, men han återvände gärna hem till Finland också. Detta internationella oscillerande kom 1950 att ligga honom till last som ett uttryck för ohämmad småborgerlighet. Efter återkomsten till Vilnius 1956 rehabiliterades han som ende professor och återtillträdde sin tjänst.

Sesemann tillhörde en tydlig europeisk filosofisk och kulturteoretisk tradition med förgreningar i både tysk (via Marburg) och rysk kultur (genom formalismen). Parland visar i sin bok att Sesemann utövat ett bestående inflytande över formalismens utveckling, fr.a. via vännen och kollegan Zjirmunskij.


 

Vilnius universitetSedan några år har ett samprojekt mellan finska och litauiska institutioner verkat för att Sesemann också ska bli känd i en vidare kulturell kontext, bl.a. har man givit ut hans Estetik, en försvarlig och tätvuxen lunta om närmare 300 sidor. Fram till nu har alltså detta öde glömts bort, inklämt som det varit i efterkrigstidens medeltida mörker. En brokig, men intressant monografi över filosofen, Vasily Sesemann: Experience, Formalism and the Question of Being från 2006, skriven av professor Thorsten Botz-Bornstein, med översatta texter av Sesemann och Karsavin, ännu en kollega, har givits ut på samma initiativ.

Sesemanns betydelse för den litauiska filosofihistorien är svår att överskatta, men han var också, enligt professor Leonidas Donskis, som skrivit ett förord till Estetiken, en tänkare av europeiskt snitt, samt en briljant föreläsare. Hans integritet som lärdomsförvaltare beröms likaså, och hans estetik hyllas för djuplodande insikter om klassisk och modern konst ur formella perspektiv.

I ett seminarieprospekt från 2006 beskriver man Sesemann som en spegel för Europas förvirrade situation. Hans egentliga arbetsfält hör kunskapsteorin till, och det är där han bedöms ha haft störst effekt. Han strävade efter att övervinna skillnaden mellan det subjektiva och det objektiva i kunskapsakten, där det förtingligande i betraktandet av ett objekt allt sämre lämpar sig för att komma åt kärnan i objektets väsen. Här finns förstås ekon av Kant och Husserl. Parland skildrar detta analogt med en skådespelare som ikläder sig en roll, med vilken han sammansmälter och identifierar sig. Sesemanns arbete med semiotiken har också uppmärksammats i Finland.

I en annan, nätbaserad källa finner man Sesemanns tankar om den kulturella krisen: "Culture comes to a crisis when the old scale of values falls short in its explanation and estimation of new events and facts, people lose the orientation and meaning of life, and the world becomes a strange, frightening and dangerous place to live. This situation of disorientation and despair can be overcome only by means of the discovery of new meaning, for in this way the dependence of historical events upon the activity of people can be restored." (L. Anilionytė och A. Lozuraitis, The life of Vosylius Sezemanas and his critical realism).

Till sist kan man i Parlands bok dels följa brodern Henrys tragiska slut, där han bokstavligt talat går ur tiden i morbroderns armar, dels Sesemanns gripande brev från lägertiden och den förestående hemresan. Decennier senare kan vi nu till sist välkomna denne viktige filosof hem från historiens förvisning.

Michael Wirth

Ur arkivet

view_module reorder

Klara Norling – Jag vill att mina ord skall tas ifrån mig. Dikter.

Klara Norling – Jag föddes en solig septemberdag 1980 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Min barndom kan beskrivas på ett bekymmersfritt sätt; Jag lärde mig skriva och läsa vid fyra ...

Av: Klara Norling | Utopiska geografier | 07 januari, 2013

Det urolige sinn. Del II

Homo Viator Menneskeværen er essensielt sammenknyttet med vandring, mente den katolske filosof Gabriel Marcel(1889-1973), e.g at forut for at et menneske er Homo Economicus eller Homo Politicus, er det på vandring ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 14 december, 2012

Gisela Nordell. Dikter

Gisela Nordell är född i Stockholm 1956. Hon arbetat inom folkmusiken sedan 1996, litterära visan. Hon finns att höra på cdn "Ferlin- I livets villervalla" 1999  och "Visor från gränderna" 2002, utgivet på Ljudmanufaktur.Hon har medverkat ...

Av: Gisela Nordell | Utopiska geografier | 17 februari, 2014

Vilka är det som är “för många”?

Det är svinkallt. Biblioteket är stängt. Jag och en tjej till står utanför och huttrar. Jag har tajmat tiden fel, det är så kallt att jag måste ha gått jättesnabbt ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 13 oktober, 2013

Hebriana Alainentalo. Tre dikter

Världen ropar efter dig Du är dess mötesplats intill jordens gråt.   Gruvorna, dessa öppna sår, vi förblöder   Jordens barn ser storögda på   maskinerna som kommit   för att frälsa oss?   Trumman ljuder   rytmerna är urgamla,    De fyller mig, och dig?   med kraft

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 14 september, 2014

Omöjliga intervjuer – Milla-Elina Bylund-Lepistö intervjuar Jesus

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Milla-Elina Bylund-Lepistö | Essäer | 22 maj, 2012

Postemmakrönika 5, Spiraltrappa

...inbilndad sker, med lossnad åt väntrum tog, händer alltså kommit dagar innan extra med icke stakad ända lemdelfel femur nerd till (upp till samma) halt sjukhusets nattmottagning kritiskt fall, hänt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 15 april, 2010

Islamisk demokrati

Det är en spridd föreställning att islam inte är förenlig med ett demokratiskt styrelseskick, att muslimer är motståndre till demokrati. Detta för att Koranen, så som Guds ord, klart ...

Av: Simon Sorgenfrei | Essäer om religionen | 05 juli, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts