Rosa Luxemburgs martyrium

I förordet till antologin Röster om Rosa Luxemburg (1998) berättar Göran Greider om hur det gick till när Rosa Luxemburg mördades den 15 januari 1919. Fyra soldater kommer för att ...

Av: Mohamed Omar | 07 januari, 2014
Essäer om politiken

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | 28 februari, 2011
Musikens porträtt

Stilbild ur The PIcture of Dorian Gray (1945

Den hemsökta målningen

Dorian Gray önskar sig evig ungdom, men hans önskning har ett pris. Hans kropp förblir evigt ung medan hans själ blir allt mer depraverad. I centrum för Oscar Wildes roman ...

Av: Mathias Jansson | 14 december, 2015
Essäer om konst

Bokmässan 2017 med Bildning, Luther, Röster från Irland och den blåvita 100-åringen 

Bildning - detta är årets tema på Bokmässan i Göteborg. Man passar bland annat på att fira 500-års jubileet av reformationen, en process som präglat europeisk historia och som ledde ...

Av: Belinda Graham | 28 september, 2017
Kulturreportage

  • Essäer
  • Publicerad:

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation




 

Wilhelm SesemannI vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket marginell, men i gengäld är hans öde oerhört fängslande. Han tillhörde den kända finlandssvenska konstnärssläkten Parland, han var morbror till bröderna Henry, Oscar och Ralf, centrala namn i den svenskspråkiga litteraturhistorien.

Nå, släktens traditionellt kosmopolitiska drag är väl omvittnade, inte minst genom Oscar Parlands fyra böcker digra självbiografisvit, som inleds med Den förtrollade vägen 1953. Ryska, tyska, finska och svenska blandas i en virvlande dans till tonerna av det gamla Europas svanesång. I flera essäer i Parlands bok Kunskap och inlevelse från 1991 ekar morbroderns namn, bland annat som mentor för Henry, vars korta öde (1908-30) dessförinnan i mångt och mycket influerats av poeten Gunnar Björling.

Henry hamnade i en del levnadsproblematik, han hade i själva verket festat runt i sådan omfattning, att föräldrarna beslutat skicka honom till morbrodern i Kaunas, som dåförtiden var huvudstad i Litauen (Vilnius var ockuperat av Polen till 1939) och han tillbringar sitt sista levnadsår där innan han går bort i scharlakansfeber. Vistelsen har en nyktrande effekt på den unge och talangfulle poeten, efter en inledande turné på de rätt dyra krogarna, lugnar Henry ner sig, han tas om hand på alla sätt, får arbete på det svenska konsulatet och invigs i den rätt provinsiella kulturella miljön. Bland annat inspireras han avsevärt av filmkonsten, vilket resulterar i en serie essäer med filmen som motiv.

Vem var då denne Wilhelm (ibland Vasilij, eller Vosylius, beroende på var han befinner sig) Sesemann, inom familjen populärt kallad Onkel Tutti? Han föddes i Viborg, denna karelska pirog av språklig och kulturell mixtur 1884, bedrev sin skolgång i Petersburg där fadern var läkare. Sesemann studerade senare medicin och humaniora, innan ett stipendium medgav en studieresa till bland annat Marburg, där kontakterna med den nykantianska skolan fick avgörande betydelse.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Åter i Ryssland, utexaminerades han och började arbeta, endast avbruten av militärtjänst i första världskriget, som universitetslärare, bland annat i Petersburg och Saratov vid Volga, där han lärde känna formalisten Zjirmunskij.

1923 erbjöds han och accepterade posten som professor i filosofi vid det litauiska huvuduniversitetet i Kaunas (som 1940 flyttades till Vilnius), och där blir han kvar till sin död 1963, med två viktiga, tragiska och avgörande undantag, först då tyska ockupationstrupper stängde universitetet 1943, varvid Sesemann bedrev privatundervisning under förevändning av diverse privata tilldragelser (han bidrog också i rent fysisk bemärkelse 1944 att släcka den eld som hotade att förtära universitetsbyggnaderna), samt arresteringen och förvisningen 1950-56.

Av ödets kända förkärlek för ironi blev alltså Litauen Sesemanns nya hemland och han lärde sig också språket. Under mellankrigstiden reste han mycket, såväl i öster- som västerled. Familjen (frun och två söner) vistades i Paris, men han återvände gärna hem till Finland också. Detta internationella oscillerande kom 1950 att ligga honom till last som ett uttryck för ohämmad småborgerlighet. Efter återkomsten till Vilnius 1956 rehabiliterades han som ende professor och återtillträdde sin tjänst.

Sesemann tillhörde en tydlig europeisk filosofisk och kulturteoretisk tradition med förgreningar i både tysk (via Marburg) och rysk kultur (genom formalismen). Parland visar i sin bok att Sesemann utövat ett bestående inflytande över formalismens utveckling, fr.a. via vännen och kollegan Zjirmunskij.


 

Vilnius universitetSedan några år har ett samprojekt mellan finska och litauiska institutioner verkat för att Sesemann också ska bli känd i en vidare kulturell kontext, bl.a. har man givit ut hans Estetik, en försvarlig och tätvuxen lunta om närmare 300 sidor. Fram till nu har alltså detta öde glömts bort, inklämt som det varit i efterkrigstidens medeltida mörker. En brokig, men intressant monografi över filosofen, Vasily Sesemann: Experience, Formalism and the Question of Being från 2006, skriven av professor Thorsten Botz-Bornstein, med översatta texter av Sesemann och Karsavin, ännu en kollega, har givits ut på samma initiativ.

Sesemanns betydelse för den litauiska filosofihistorien är svår att överskatta, men han var också, enligt professor Leonidas Donskis, som skrivit ett förord till Estetiken, en tänkare av europeiskt snitt, samt en briljant föreläsare. Hans integritet som lärdomsförvaltare beröms likaså, och hans estetik hyllas för djuplodande insikter om klassisk och modern konst ur formella perspektiv.

I ett seminarieprospekt från 2006 beskriver man Sesemann som en spegel för Europas förvirrade situation. Hans egentliga arbetsfält hör kunskapsteorin till, och det är där han bedöms ha haft störst effekt. Han strävade efter att övervinna skillnaden mellan det subjektiva och det objektiva i kunskapsakten, där det förtingligande i betraktandet av ett objekt allt sämre lämpar sig för att komma åt kärnan i objektets väsen. Här finns förstås ekon av Kant och Husserl. Parland skildrar detta analogt med en skådespelare som ikläder sig en roll, med vilken han sammansmälter och identifierar sig. Sesemanns arbete med semiotiken har också uppmärksammats i Finland.

I en annan, nätbaserad källa finner man Sesemanns tankar om den kulturella krisen: "Culture comes to a crisis when the old scale of values falls short in its explanation and estimation of new events and facts, people lose the orientation and meaning of life, and the world becomes a strange, frightening and dangerous place to live. This situation of disorientation and despair can be overcome only by means of the discovery of new meaning, for in this way the dependence of historical events upon the activity of people can be restored." (L. Anilionytė och A. Lozuraitis, The life of Vosylius Sezemanas and his critical realism).

Till sist kan man i Parlands bok dels följa brodern Henrys tragiska slut, där han bokstavligt talat går ur tiden i morbroderns armar, dels Sesemanns gripande brev från lägertiden och den förestående hemresan. Decennier senare kan vi nu till sist välkomna denne viktige filosof hem från historiens förvisning.

Michael Wirth

Ur arkivet

view_module reorder

Edgar Varèse – en ljudets mästare och befriare

Vi upplever nu en tid när det ekonomiska tänkandet ramar in våra liv som ofta saknar meningsfullt innehåll. Konstens kraftkälla, som Varèse såg som en huvudrollsinnehavare, behövs mer än någonsin. Vem ...

Av: Percival | Musikens porträtt | 04 augusti, 2012

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 5

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 10 Maj, 2017

Vilhelm Moberg- En väldig grep i sin samtids kompost

Det finns en andaktsfull helighet i omnämnandet av författaren Vilhelm Moberg, en sakral vördnad för den väldige smålänningen där epiteten och metaforerna kring författaren tycks har rötter fotade rakt ned ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 23 augusti, 2010

Simon O Pettersson. Den tübingska estetdöden

Friedrich Schlegel skriver i ett fragment: ”Nur derjenige kann ein Künstler sein, welcher eine eigne Religion, eine originelle Ansicht des Unendlichen hat.“ Jag tror detta är en korrekt uppfattning. Poesi ...

Av: Simon O Pettersson | Utopiska geografier | 03 mars, 2014

Skolan i Aten av Rafael

Jag läser som jag vill och funderar som jag tänker

De lärda må tvista med de olärda om vad som kan vara god litteratur. Kan det möjligtvis vara så, att läsandet av vissa böcker höjer såväl känsla som intellekt ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 september, 2015

Veckan från Hyllan. Vecka 39, 2012

Sverige regeras av ”Det nya arbetarpartiet”. Deras huvudkonkurrent är det gamla arbetarpartiet. Lite märkligt att de två största partierna vill kalla sig för arbetarpartier, nya eller gamla, när de samtidigt ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 september, 2012

Mauro Luppichini. Arktis

Mauro Luppichini är en italiensk författare. Han har dock bott i Sverige i fem decennier och arbetat bland annat som bibliotekarie i Uppsala. Men han har alltid skrivit och publicerat ...

Av: Mauro Luppicchini | Utopiska geografier | 02 december, 2013

Landet som är vårt land är sig inte längre likt

Landet som är vårt land har förändrats, och förändrats i grunden. Jag tror det började med Kjell-Olof Feldt, en gång finansminister vid Ingvar Carlssons sida. Minns ni hur han allvarligt ...

Av: Crister Enander | Essäer om samhället | 17 oktober, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.