Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | 10 februari, 2009
Resereportage

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | 04 mars, 2012
Litteraturens porträtt

Våldet hos Goya

Våldet hos Goya I slutet av 1980-talet bodde jag några år i Madrid. På den tiden hade den socialistiska regeringen beslutat att statliga museer skulle vara öppna gratis för allmänheten, eller ...

Av: Anders Forsberg | 08 april, 2010
Konstens porträtt

Karin Victorin

… hootchy kootchy-dansare som baserade sina danser på magdans och andra orientaliska danser sågs först 1893 i Chicago … – Ur Burlesque – and the New Bump-n-Grind Av Michelle Baldwin. Karin Victorin Hootchy Kootchys ...

Av: Agneta Tröjer | 11 september, 2007
Övriga porträtt

  • Essäer
  • Publicerad:

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation




 

Wilhelm SesemannI vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket marginell, men i gengäld är hans öde oerhört fängslande. Han tillhörde den kända finlandssvenska konstnärssläkten Parland, han var morbror till bröderna Henry, Oscar och Ralf, centrala namn i den svenskspråkiga litteraturhistorien.

Nå, släktens traditionellt kosmopolitiska drag är väl omvittnade, inte minst genom Oscar Parlands fyra böcker digra självbiografisvit, som inleds med Den förtrollade vägen 1953. Ryska, tyska, finska och svenska blandas i en virvlande dans till tonerna av det gamla Europas svanesång. I flera essäer i Parlands bok Kunskap och inlevelse från 1991 ekar morbroderns namn, bland annat som mentor för Henry, vars korta öde (1908-30) dessförinnan i mångt och mycket influerats av poeten Gunnar Björling.

Henry hamnade i en del levnadsproblematik, han hade i själva verket festat runt i sådan omfattning, att föräldrarna beslutat skicka honom till morbrodern i Kaunas, som dåförtiden var huvudstad i Litauen (Vilnius var ockuperat av Polen till 1939) och han tillbringar sitt sista levnadsår där innan han går bort i scharlakansfeber. Vistelsen har en nyktrande effekt på den unge och talangfulle poeten, efter en inledande turné på de rätt dyra krogarna, lugnar Henry ner sig, han tas om hand på alla sätt, får arbete på det svenska konsulatet och invigs i den rätt provinsiella kulturella miljön. Bland annat inspireras han avsevärt av filmkonsten, vilket resulterar i en serie essäer med filmen som motiv.

Vem var då denne Wilhelm (ibland Vasilij, eller Vosylius, beroende på var han befinner sig) Sesemann, inom familjen populärt kallad Onkel Tutti? Han föddes i Viborg, denna karelska pirog av språklig och kulturell mixtur 1884, bedrev sin skolgång i Petersburg där fadern var läkare. Sesemann studerade senare medicin och humaniora, innan ett stipendium medgav en studieresa till bland annat Marburg, där kontakterna med den nykantianska skolan fick avgörande betydelse.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Åter i Ryssland, utexaminerades han och började arbeta, endast avbruten av militärtjänst i första världskriget, som universitetslärare, bland annat i Petersburg och Saratov vid Volga, där han lärde känna formalisten Zjirmunskij.

1923 erbjöds han och accepterade posten som professor i filosofi vid det litauiska huvuduniversitetet i Kaunas (som 1940 flyttades till Vilnius), och där blir han kvar till sin död 1963, med två viktiga, tragiska och avgörande undantag, först då tyska ockupationstrupper stängde universitetet 1943, varvid Sesemann bedrev privatundervisning under förevändning av diverse privata tilldragelser (han bidrog också i rent fysisk bemärkelse 1944 att släcka den eld som hotade att förtära universitetsbyggnaderna), samt arresteringen och förvisningen 1950-56.

Av ödets kända förkärlek för ironi blev alltså Litauen Sesemanns nya hemland och han lärde sig också språket. Under mellankrigstiden reste han mycket, såväl i öster- som västerled. Familjen (frun och två söner) vistades i Paris, men han återvände gärna hem till Finland också. Detta internationella oscillerande kom 1950 att ligga honom till last som ett uttryck för ohämmad småborgerlighet. Efter återkomsten till Vilnius 1956 rehabiliterades han som ende professor och återtillträdde sin tjänst.

Sesemann tillhörde en tydlig europeisk filosofisk och kulturteoretisk tradition med förgreningar i både tysk (via Marburg) och rysk kultur (genom formalismen). Parland visar i sin bok att Sesemann utövat ett bestående inflytande över formalismens utveckling, fr.a. via vännen och kollegan Zjirmunskij.


 

Vilnius universitetSedan några år har ett samprojekt mellan finska och litauiska institutioner verkat för att Sesemann också ska bli känd i en vidare kulturell kontext, bl.a. har man givit ut hans Estetik, en försvarlig och tätvuxen lunta om närmare 300 sidor. Fram till nu har alltså detta öde glömts bort, inklämt som det varit i efterkrigstidens medeltida mörker. En brokig, men intressant monografi över filosofen, Vasily Sesemann: Experience, Formalism and the Question of Being från 2006, skriven av professor Thorsten Botz-Bornstein, med översatta texter av Sesemann och Karsavin, ännu en kollega, har givits ut på samma initiativ.

Sesemanns betydelse för den litauiska filosofihistorien är svår att överskatta, men han var också, enligt professor Leonidas Donskis, som skrivit ett förord till Estetiken, en tänkare av europeiskt snitt, samt en briljant föreläsare. Hans integritet som lärdomsförvaltare beröms likaså, och hans estetik hyllas för djuplodande insikter om klassisk och modern konst ur formella perspektiv.

I ett seminarieprospekt från 2006 beskriver man Sesemann som en spegel för Europas förvirrade situation. Hans egentliga arbetsfält hör kunskapsteorin till, och det är där han bedöms ha haft störst effekt. Han strävade efter att övervinna skillnaden mellan det subjektiva och det objektiva i kunskapsakten, där det förtingligande i betraktandet av ett objekt allt sämre lämpar sig för att komma åt kärnan i objektets väsen. Här finns förstås ekon av Kant och Husserl. Parland skildrar detta analogt med en skådespelare som ikläder sig en roll, med vilken han sammansmälter och identifierar sig. Sesemanns arbete med semiotiken har också uppmärksammats i Finland.

I en annan, nätbaserad källa finner man Sesemanns tankar om den kulturella krisen: "Culture comes to a crisis when the old scale of values falls short in its explanation and estimation of new events and facts, people lose the orientation and meaning of life, and the world becomes a strange, frightening and dangerous place to live. This situation of disorientation and despair can be overcome only by means of the discovery of new meaning, for in this way the dependence of historical events upon the activity of people can be restored." (L. Anilionytė och A. Lozuraitis, The life of Vosylius Sezemanas and his critical realism).

Till sist kan man i Parlands bok dels följa brodern Henrys tragiska slut, där han bokstavligt talat går ur tiden i morbroderns armar, dels Sesemanns gripande brev från lägertiden och den förestående hemresan. Decennier senare kan vi nu till sist välkomna denne viktige filosof hem från historiens förvisning.

Michael Wirth

Ur arkivet

view_module reorder

Människor

  Jag hade hängt i Hamburg i fyra timmar. Jag hatar Hamburgs Hauptbahnhof, för där blev jag lurad en gång när jag var sexton av en typ som tog min freestyle ...

Av: Kajsa Ekis Ekman | Utopiska geografier | 01 juni, 2009

Mats Waltre. Nya dikter

Vad är poesi? Det är lätt att tänka på produkten – dikten på pappret. Att den ska vara vacker i någon mening, gestalta djup och så vidare. Men det är ...

Av: Mats Waltre | Utopiska geografier | 09 juni, 2014

Tåligt inväntar döden människans mognad

Maurice Blanchot är den store frånvarande i 1900-talets franska litteratur och filosofi, metafysikern som möter friheten avklädd varje förklädnad, en nästintill okänd man som få känner och än färre räknar ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 19 juni, 2013

Ivo Holmqvist

Ett stillsamt förslag: släng det gamla skräpet, in med det slätstruket nya.

Jag ser i Dagens Nyheter att Jan Lööf är den senaste i raden som råkar ut för politiskt korrekta förlagsredaktörers klåfingrighet. Hans roliga bilderbok ”Morfar är sjörövare” som kom ut ...

Av: Ivo Holmqvist | Gästkrönikör | 18 maj, 2016

"Att ta på sig elefantbyxorna och vara som en människa" - om konsten…

I scenshowen "Komma tillbaka" (1998) har Jonas Gardell valt budskapet att ibland får man ta på sig elefantbyxorna och vara som en människa. Innebörden är egentligen lika enkel som svår ...

Av: Linda Bönström | Essäer | 25 oktober, 2010

Svenska PEN kräver ett slut på den tysta diplomatin

Fredagen den 23 september var det på dagen tio år sedan Dawit Isaak och en rad andra eritreanska journalister fängslades i ett tillslag mot den oberoende journalistiken i landet. Tio ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 29 september, 2011

Klassisk homeopati – medicin & filosofi och om konsten att bli botad från…

Varje vetenskaplig sanning har en motsanning. När Svenska Tandläkarförbundet säger att vi behöver fluor för att få starka, friska tänder finns det oberoende forskning som visar att nervgiftet fluor bryter ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 juli, 2014

Uppsala reggaefestival 2011

På Uppsala reggaefestival samlas mångkultur från alla olika åldrar för att förenas i baktakt. Reggaen inger en atmosfär som lägger sig över hela festivalområdet och publiken tycks glömma både tid ...

Av: Moa Hjärtström och Liv Nordgren | Allmänna reportage | 11 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts