Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | 12 maj, 2017
Utopiska geografier

“Sök sanningen! Och om de så bär till helvetes portar så klappa på!“…

Det är den femte maj. Våren har kommit tidigt detta år. Solen skiner och en stor skara studenter har samlats i Uppsala för att följa filosofen Benjamin Höijers vagn till ...

Av: Crister Enander | 11 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Nina Ahlzén. Ärrlighet

Nina Ahlzén. Är 43 och 13. Uppvuxen och boende i Göteborg. Hatar poesiuppläsningar. Är svag för det surrealistiska. Gillar att utforska gränser. Vem är dåren, vem är normal? (Vad är ...

Av: Nina Ahlzén | 03 oktober, 2011
Utopiska geografier

If there is a will, there is a way

De gånger jag besöker Oslo försöker jag alltid hinna med ett besök på det så kallade Litteraturhuset, strax intill Slottsparken: ett litterärt centrum som blivit oerhört populärt; en samlingsplats inrymmande ...

Av: Björn Gustavsson | 11 juni, 2013
Gästkrönikör

  • Essäer
  • Publicerad:

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation




 

Wilhelm SesemannI vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket marginell, men i gengäld är hans öde oerhört fängslande. Han tillhörde den kända finlandssvenska konstnärssläkten Parland, han var morbror till bröderna Henry, Oscar och Ralf, centrala namn i den svenskspråkiga litteraturhistorien.

Nå, släktens traditionellt kosmopolitiska drag är väl omvittnade, inte minst genom Oscar Parlands fyra böcker digra självbiografisvit, som inleds med Den förtrollade vägen 1953. Ryska, tyska, finska och svenska blandas i en virvlande dans till tonerna av det gamla Europas svanesång. I flera essäer i Parlands bok Kunskap och inlevelse från 1991 ekar morbroderns namn, bland annat som mentor för Henry, vars korta öde (1908-30) dessförinnan i mångt och mycket influerats av poeten Gunnar Björling.

Henry hamnade i en del levnadsproblematik, han hade i själva verket festat runt i sådan omfattning, att föräldrarna beslutat skicka honom till morbrodern i Kaunas, som dåförtiden var huvudstad i Litauen (Vilnius var ockuperat av Polen till 1939) och han tillbringar sitt sista levnadsår där innan han går bort i scharlakansfeber. Vistelsen har en nyktrande effekt på den unge och talangfulle poeten, efter en inledande turné på de rätt dyra krogarna, lugnar Henry ner sig, han tas om hand på alla sätt, får arbete på det svenska konsulatet och invigs i den rätt provinsiella kulturella miljön. Bland annat inspireras han avsevärt av filmkonsten, vilket resulterar i en serie essäer med filmen som motiv.

Vem var då denne Wilhelm (ibland Vasilij, eller Vosylius, beroende på var han befinner sig) Sesemann, inom familjen populärt kallad Onkel Tutti? Han föddes i Viborg, denna karelska pirog av språklig och kulturell mixtur 1884, bedrev sin skolgång i Petersburg där fadern var läkare. Sesemann studerade senare medicin och humaniora, innan ett stipendium medgav en studieresa till bland annat Marburg, där kontakterna med den nykantianska skolan fick avgörande betydelse.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Åter i Ryssland, utexaminerades han och började arbeta, endast avbruten av militärtjänst i första världskriget, som universitetslärare, bland annat i Petersburg och Saratov vid Volga, där han lärde känna formalisten Zjirmunskij.

1923 erbjöds han och accepterade posten som professor i filosofi vid det litauiska huvuduniversitetet i Kaunas (som 1940 flyttades till Vilnius), och där blir han kvar till sin död 1963, med två viktiga, tragiska och avgörande undantag, först då tyska ockupationstrupper stängde universitetet 1943, varvid Sesemann bedrev privatundervisning under förevändning av diverse privata tilldragelser (han bidrog också i rent fysisk bemärkelse 1944 att släcka den eld som hotade att förtära universitetsbyggnaderna), samt arresteringen och förvisningen 1950-56.

Av ödets kända förkärlek för ironi blev alltså Litauen Sesemanns nya hemland och han lärde sig också språket. Under mellankrigstiden reste han mycket, såväl i öster- som västerled. Familjen (frun och två söner) vistades i Paris, men han återvände gärna hem till Finland också. Detta internationella oscillerande kom 1950 att ligga honom till last som ett uttryck för ohämmad småborgerlighet. Efter återkomsten till Vilnius 1956 rehabiliterades han som ende professor och återtillträdde sin tjänst.

Sesemann tillhörde en tydlig europeisk filosofisk och kulturteoretisk tradition med förgreningar i både tysk (via Marburg) och rysk kultur (genom formalismen). Parland visar i sin bok att Sesemann utövat ett bestående inflytande över formalismens utveckling, fr.a. via vännen och kollegan Zjirmunskij.


 

Vilnius universitetSedan några år har ett samprojekt mellan finska och litauiska institutioner verkat för att Sesemann också ska bli känd i en vidare kulturell kontext, bl.a. har man givit ut hans Estetik, en försvarlig och tätvuxen lunta om närmare 300 sidor. Fram till nu har alltså detta öde glömts bort, inklämt som det varit i efterkrigstidens medeltida mörker. En brokig, men intressant monografi över filosofen, Vasily Sesemann: Experience, Formalism and the Question of Being från 2006, skriven av professor Thorsten Botz-Bornstein, med översatta texter av Sesemann och Karsavin, ännu en kollega, har givits ut på samma initiativ.

Sesemanns betydelse för den litauiska filosofihistorien är svår att överskatta, men han var också, enligt professor Leonidas Donskis, som skrivit ett förord till Estetiken, en tänkare av europeiskt snitt, samt en briljant föreläsare. Hans integritet som lärdomsförvaltare beröms likaså, och hans estetik hyllas för djuplodande insikter om klassisk och modern konst ur formella perspektiv.

I ett seminarieprospekt från 2006 beskriver man Sesemann som en spegel för Europas förvirrade situation. Hans egentliga arbetsfält hör kunskapsteorin till, och det är där han bedöms ha haft störst effekt. Han strävade efter att övervinna skillnaden mellan det subjektiva och det objektiva i kunskapsakten, där det förtingligande i betraktandet av ett objekt allt sämre lämpar sig för att komma åt kärnan i objektets väsen. Här finns förstås ekon av Kant och Husserl. Parland skildrar detta analogt med en skådespelare som ikläder sig en roll, med vilken han sammansmälter och identifierar sig. Sesemanns arbete med semiotiken har också uppmärksammats i Finland.

I en annan, nätbaserad källa finner man Sesemanns tankar om den kulturella krisen: "Culture comes to a crisis when the old scale of values falls short in its explanation and estimation of new events and facts, people lose the orientation and meaning of life, and the world becomes a strange, frightening and dangerous place to live. This situation of disorientation and despair can be overcome only by means of the discovery of new meaning, for in this way the dependence of historical events upon the activity of people can be restored." (L. Anilionytė och A. Lozuraitis, The life of Vosylius Sezemanas and his critical realism).

Till sist kan man i Parlands bok dels följa brodern Henrys tragiska slut, där han bokstavligt talat går ur tiden i morbroderns armar, dels Sesemanns gripande brev från lägertiden och den förestående hemresan. Decennier senare kan vi nu till sist välkomna denne viktige filosof hem från historiens förvisning.

Michael Wirth

Ur arkivet

view_module reorder

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

Varför skulle jag inte tro på June Campbell?

Funderingar kring  "Traveller in space". (Utkom 1996 på The Athlone Press och följdes av en reviderad upplaga 2002 på Continuum i London/New York). En brittisk kvinnas erfarenheter av mötet med ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer | 12 mars, 2011

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2016

Tommy Åberg

”Jag erbjöds öronproppar på biblioteket”

Biblioteket har i många år varit mitt andra, i perioder mitt första vardagsrum. Så inte längre. En frustrerande hög ljudnivå har fått mig att istället sitta på olika fik och ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 21 juni, 2015

Vem skriver den svenska litteraturhistorien

Det går inte att undgå i hur stor andel som den litteratur vi konsumerar är översatt från ett annat språk och till vår mycket smala språkgrupp. Vad som också ter ...

Av: Freke Rähiä | Essäer | 17 oktober, 2012

En promenad på Lower Manhattan i New York City del 3

Vi befinner oss på New Yorks födelseplats där allting en gång började. Det var på södra Manhattan som holländarna grundade sin koloni ”Nieuw Amsterdam” i första delen av 1600-talet, efter ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 31 januari, 2012

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | Gästkrönikör | 06 juni, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.