Nina Ahlzén

Ur Rumänska hundar av Nina Ahlzén

Poeten och skribenten Nina Ahlzén är född och bosatt i Göteborg. Bland annat har hon publicerat tre diktsamlingar och medverkat i flera antologier, till exempel The concept of interception Masspoem Series och Svensk ...

Av: Nina Ahlzén | 05 september, 2017
Utopiska geografier

Minnesmonumentet vid platsen där Kaspar Hauser mördades. Här dödades en okänd av en okänd.

Kaspar Hauser och självmordsbombaren i Ansbach

I låten ”Fri till slut” nämner Håkan Hellström inledningsvis en viss Kaspar Hauser. Vem var han och vad gjorde han i Ansbach – en av flera städer i Bayern som ...

Av: Johan Werkmäster | 05 juli, 2017
Resereportage

45. Erik

Erik skyndade sig lite extra när han passerade Kulturanatomen. Han tittade ner på de intrampade gula löven så att han skulle slippa se den vackra tegelbyggnaden som dolde den modernare ...

Av: Erik | 02 november, 2012
Lund har allt utom vatten

Farväl arbetsförmedlingen!

Jag har sagt upp mig från arbetsförmedlingen. Jag känner mig befriad. Jag känner mig lättad och plötsligt kom det en massa kraft till mig, och lust som jag inte känt ...

Av: Stina Tobiasson | 22 februari, 2013
Gästkrönikör

  • Essäer
  • Publicerad:

Drängsmarks såg – en bit levande kultur



Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en kultur värd att bevara , tycker Industriminnesföreningen.

De flesta tycker att gamla slott och bondgårdar är värda att bevara.

Men hur förhåller vi oss till en tom fabrik eller en gammal maskinell anläggning? Är det värt att bevaras? Ja, det tycker medlemmarna i Industriminnesföreningen. Till ”Årets industriminne” korades ett sågverk, från slutet av 1800-talet, som fortfarande lever, tack var eldsjälar.

Få av oss skulle vara där vi är idag om inte arbetande människor inom den tidigare industrin hade lagt grunden med sitt arbete. På 1860- och 1870-talet satte den svenska industrialiseringen fart. Det var inte bara i städerna som fabriker och industriella anläggningar började byggas – utan i hela landet. I Industriminnesföreningen försöker man hålla reda på alla de skatter som finns, och varje år delar man ut ett pris – Årets industriminne.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I år var det sågen i Drängsmark, Västerbotten, som fick priset. Denna såg byggdes 1896. Innan dess fanns det flera andra sågar i byn, sågverk har drivits i byn sedan 1700-talet. Den såg som nu finns slutade drivas affärsmässigt år 1965. Den kan drivas med både ånga och vatten, berättar  Carl-Magnus Gagge, vice ordförande i svenska Industriminnesföreningen. Han arbetar till vardags på Västmanlands museum, och är med och väljer ut årets industriminne.

– Vi skickar ut en uppmaning till landets museer, länsstyrelser, och till alla medlemmar att de ska ge oss förslag. Föreningen har ett par hundra medlemmar. Det är museer och organisationer, men även enskilda personer. Men vem som helst kan skicka in ett förslag till oss, berättar Carl-Magnus.

Föreningen har funnits sedan år 1989. Intresset för industriminnen har ökat mycket under senare år, menar Carl-Magnus. Varför valde man i år Drängsmarks såg i Västerbotten?

– Vi ville uppmärksamma den svenska sågverksbranschen, som var så viktig för den svenska industrialiseringen. Vi ville också uppmärksamma någon av de mindre industrierna, utanför städerna. Man tror ofta att industrialiseringen var något som bara skedde i städerna. Men landsbygdsindustrin, där bönder var delägare, var vanlig förr. Det ville vi lyfta fram, säger Carl-Magnus.

Det finns idag en del ideella krafter som arbetar med att bevara vårt industriarv.

I Drängsmark finns en förening som även väckt upp gammal praktisk kunskap. Detta har också bidragit till att Drängsmarks såg fick priset.

– Ja, i Drängsmark har man, förutom att man bevarat sågen, lyckats överföra gammal kunskap, och det är väldigt ovanligt. Det hoppas vi ska bli en inspiration för andra, säger Carl-Magnus.

Att blåsa liv i en gammal ång- och vattensåg är inte gjort i en handvändning. Hur gick man till väga? En av eldsjälarna i kulturföreningen i Drängsmark, Per-Gösta Persson, berättar om projektet, som bygger på ideellt arbete:

– Vi började med att sätta oss in i hur sågen fungerade. Vi bjöd hit en expert på gamla ångmaskiner: Gunnar Jonsson från Munktells museum i Eskilstuna. Sedan anlitade vi de äldre män som bor i byn, som hade jobbat med sågen i sin ungdom. Så startade vi en kurs. Vi annonserade efter frivilliga och fick in över 25 intresserade. Idag är vi en kärntrupp på 15 stycken som arbetar med det här. Vi är mitt inne i det projektet, och det kan nog aldrig avslutas, det måste fortgå hela tiden, säger Per-Gösta.

Kan ni driva den med både ånga och vatten?

- Ja, ånga eller vatten – eller både och! Det är det som är grejen med den här sågen; den körs med miljövänlig energi. Det behövs sex personer för att driva sågen, fyra vid sågen och två vid maskinen, berättar Per-Gösta.

Finns det chans för allmänheten att få se hur ni driver sågen?

– Ja, i sommar! Under två tillfällen i juli kommer vi att visa sågning, säger Per-Gösta.

Under juli månad har du alltså möjlighet att se en bit svenskt industriarv, i Västerbotten. Kanske du också ska börja se dig omkring. Finns det något minnesmärke från svensk industri i din närhet? Skicka gärna in ett förslag till nästa års industriminne.        

 Signe Rudberg
 Läs mer
www.drangsmark.se
www.industriminnesforeningen.se

Ur arkivet

view_module reorder
Johannes Vermeers  

Med karta och GPS genom konsten

Minns du krysset på den hemmagjorda skattkartan som var starten på barndomens äventyr? Eller när du tog fram kartboken ur bokhyllan och följde floder och bergskedjor till exotiska städer? Idag ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 27 december, 2017

”Gud slickar sina testiklar” Anteckningar till Noréns ”Ingen”

Det handlar om döden. Den annalkande. Det tillstånd som kommer att äga fullt tillträde till din kropp i en icke alltför avlägsen framtid. Döden. Denna kvalité. Inte i betydelsen något ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 27 mars, 2014

Aki Onda: Musik skapad av minnen

Den japanske ljudkonstnären var nyligen på besök i Stockhom för att uppträda på konstscenen Weld. Tidningen Kulturens Dev Karnal Fridén var där och passade då också på att prata lite ...

Av: Dev Karnal Fridén | Musikens porträtt | 23 juni, 2010

Noemi Scéci, Krizstina Tóth, Anna Jókai, Ágnes Judit Kiss  Foto: Linda Johansson

Kvinnliga författare från Ungern kämpar vidare under Bokmässans invigningsdag

Balassi-institutets ledare lämnade alla invigningen efter att blivit hårt kritiserade av kända författare, bland andra författarinnan Masha Gessen, vilka öppet kritiserade det statligt finansierade kulturinstitutet och bokmässans samarbete.

Av: Linda Johansson | Essäer om litteratur & böcker | 30 september, 2015

Kan teatern dra nytta av höstens filmdebatt? Teatersåret 2009

I samband med Stockholms Filmfestival i november anno 2009 vaknade för en gång skull ett debattsuget Sverige till liv. Kanske minns ingen lika tydligt festivalfilmerna som den debatt med fokus ...

Av: Anna Nyman | Kulturreportage | 25 december, 2009

Lin Fengmians uggla är egentligen en uv

Den kinesiska uven av konstnären Lin Fengmian (1963) förefaller så sorgsen. Kanske för att den kom till Sverige, förvärvad mer eller mindre direkt av familjen Ramel, och blev kallad uggla ...

Av: Birgitta Milits | Konstens porträtt | 07 december, 2013

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 7

 Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 16 juli, 2013

Om blicken från WM-Data

Ibland när jag blickar på något kan jag snarare, eller mer än det jag ser, föras vidare av detta tillstånd jag bevittnar mot ett annat. Idag är det emot vad ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 20 juli, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.