Ett barn är fött...

Idyllen kan vara påträngande. Den kan bli för mycket. Idyllen är då ofta avskild från det verkliga. Den avsedda relationen av en s.k. inkarnation kan vara bruten. Några vill inte ...

Av: Hans-Evert Renérius | 25 december, 2014
Gästkrönikör

HANDLINGAR KRING RAYMOND ROUSSELS DÖD

"P.S. Kommissariat - sekt. Politeama - Palermo14 juli 1933 År XI i Fascismens EraInterntelegramÄrade herr förste PretorÄrade herr KvestorPalermo Vid omkring tiotiden idag på förmiddagen då hotellvaktmästaren Antonio Kreuz på Hotel ...

Av: Leonardo Sciascia. översättning: Torbjörn Elensky | 05 oktober, 2009
Utopiska geografier

Jacksonbot in action

Det där kan min robot göra bättre – om konst som algoritmer

Kallar du det där för konst? Min robot skulle kunna göra det mycket bättre! Kanske kommer konstnärer att ersättas av robotar i framtiden. Påståendet får nog en del att rynka ...

Av: Mathias Jansson | 18 februari, 2015
Essäer om konst

46. Kjell

Kjell skyndar över Mårtenstorget. Han är på väg till lasarettet för att sortera bland de gamla apparaterna. Han har varit där i perioder under hela hösten. Ombyggnationen som är på ...

Av: Kjell | 09 november, 2012
Lund har allt utom vatten

  • Essäer
  • Publicerad:

Drängsmarks såg – en bit levande kultur



Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en kultur värd att bevara , tycker Industriminnesföreningen.

De flesta tycker att gamla slott och bondgårdar är värda att bevara.

Men hur förhåller vi oss till en tom fabrik eller en gammal maskinell anläggning? Är det värt att bevaras? Ja, det tycker medlemmarna i Industriminnesföreningen. Till ”Årets industriminne” korades ett sågverk, från slutet av 1800-talet, som fortfarande lever, tack var eldsjälar.

Få av oss skulle vara där vi är idag om inte arbetande människor inom den tidigare industrin hade lagt grunden med sitt arbete. På 1860- och 1870-talet satte den svenska industrialiseringen fart. Det var inte bara i städerna som fabriker och industriella anläggningar började byggas – utan i hela landet. I Industriminnesföreningen försöker man hålla reda på alla de skatter som finns, och varje år delar man ut ett pris – Årets industriminne.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I år var det sågen i Drängsmark, Västerbotten, som fick priset. Denna såg byggdes 1896. Innan dess fanns det flera andra sågar i byn, sågverk har drivits i byn sedan 1700-talet. Den såg som nu finns slutade drivas affärsmässigt år 1965. Den kan drivas med både ånga och vatten, berättar  Carl-Magnus Gagge, vice ordförande i svenska Industriminnesföreningen. Han arbetar till vardags på Västmanlands museum, och är med och väljer ut årets industriminne.

– Vi skickar ut en uppmaning till landets museer, länsstyrelser, och till alla medlemmar att de ska ge oss förslag. Föreningen har ett par hundra medlemmar. Det är museer och organisationer, men även enskilda personer. Men vem som helst kan skicka in ett förslag till oss, berättar Carl-Magnus.

Föreningen har funnits sedan år 1989. Intresset för industriminnen har ökat mycket under senare år, menar Carl-Magnus. Varför valde man i år Drängsmarks såg i Västerbotten?

– Vi ville uppmärksamma den svenska sågverksbranschen, som var så viktig för den svenska industrialiseringen. Vi ville också uppmärksamma någon av de mindre industrierna, utanför städerna. Man tror ofta att industrialiseringen var något som bara skedde i städerna. Men landsbygdsindustrin, där bönder var delägare, var vanlig förr. Det ville vi lyfta fram, säger Carl-Magnus.

Det finns idag en del ideella krafter som arbetar med att bevara vårt industriarv.

I Drängsmark finns en förening som även väckt upp gammal praktisk kunskap. Detta har också bidragit till att Drängsmarks såg fick priset.

– Ja, i Drängsmark har man, förutom att man bevarat sågen, lyckats överföra gammal kunskap, och det är väldigt ovanligt. Det hoppas vi ska bli en inspiration för andra, säger Carl-Magnus.

Att blåsa liv i en gammal ång- och vattensåg är inte gjort i en handvändning. Hur gick man till väga? En av eldsjälarna i kulturföreningen i Drängsmark, Per-Gösta Persson, berättar om projektet, som bygger på ideellt arbete:

– Vi började med att sätta oss in i hur sågen fungerade. Vi bjöd hit en expert på gamla ångmaskiner: Gunnar Jonsson från Munktells museum i Eskilstuna. Sedan anlitade vi de äldre män som bor i byn, som hade jobbat med sågen i sin ungdom. Så startade vi en kurs. Vi annonserade efter frivilliga och fick in över 25 intresserade. Idag är vi en kärntrupp på 15 stycken som arbetar med det här. Vi är mitt inne i det projektet, och det kan nog aldrig avslutas, det måste fortgå hela tiden, säger Per-Gösta.

Kan ni driva den med både ånga och vatten?

- Ja, ånga eller vatten – eller både och! Det är det som är grejen med den här sågen; den körs med miljövänlig energi. Det behövs sex personer för att driva sågen, fyra vid sågen och två vid maskinen, berättar Per-Gösta.

Finns det chans för allmänheten att få se hur ni driver sågen?

– Ja, i sommar! Under två tillfällen i juli kommer vi att visa sågning, säger Per-Gösta.

Under juli månad har du alltså möjlighet att se en bit svenskt industriarv, i Västerbotten. Kanske du också ska börja se dig omkring. Finns det något minnesmärke från svensk industri i din närhet? Skicka gärna in ett förslag till nästa års industriminne.        

 Signe Rudberg
 Läs mer
www.drangsmark.se
www.industriminnesforeningen.se

Ur arkivet

view_module reorder
Gunilla Nordlund

När drömmen blir verklighet

Jag känner Gunilla Nordlund sedan minst 10 år tillbaka. Jag har alltid uppskattat hennes kraft som regissör och kulturarbetare att aldrig böja sig för makten utan ständigt fortsätta kämpa för ...

Av: Guido Zeccola | Scenkonstens porträtt | 02 november, 2016

Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 13 maj, 2011

Johan Heinrich Füssli, Le prince Arthur et la reine des fées. Foto:  BOT

Modernismens fria bildspråk

Tänker, tänker jag, att jag nu tagit mig vatten över huvudet med en text (essä) om en så bred och inkluderande -ism som modernismen med utgångspunkt i den anglosaxiska, latinska ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 22 juni, 2015

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Universums svekfullhet & förtrolighet

 Hur närma sig verkligheten? Det vore inte obefogat att hävda att stora delar av G.K. Chestertons mångsidiga författarskap graviterar emot denna fråga. Om den då etablerade verklighetsbilden heter det 1912 ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 23 februari, 2013

Eddie och Reb in da House

  Eddie och Reb. Foto: Agneta Tröjer Eddie och Reb in da House I år har Pride House flyttat in på Södra Teatern med ett digert programutbud under Prideveckans första fem dagar. Det ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 04 augusti, 2007

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Veckan från hyllan, vecka 27. 2012

Den ekonomiska krisen fortsätter, och detaljerna kring den blir allt mer bisarra. Förra veckan raljerade jag över den nya grekiska finansministern. Det gick bara någon dag och det blev ännu ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 30 juni, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.