Musikaliska möten i Helsingfors

"Den största ansamling hipsters som Helsingfors någonsin skådat", svarar jag när min finska vän frågar vad jag tänker skriva. Hon skrattar och rättar mig: "Nej, det måste varit när Arcade ...

Av: Jonatan Spejare | 22 augusti, 2010
Kulturreportage

Julius Evola - från dadaismen till traditionen

Julius Evola - från dadaismen till traditionen   Tidningen Kulturens Bo I Cavefors porträtterar Julius Evola, esoterisk författare och dadaavantgardist, fortfarande á part i det dekadenta Europa.

Av: Bo Cavefors | 21 december, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Vladimir Oravsky av Elena Piligrim 2015

Gasconnad i tiden  

Den 22 januari, på August Strindbergs och min födelsedag visade SVT2 filmen ”Erik Nietzsche - De unga åren”. Jag fick läsa manuset långt innan filmen spelades in och kan konstatera att ...

Av: Vladimir Oravsky | 28 januari, 2015
Gästkrönikör

Hegel. Sin och vår tids vittne

Georg Wilhelm Friedrich HegelÄr det dags att omvärdera historien? Hegels klassiker Andens Fenomenologi har under hösten kommit ut på svenska (Thales förlag) . Anna-Lena Renqvist begrundar skälen för denna bortklippta ...

Av: Anna-Lena Renqvist | 09 januari, 2009
Agora - filosofiska essäer

  • Essäer
  • Publicerad:

Drängsmarks såg – en bit levande kultur



Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en kultur värd att bevara , tycker Industriminnesföreningen.

De flesta tycker att gamla slott och bondgårdar är värda att bevara.

Men hur förhåller vi oss till en tom fabrik eller en gammal maskinell anläggning? Är det värt att bevaras? Ja, det tycker medlemmarna i Industriminnesföreningen. Till ”Årets industriminne” korades ett sågverk, från slutet av 1800-talet, som fortfarande lever, tack var eldsjälar.

Få av oss skulle vara där vi är idag om inte arbetande människor inom den tidigare industrin hade lagt grunden med sitt arbete. På 1860- och 1870-talet satte den svenska industrialiseringen fart. Det var inte bara i städerna som fabriker och industriella anläggningar började byggas – utan i hela landet. I Industriminnesföreningen försöker man hålla reda på alla de skatter som finns, och varje år delar man ut ett pris – Årets industriminne.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I år var det sågen i Drängsmark, Västerbotten, som fick priset. Denna såg byggdes 1896. Innan dess fanns det flera andra sågar i byn, sågverk har drivits i byn sedan 1700-talet. Den såg som nu finns slutade drivas affärsmässigt år 1965. Den kan drivas med både ånga och vatten, berättar  Carl-Magnus Gagge, vice ordförande i svenska Industriminnesföreningen. Han arbetar till vardags på Västmanlands museum, och är med och väljer ut årets industriminne.

– Vi skickar ut en uppmaning till landets museer, länsstyrelser, och till alla medlemmar att de ska ge oss förslag. Föreningen har ett par hundra medlemmar. Det är museer och organisationer, men även enskilda personer. Men vem som helst kan skicka in ett förslag till oss, berättar Carl-Magnus.

Föreningen har funnits sedan år 1989. Intresset för industriminnen har ökat mycket under senare år, menar Carl-Magnus. Varför valde man i år Drängsmarks såg i Västerbotten?

– Vi ville uppmärksamma den svenska sågverksbranschen, som var så viktig för den svenska industrialiseringen. Vi ville också uppmärksamma någon av de mindre industrierna, utanför städerna. Man tror ofta att industrialiseringen var något som bara skedde i städerna. Men landsbygdsindustrin, där bönder var delägare, var vanlig förr. Det ville vi lyfta fram, säger Carl-Magnus.

Det finns idag en del ideella krafter som arbetar med att bevara vårt industriarv.

I Drängsmark finns en förening som även väckt upp gammal praktisk kunskap. Detta har också bidragit till att Drängsmarks såg fick priset.

– Ja, i Drängsmark har man, förutom att man bevarat sågen, lyckats överföra gammal kunskap, och det är väldigt ovanligt. Det hoppas vi ska bli en inspiration för andra, säger Carl-Magnus.

Att blåsa liv i en gammal ång- och vattensåg är inte gjort i en handvändning. Hur gick man till väga? En av eldsjälarna i kulturföreningen i Drängsmark, Per-Gösta Persson, berättar om projektet, som bygger på ideellt arbete:

– Vi började med att sätta oss in i hur sågen fungerade. Vi bjöd hit en expert på gamla ångmaskiner: Gunnar Jonsson från Munktells museum i Eskilstuna. Sedan anlitade vi de äldre män som bor i byn, som hade jobbat med sågen i sin ungdom. Så startade vi en kurs. Vi annonserade efter frivilliga och fick in över 25 intresserade. Idag är vi en kärntrupp på 15 stycken som arbetar med det här. Vi är mitt inne i det projektet, och det kan nog aldrig avslutas, det måste fortgå hela tiden, säger Per-Gösta.

Kan ni driva den med både ånga och vatten?

- Ja, ånga eller vatten – eller både och! Det är det som är grejen med den här sågen; den körs med miljövänlig energi. Det behövs sex personer för att driva sågen, fyra vid sågen och två vid maskinen, berättar Per-Gösta.

Finns det chans för allmänheten att få se hur ni driver sågen?

– Ja, i sommar! Under två tillfällen i juli kommer vi att visa sågning, säger Per-Gösta.

Under juli månad har du alltså möjlighet att se en bit svenskt industriarv, i Västerbotten. Kanske du också ska börja se dig omkring. Finns det något minnesmärke från svensk industri i din närhet? Skicka gärna in ett förslag till nästa års industriminne.        

 Signe Rudberg
 Läs mer
www.drangsmark.se
www.industriminnesforeningen.se

Ur arkivet

view_module reorder

Ett finskt trauma

”Kvinnogardisterna står i stadshusets fönster och skjuter mot de överlägsna vita styrkorna. Männen vill ge upp, men kvinnorna vägrar. Likhögarna på gatorna växer och Tammerfors står i brand. Det är ...

Av: Rolf Karlman | Essäer om politiken | 02 februari, 2017

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 01 november, 2013

Philip K Dick

De androida drömmarna av Philip K. Dick

Året är 2021 och invånarna på jorden lever i svallvågorna efter det tredje världskriget. Som en följd av kriget och människans industriella utveckling i allmänhet har jorden gjorts mer eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 24 november, 2017

”Underrepresenterad” och ”Spegla samhället”

Det ideologiska sammanhanget

Av: Leif V Erixell | Agora - filosofiska essäer | 10 mars, 2017

Bilens dag

I dag, söndagen den 28 oktober är utnämnd till ”Bilens dag”. Yes meine Damen und Herren, i dag firas, eller vad man nu gör, ”Bilens dag”. Här kommer mitt bidrag till ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 28 oktober, 2012

Dödsengeln Jeffrey Weise

  ”Trots allt är jag inte vem som helst,jag vill visa er det,jag hämnas på min familj och skolan som såg att jag mådde dåligt,men inte hjälpte mig ...och världen gör ...

Av: Nina Michael | Essäer | 05 september, 2013

Historien om Jobs grav i Sultanatet Oman och andra länder

I år är vi inne på den nionde säsongen där möjligheten finns att åka charterflyg från Sverige till Oman. Fast jag inte besökt landet tidigare, förstår jag att inte mycket ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 14 maj, 2014

Patagonia

Sommartid av Calle Flognman

Sommaren är vattnets tid. Som klirrande svalka i glas, som spegel för kvällens kitschiga pasteller eller, för en småbarnsförälder, som badtur till stranden. Sjövattnet mot handen som likt lindblomsté för ...

Av: Calle Flognman | Utopiska geografier | 13 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.