Jakten på den röda ballongen – en essä om ballongen i konsten

Ett rött hjärta stiger mot himlen. Kvar på marken står en liten flicka och ser hur hennes ballong flyger iväg. Det går inte riktigt att se om flickan är ledsen ...

Av: Mathias Jansson | 05 oktober, 2012
Essäer om konst

Platser i Norden som inspirerar ditt skrivande

Ett välkänt, och väl praktiserat, faktum är att få saker hjälper till att få din kreativitet att flöda likt ett riktigt ordentligt miljöombyte. De flesta vars hjärta slår för skapande ...

Av: Agnes Stenlund | 01 november, 2013
Resereportage

George Gordon, Lord Byron Vi skall inte ströva mer

En "byronisk hjälte" ska vara passionerad, melankolisk och ädel. Bilden är sammansatt av drag ur både Lord Byrons liv (han levde 1788-1824) och hans dikter, särskilt det långa verspoemet Don ...

Av: Lord Byron | 23 juni, 2013
Utopiska geografier

EN TEXT OM KONST AV CARL KÖHLER (1919-2006)

Henry Köhler son till den berömda bildkonstnären Carl Köhler har skickat till oss en artikel som hans far skrev för många år sedan. Vi hedrar minnet av Carl med denna ...

Av: Carl Köhler | 08 september, 2011
Essäer om konst

  • Essäer
  • Publicerad:

Drängsmarks såg – en bit levande kultur



Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en kultur värd att bevara , tycker Industriminnesföreningen.

De flesta tycker att gamla slott och bondgårdar är värda att bevara.

Men hur förhåller vi oss till en tom fabrik eller en gammal maskinell anläggning? Är det värt att bevaras? Ja, det tycker medlemmarna i Industriminnesföreningen. Till ”Årets industriminne” korades ett sågverk, från slutet av 1800-talet, som fortfarande lever, tack var eldsjälar.

Få av oss skulle vara där vi är idag om inte arbetande människor inom den tidigare industrin hade lagt grunden med sitt arbete. På 1860- och 1870-talet satte den svenska industrialiseringen fart. Det var inte bara i städerna som fabriker och industriella anläggningar började byggas – utan i hela landet. I Industriminnesföreningen försöker man hålla reda på alla de skatter som finns, och varje år delar man ut ett pris – Årets industriminne.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I år var det sågen i Drängsmark, Västerbotten, som fick priset. Denna såg byggdes 1896. Innan dess fanns det flera andra sågar i byn, sågverk har drivits i byn sedan 1700-talet. Den såg som nu finns slutade drivas affärsmässigt år 1965. Den kan drivas med både ånga och vatten, berättar  Carl-Magnus Gagge, vice ordförande i svenska Industriminnesföreningen. Han arbetar till vardags på Västmanlands museum, och är med och väljer ut årets industriminne.

– Vi skickar ut en uppmaning till landets museer, länsstyrelser, och till alla medlemmar att de ska ge oss förslag. Föreningen har ett par hundra medlemmar. Det är museer och organisationer, men även enskilda personer. Men vem som helst kan skicka in ett förslag till oss, berättar Carl-Magnus.

Föreningen har funnits sedan år 1989. Intresset för industriminnen har ökat mycket under senare år, menar Carl-Magnus. Varför valde man i år Drängsmarks såg i Västerbotten?

– Vi ville uppmärksamma den svenska sågverksbranschen, som var så viktig för den svenska industrialiseringen. Vi ville också uppmärksamma någon av de mindre industrierna, utanför städerna. Man tror ofta att industrialiseringen var något som bara skedde i städerna. Men landsbygdsindustrin, där bönder var delägare, var vanlig förr. Det ville vi lyfta fram, säger Carl-Magnus.

Det finns idag en del ideella krafter som arbetar med att bevara vårt industriarv.

I Drängsmark finns en förening som även väckt upp gammal praktisk kunskap. Detta har också bidragit till att Drängsmarks såg fick priset.

– Ja, i Drängsmark har man, förutom att man bevarat sågen, lyckats överföra gammal kunskap, och det är väldigt ovanligt. Det hoppas vi ska bli en inspiration för andra, säger Carl-Magnus.

Att blåsa liv i en gammal ång- och vattensåg är inte gjort i en handvändning. Hur gick man till väga? En av eldsjälarna i kulturföreningen i Drängsmark, Per-Gösta Persson, berättar om projektet, som bygger på ideellt arbete:

– Vi började med att sätta oss in i hur sågen fungerade. Vi bjöd hit en expert på gamla ångmaskiner: Gunnar Jonsson från Munktells museum i Eskilstuna. Sedan anlitade vi de äldre män som bor i byn, som hade jobbat med sågen i sin ungdom. Så startade vi en kurs. Vi annonserade efter frivilliga och fick in över 25 intresserade. Idag är vi en kärntrupp på 15 stycken som arbetar med det här. Vi är mitt inne i det projektet, och det kan nog aldrig avslutas, det måste fortgå hela tiden, säger Per-Gösta.

Kan ni driva den med både ånga och vatten?

- Ja, ånga eller vatten – eller både och! Det är det som är grejen med den här sågen; den körs med miljövänlig energi. Det behövs sex personer för att driva sågen, fyra vid sågen och två vid maskinen, berättar Per-Gösta.

Finns det chans för allmänheten att få se hur ni driver sågen?

– Ja, i sommar! Under två tillfällen i juli kommer vi att visa sågning, säger Per-Gösta.

Under juli månad har du alltså möjlighet att se en bit svenskt industriarv, i Västerbotten. Kanske du också ska börja se dig omkring. Finns det något minnesmärke från svensk industri i din närhet? Skicka gärna in ett förslag till nästa års industriminne.        

 Signe Rudberg
 Läs mer
www.drangsmark.se
www.industriminnesforeningen.se

Ur arkivet

view_module reorder

Människosyn och natursyn

 Grov modell över vår idag dominerande syn på människan och naturen Vår västerländska kulturs syn på människan och naturen – och relationen dem emellan – har naturligtvis, som alla kulturer, en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om religionen | 12 september, 2011

Tandgnissel och släktskap: Grupp 8:s 70-tal och feminismen år 2010

Om Ebba Witt-Brattström vore min mormor hade jag gärna krupit upp i ett mjukt soffhörn och andäktigt myst över hennes livsberättelse så som hon framställer den i sin nyss publicerade ...

Av: Lovisa Lindgren | Essäer om samhället | 31 Maj, 2010

Som en fjäril vid Guds andedräkt

En intervju med Nanok.Om det finns någonting omedelbart så finns det hos Nanok.Hennes filosofi är språk, såsom för Orfeus, och när Orfeus sjunger då  blir sångerna rum. Tanken är det ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2009

De jämlika

Han var mer fallen för det praktiska än det eteriska; sjukvård, tandvård, en soffa att sitta i. Det var behov han hade sett hos de som varit omhändertagna som barn ...

Av: Per-Henrik Bartholdsson | Gästkrönikör | 10 Maj, 2013

Veckan från hyllan,vecka 29- 2012

Den förträfflige rumänske författaren Mircea Cartarescu har skrivit ett debattinlägg, bland annat publicerat i Det Stora Svenska Morgonbladet, där han kommenterar situationen i Rumänien. Rubriken är ”Den rumänska nationen är ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 14 juli, 2012

Angeren

Innledning I begynnelsen var nektelsen, og så lenge mennesket tviholdt på den, gikk livet på tomgang. Livets ordløse farer skygget for at et nøkternt blikk på omstendighetene kunne oppstå: Mennesket levde ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 november, 2014

Älskade HANS-ÅKE

De hade varit och sett en film på Filmstaden ; Solstorm. Den var inte så bra som de förväntat sig efter boken. Klockan 20.55 satte de sig på en buss mot ...

Av: Ingalill Enbom | Utopiska geografier | 25 januari, 2010

Ett landställt skepp där Aralsjön tidigare bredde ut sig

Moder Jord är i kris

Jorden är förutsättning för våra liv. Den är ett gemensamt villkor för allt levande. Jorden har fostrat oss människor, den är vårt arv och vårt ansvar. Det är globalt känt ...

Av: Lena Månsson | Essäer om samhället | 11 februari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.