Stefan Whilde

Anteckningar om getter, sjömän, åtgärdspaket och musik!

1. Vi har nu gått in i getens år. Fred och harmoni väntar enligt kinesisk lära. Hälsa och motion dessutom. Efter ett oroligt 2014 i lilla Sverige och stora världen ...

Av: Stefan Whilde | 01 april, 2015
Stefan Whilde

Harriet Russell ”Return to sender” (2008)

Som ett konstverk på posten

På 1960-talet började konstnärer skicka konst, som vykort och små kollage, till varandra med posten. Företeelsen fick namnet “Mail art” och nådde sin storhetstid på 1970-talet. Konsten att skicka brev ...

Av: Mathias Jansson | 11 oktober, 2017
Essäer om konst

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | 06 juni, 2017
Gästkrönikör

Att vara svensk 2013: Frågor, frågor, frågor …

Nationaldagen den 6 juni associeras med folkmusik, dansande par i folkdräkter och folkfest med barn som viftar med svenska flaggor. Kungen och drottningen åker leende i öppen vagn till Skansen ...

Av: Bo Gustavsson | 06 juni, 2013
Kulturreportage

  • Essäer
  • Publicerad:

Att vara på väg



Det som händer är vad som rör sig i atomernas värld, var det en bygdefilosof som sade. Och allt är rörelse, från det mikroskopiska till det som händer långt bortom Vintergatan. Att också vi människor förflyttar oss är sannerligen ingenting nytt, folk har vandrat genom seklers lopp. från den ena världsdelen till den andra och så lär det också bli i framtiden.




 

 

En längre tid har jag umgåtts med begreppen avstånd och olikhet, sedan jag funnit att de kan ge upphov till spännande funderingar. Det har med vår tid och vårt samhälle att göra. Hur trött kan man inte bli på likriktningens ofta outtalade evangelium och den centraliserade tillväxtens mantra.

Annons:

Eftersom människan av naturen är ett flockdjur faller det sig naturligt att vi rör oss åt samma håll vid en given tidpunkt, vi följer strömmen och hoppas på att komma fram till det som är bättre än det vi lämnat bakom oss.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det handlar om inre tankar och stämningar, korta stunders reflexer men också om resonemang kring den senaste tidens reaktioner på det faktum att många människor tvingats till flykt undan krigets härjningar eller frivilligt lämnat fattigdomen i hopp om en ljusare framtid.

En längre tid har jag umgåtts med begreppen avstånd och olikhet, sedan jag funnit att de kan ge upphov till spännande funderingar. Det har med vår tid och vårt samhälle att göra. Hur trött kan man inte bli på likriktningens ofta outtalade evangelium och den centraliserade tillväxtens mantra. Samtidigt som man länge pratat sig varm för globaliseringens nödvändighet har man med bävan, ja även rent våld, mött den ström av människor på flykt till det som utgör EU-ropa. Det har påståtts som något både ofrånkomligt och positivt för tillväxten – och därmed mänskligheten – sedan de multinationella företagen suddat ut nationsgränserna, men precis tvärtom när krigen eller den postkoloniala fattigdomen tvingar folk att söka sig mot oss, mot våra relativt välmående samhällen ”i norr”. Sambandet vapenexport och flyktingströmmar är också något att fundera vidare på! Men att EU:s fria rörlighet inte gäller för alla, det har den senaste tiden visats med brutal tydlighet.

Tänker på min vardagsverklighet, min nordvärmländska, i tystnadens och stillhetens hägn. Hur man uppgår i landskapet under en enslig promenad, där varje björkstam utmed kärrvägen, den där stenen på vägen till badplatsen, de av bävrarna fällda lövträden, ja det jag ser blir en del min person så snart blicken landat. Allt är så förtroget, nära och hanterbart. Sångsvanarna där i Tjärnbottens vatten som under sommaren fött upp ännu en kull ungar, doften i vedskjulet när vårvintermörkret viker, den molande trafiken på E45:an … Denna vrå av världen är ett illusoriskt vinteride, medan den stora världsdramatiken samtidigt pågår i direktsändning bortom sockengränsen.

Rubrikerna huttrar i morgontidningen och katten jamar på tröskeln. Rådjursspåren blånar tidigt om kvällen och locket på motorvärmaren är fastfruset. Och inte nog med det: en tanke som behövts frös inne!

 

Bengt Berg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Projekt Bok 19

Att leva som människa i denna värld eller Vetenskap-världsbild-sätt att tänka   Tacksam prisade han det ofattliga att det förunnades honom genomleva ett liv på jorden som människa. (Heidenstams ord på sin gravsten)  

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 05 november, 2011

Vladimiro Sirenetto  Oravsky. Bild: Ole Schwander

April april din dumma strömming - en kunskapslyftspaus

Den första april försöker många institutioner och ännu fler människor överträffa varandra med vitsar, absurditeter och practical jokes av varierade underhållnings- och surhetsgradsvärde. Jag tycker att det är en trevlig tradition ...

Av: Vladimiro Sirenetto Oravsky | Gästkrönikör | 01 april, 2016

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | Utopiska geografier | 12 Maj, 2017

Å ha et globalt liv å leve, Del III

Innledning Del III av Å ha et globalt liv å leve er om sosial rettferdighet. Sosial rettferdighet er om relasjoner mellom mennesker, det vil si at det er om anstendige liv ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 24 oktober, 2013

Pynchons Mesopolitosis

Du gick till Dr. Blumenthal en dag 1973 i Middleton, New York, och klagade över hosta, varpå den gode doktorn bestämde sig för att röntga din bröstkorg. Innan de dödliga ...

Av: Jonas Wessel | Litteraturens porträtt | 23 mars, 2013

Med Tova från Ratata till Ungern

  Regissören och skådespelerskan Tova Magnusson-Norling, nyss festival- och bioaktuell med filmen "Fyra år till", mötte i samband med Stockholm Filmfestival Tidningen Kulturen på Hotel Anglais i hjärtan av Östermalm i ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 18 januari, 2011

Nyklassicismens fula ankungar

 Daniel Amadeus Atterbom Per Daniel Amadeus Atterbom använde Uppsala domkyrka för att berätta om den i hans tycke föredömliga medeltidens arkitektur. Ett exempel är dikten Domkyrkan, skriven 1816. Där finns ...

Av: Mikael Mogren | Litteraturens porträtt | 11 mars, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.