Blanchot och Levinas med några vänner i Stradsbourg i slutet av 1920talet

Maurice  l'obscur

I sin intressanta artikel om surrealisten André Breton och hans tre romaner "Nadia", "Galen Kärlek" och "Arcane XVII" citerar Guido Zeccola vad Maurice Blanchot hade att säga om den första: ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 juni, 2016
Litteraturens porträtt

En tyrann i tiden – Re Orso på Opera Comique

Det finns många sätt att börja en opera på. Det behöver inte vara med ouvertyren, även om det är det vanligaste. Ouvertyren kan man dessutom lägga i slutet av operan ...

Av: Ulf Stenberg | 26 Maj, 2012
Kulturreportage

Om Nijinskys teckningar

Bild och ande är på något sätt oskiljaktiga hos Nijinskys tecknade motiv värld. De linjer han skapar och återger med krita, kol, grafit, pastell eller olika sorters tusch och vattenfärger ...

Av: Jonas Lindman | 29 mars, 2012
Gästkrönikör

Andlighet och psykisk hälsa

Författaren Kerstin Stina Carlsson (1934-2003) berättar i sin självbiografi Transcendens eller psykos? om en sökares öde och beskriver hur hon genom svåra andliga kriser slutligen når fram till hälsa och ...

Av: Lena Månsson | 23 mars, 2009
Essäer om religionen

  • Essäer
  • Publicerad:

De samiska språken/dialekterna på kolahalvön



Vi hedrar minnet av språkförskaren Leif Rantala som gick urtiden för två år sedan med en artikel om det samiska språket.



Den äldsta ordförteckningen på samiska som någonsin har utkommit är en lista med 95 kolasamiska ord och uttryck, som en engelsk sjöman nedtecknade efter det han lidit skeppsbrott utanför den norra kusten. Detta hände år 1557.

Man brukar säga att det finns (eller har funnits) följande samiska språk eller dialekter på Kolahalvön (räknat från väst till öst):

1. Notozerosamiskan (på nordsamiska njuohttejávresámegiella). Detta språk talades t.o.m. slutet av 1930-talet kring sjön Notozero och folket bodde grannar med Suenjelsamerna, som 1920 hamnade under finskt styre och efter andra världskriget överflyttade till Sevettijärvi- och Nellimområdet. I dag bor Notozerosamerna främst i byn Verhne-Tulomsk (på finska Ylä-Tuloma) på vägen mellan finska gränsen och Murmansk. Antalet personer som talar språket är högst 20-30 personer. Man brukar ofta kalla detta språk för skoltsamiska. Det finns inget skriftspråk för detta språk. Före revolutionen besöktes dessa samer av många finländska forskare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

2. Kildinsamiskan (på nordsam. gielddasámegiella). Detta är i dag samernas huvudspråk på Kolahalvön och språket talas främst i Kolasamernas ”huvudstad” Lovozero. Skriftspråket grundar sig på detta språk och ortografin (kyrilliska bokstäver) är från 1980-talet. Tidigare talades kildinsamiska också på norra kusten, men dessa byar tvångsevakuerades på 1960-talet och invånarna hamnade främst i Lovozero, men också i de stora städerna Murmansk, Olenegorsk och Apatity. Det har utkommit ca 40 läroböcker på detta språk och kanske 15 skönlitterära böcker, ofta tryckta i Norge och med parallelltext på nordsamiska. Antalet kildinsamiska talare är ca 600 personer. De finska skoltsamerna kan umgås med kildinsamerna utan några som helst svårigheter.

3. Akkalasamiskan (på nordsam. áhkkilsámegilla) är egentligen utdöd eftersom den sista talaren dog i december 2003 (Maria Sergina). Akkalasamerna bodde i byn med samma namn, som låg på stranden av den stora Imandrasjön. De tvångsförflyttades 1937-1938 ca 4 mil västerut till den då finsktalande byn Jona. Deras antal var då 68 personer. Så småningom blandade de sig med finnarna, ryssarna och andra folkslag och språket tynade bort. Det finns ingen litteratur på detta språk, endast några vetenskapliga texter.

4. Tersamiskan (på nordsam. darjjesámegiella) är nära utdöende eftersom språket talas av ca 12 personer idag. Före andra världskriget levde tersamerna på östra och norra kusten av Kolahalvön, men i dag bor de sista tersamerna i flottbasen Gremiha och i Murmansk stad. Språket är rätt så dåligt utforskat då den sista seriösa språkforskare som besökte tersamerna var i Jokanga, som då var deras centralort, år 1914. Jokanga tömdes också på folk 1964 och av den stora byn finns idag nästan ingenting kvar. I ryska texter kallas tersamerna för Jokangasamer och språket för ”jokangasamiska”. Det finns vara en del vetenskapliga texter utgivna på tersamiska. Den finska språkforskaren T. I. Itkonen besökte som sista utländska forskare tersamerna år 1914. Bland de ryska forskarna har Kert besökt dem.

5. Utdöda språk

5a. Hirvasjärvisamiskan talades i början av 1900-talet av ca 50 personer väster om akkalasamerna. De blev deporterade till Archangelskområdet 1937-1938 och s.g.s. alla omkom. Det finns inga språkprov upptecknade på detta språk, men det räknas som en undergrupp till skoltsamiskan.

5b. Muotkasamiskan talades av ett okänt antal personer, som bodde på norra kusten mellan Murmansk och norska gränsen. De deporterades 1937-1940 och många hamnade bland Notozerosamerna, vilket gjorde att Muotkaspråket gick upp i notozerosamiskan.

5c. Filmanskan var ett nordsamiskt språk, som talades av lutherska sjösamer som bodde på kusten mellan Kolafjorden och Fiskarhalvön. Deras antal på 1930-talet var några tiotals personer. Under Stalins utrensningar försvann denna grupp totalt och det finns heller inga texter på detta språk.

Den äldsta ordförteckningen på samiska som någonsin har utkommit är en lista med 95 kolasamiska ord och uttryck, som en engelsk sjöman nedtecknade efter det han lidit skeppsbrott utanför den norra kusten. Detta hände år 1557. Ordlistan utgavs år 1599 av Richard Hakluyt i hans bok The Principal Navigations. Följande person, som utgav kolasamiska texter var språkforskaren A, I. Sjögren, som 1828 utgav bönen Fader vår på fyra samiska språk. Bland dem var samiskan från Semiostrof, d.v.s. kildinsamiskan och Notozero-samiskan. Kyrkoherden i Utsjoki indelade år 1829 Kolasamerna i tre grupper. Hans indelning stämmer i stora drag än i dag.

Den första egentliga boken på kolasamiska utkom år 1878 och det var en översättning av kapitlen 1-28 av Matteus-evangeliet. Översättningen var gjord av den finska språkforskaren Arvid Genetz, som reste omkring på Kolahalvön 1878. Kapitlen 1-22 är översatta till kildinsamiska och 23-28 till akkalasamiska. Texten är skriven med kyrilliska bokstäver.

Leif Rantala

Ur arkivet

view_module reorder

Jesuskostymering och Janusförklädnad. Om julens omöjliga val

Vårt nuvarande julfirande är en mosaik av kladdig kristuskitsch och gigantisk monetär rullning dränerat i hednisk blodstank. Själva ätandet blir till en klaustrofobisk fest där mättnaden till slut tränger upp ...

Av: Benny Holmberg | Övriga porträtt | 24 december, 2010

Emmakrönika XXV Nu vill jag vara lycklig utan dig

plyschtistel ty ihop påöknens till sång sig för näckrosornaen månblommans kronblad för tolvslagspoet dag röst sakfruktdräpans dämpa droppar för croppsknopp knäppskräddarros ity vakttorns fot autofytfilialmurranka för litet spetsigt koppartorn upp ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 21 januari, 2010

 Maijishans grottor

En sommardikt av Percival

Dikten "De nya Mästarna" är en text som inom sig bär en vision av en kommande tids musikskapare. Här avses de människor (jordiska och ojordiska) som inser att hela mänskligheten ...

Av: Percival | Utopiska geografier | 28 Maj, 2017

Han tänker med kroppen

Samtal med dansaren Kjell Nilsson TEMA VÄSTERBOTTEN  Den syltsöta katalanbakelsen på Mekkas konditori i Umeå försvinner raskt och inte alls med den zenminimalistiska långsamhet som jag förknippar Kjell Nilsson med efter ...

Av: Annika Burholm | Konstens porträtt | 18 februari, 2008

Vad är ett Riksmuseum mot Yttrandefrihet?

Den svenska frimärksutgivningen 2016 är fylld med diverse försumbarheter. Det enda jubileumsfrimärket är tillägnat 100-årsminnet av Naturhistoriska riksmuséet, men det allt överskuggande jubiléet som borde ha firats med frimärken är ...

Av: Bertil Falk | Gästkrönikör | 04 juli, 2017

Vladimir Oravsky

Journalister som går i koppel

Följande rader handlar om journalister som jag ger hållbara prov på att de går i koppel. Det är Jönköpings-Postens journalister, men inte vilka som helst, utan de som jobbar och ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 06 december, 2016

Bildens sång

Alla färger syns tydligt, för idag röd bok och sol - varmt mot huden och solskyddsfaktor bör läggas på. Ta hand om fotsulor och andra ytor, och om mjuka-mjuka rösten ...

Av: Ida Thunström, text och bild | Essäer om konst | 27 december, 2017

Bruno Kreisky 1983 foto Wkipedia

Bruno Kreisky och Sverige

Vad har Arne Carlsson med Wien att göra? Den frågan ställde jag mig hösten 1978 när jag var gästlärare i Österrike; uppdraget innefattade skolbesök och deltagande i fortbildningskurser för österrikiska ...

Av: Kurt Bäckström | Porträtt om politik & samhälle | 26 februari, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.