Den duktiga rebellen - Elsie Johansson

Dagen är genomgrå och himlen hänger tung över huvudet. Regnet tycks för tillfället ha upphört men finns hotfullt kvar i luften när jag går genom ett nästan folktomt Lund till ...

Av: Crister Enander | 05 Maj, 2010
Litteraturens porträtt

Möt konstvåren i Bryssel

Till den rika museifloran i Bryssel kan man nu lägga Fin de siècle museet som öppnade vid årsskiftet. Lägg där till vårens stora utställningar med den belgiska samtidskonstnären Michaël Borresman ...

Av: Mathias Jansson | 25 mars, 2014
Essäer om konst

Civila armenier förs till ett närbeläget fängelse i Mezireh av beväpnade turkiska soldater.

Till minne av en kultur som utplånats

Ett folkmord innebär att många, oerhört många oskyldiga människor dödas. Men det innebär också något mer. Ett lyckat folkmord leder till att en hel livsform slutgiltigt utplånas med all sin ...

Av: Svante Lundgren | 14 mars, 2017
Reportage om politik & samhälle

"Jag har förbundit mig att fullfölja en vision"

Han har skrivit 16 böcker på arabiska, engelska, tyska och svenska. Han är en av Palestinas mest kända och uppskattade författare. Han har bott i Sverige i många år. Men ...

Av: Anders Brimstedt | 29 december, 2009
Övriga porträtt

  • Essäer
  • Publicerad:

De samiska språken/dialekterna på kolahalvön



Vi hedrar minnet av språkförskaren Leif Rantala som gick urtiden för två år sedan med en artikel om det samiska språket.



Den äldsta ordförteckningen på samiska som någonsin har utkommit är en lista med 95 kolasamiska ord och uttryck, som en engelsk sjöman nedtecknade efter det han lidit skeppsbrott utanför den norra kusten. Detta hände år 1557.

Man brukar säga att det finns (eller har funnits) följande samiska språk eller dialekter på Kolahalvön (räknat från väst till öst):

1. Notozerosamiskan (på nordsamiska njuohttejávresámegiella). Detta språk talades t.o.m. slutet av 1930-talet kring sjön Notozero och folket bodde grannar med Suenjelsamerna, som 1920 hamnade under finskt styre och efter andra världskriget överflyttade till Sevettijärvi- och Nellimområdet. I dag bor Notozerosamerna främst i byn Verhne-Tulomsk (på finska Ylä-Tuloma) på vägen mellan finska gränsen och Murmansk. Antalet personer som talar språket är högst 20-30 personer. Man brukar ofta kalla detta språk för skoltsamiska. Det finns inget skriftspråk för detta språk. Före revolutionen besöktes dessa samer av många finländska forskare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

2. Kildinsamiskan (på nordsam. gielddasámegiella). Detta är i dag samernas huvudspråk på Kolahalvön och språket talas främst i Kolasamernas ”huvudstad” Lovozero. Skriftspråket grundar sig på detta språk och ortografin (kyrilliska bokstäver) är från 1980-talet. Tidigare talades kildinsamiska också på norra kusten, men dessa byar tvångsevakuerades på 1960-talet och invånarna hamnade främst i Lovozero, men också i de stora städerna Murmansk, Olenegorsk och Apatity. Det har utkommit ca 40 läroböcker på detta språk och kanske 15 skönlitterära böcker, ofta tryckta i Norge och med parallelltext på nordsamiska. Antalet kildinsamiska talare är ca 600 personer. De finska skoltsamerna kan umgås med kildinsamerna utan några som helst svårigheter.

3. Akkalasamiskan (på nordsam. áhkkilsámegilla) är egentligen utdöd eftersom den sista talaren dog i december 2003 (Maria Sergina). Akkalasamerna bodde i byn med samma namn, som låg på stranden av den stora Imandrasjön. De tvångsförflyttades 1937-1938 ca 4 mil västerut till den då finsktalande byn Jona. Deras antal var då 68 personer. Så småningom blandade de sig med finnarna, ryssarna och andra folkslag och språket tynade bort. Det finns ingen litteratur på detta språk, endast några vetenskapliga texter.

4. Tersamiskan (på nordsam. darjjesámegiella) är nära utdöende eftersom språket talas av ca 12 personer idag. Före andra världskriget levde tersamerna på östra och norra kusten av Kolahalvön, men i dag bor de sista tersamerna i flottbasen Gremiha och i Murmansk stad. Språket är rätt så dåligt utforskat då den sista seriösa språkforskare som besökte tersamerna var i Jokanga, som då var deras centralort, år 1914. Jokanga tömdes också på folk 1964 och av den stora byn finns idag nästan ingenting kvar. I ryska texter kallas tersamerna för Jokangasamer och språket för ”jokangasamiska”. Det finns vara en del vetenskapliga texter utgivna på tersamiska. Den finska språkforskaren T. I. Itkonen besökte som sista utländska forskare tersamerna år 1914. Bland de ryska forskarna har Kert besökt dem.

5. Utdöda språk

5a. Hirvasjärvisamiskan talades i början av 1900-talet av ca 50 personer väster om akkalasamerna. De blev deporterade till Archangelskområdet 1937-1938 och s.g.s. alla omkom. Det finns inga språkprov upptecknade på detta språk, men det räknas som en undergrupp till skoltsamiskan.

5b. Muotkasamiskan talades av ett okänt antal personer, som bodde på norra kusten mellan Murmansk och norska gränsen. De deporterades 1937-1940 och många hamnade bland Notozerosamerna, vilket gjorde att Muotkaspråket gick upp i notozerosamiskan.

5c. Filmanskan var ett nordsamiskt språk, som talades av lutherska sjösamer som bodde på kusten mellan Kolafjorden och Fiskarhalvön. Deras antal på 1930-talet var några tiotals personer. Under Stalins utrensningar försvann denna grupp totalt och det finns heller inga texter på detta språk.

Den äldsta ordförteckningen på samiska som någonsin har utkommit är en lista med 95 kolasamiska ord och uttryck, som en engelsk sjöman nedtecknade efter det han lidit skeppsbrott utanför den norra kusten. Detta hände år 1557. Ordlistan utgavs år 1599 av Richard Hakluyt i hans bok The Principal Navigations. Följande person, som utgav kolasamiska texter var språkforskaren A, I. Sjögren, som 1828 utgav bönen Fader vår på fyra samiska språk. Bland dem var samiskan från Semiostrof, d.v.s. kildinsamiskan och Notozero-samiskan. Kyrkoherden i Utsjoki indelade år 1829 Kolasamerna i tre grupper. Hans indelning stämmer i stora drag än i dag.

Den första egentliga boken på kolasamiska utkom år 1878 och det var en översättning av kapitlen 1-28 av Matteus-evangeliet. Översättningen var gjord av den finska språkforskaren Arvid Genetz, som reste omkring på Kolahalvön 1878. Kapitlen 1-22 är översatta till kildinsamiska och 23-28 till akkalasamiska. Texten är skriven med kyrilliska bokstäver.

Leif Rantala

Ur arkivet

view_module reorder

Ljuden i en indisk palmlund

Ljuden i en indisk palmlund Folke Rabe reser i södra Indien och fascineras av de tre största religionernas ljudbilder.

Av: Folke Rabe | Allmänna reportage | 04 september, 2006

45. Erik

Erik skyndade sig lite extra när han passerade Kulturanatomen. Han tittade ner på de intrampade gula löven så att han skulle slippa se den vackra tegelbyggnaden som dolde den modernare ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 02 november, 2012

Filosofi og menneskerettigheter

Innledning  I vår tid snakkes og skrives det svært mye om menneskerettigheter, så som retten til liv og forbudet overfor å bli gjenstand for tortur, tilsiktet lidelse eller mishandling: Det er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 mars, 2013

Att närma sig närmandet - Jünger, Hofmann och LSD enligt Carl Abrahamsson

"My interest in drugs have caused me various difficulties. But I take drugs too seriously to believe that one should make a habit of them and use them like cigarettes." ...

Av: Carl Abrahamsson | Essäer om litteratur & böcker | 04 december, 2008

Jag är en torsk i candy crush träsket

Om det inte är du själv, så har du säkert en vän eller bekant, som är fast i Candy Crush Saga träsket. En som spelar frenetiskt, eller en av de ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 28 Maj, 2013

35. Stadskärnan

Bubblor med regnbågar flyter omkring i drivor och över dem, genom dem kliver Lars A Kalvengreen fram, nej, han snubblar, han simmar! Han är för rolig, alltså! Karnevalsgeneralen detta år ...

Av: Stadskärnan | Lund har allt utom vatten | 24 augusti, 2012

Scheveningen (Haag) med milslånga sandstränder

En konstresa till Holland

Åka på konstresa till Nederländerna – vilken fantastiskt bra metod för att sätta fart på livsandarna! Efter att tidigare nästan helt ha missat Nederländerna blev jag på köpet blivit nästintill ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 26 december, 2016

Kvinnans ställning i de europeiska länderna sedan Upplysningen

När jag nu tänker skriva några rader om jämställdhet och könsroller under de senaste århundradena, upptäcker jag att jag efter en stund sitter med en av Sonja Åkessons dikter gnagande ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 18 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.