Bibliskt mörker och Samuel Becketts

"Knappt hade Watt stigit in över mr Knotts tröskel förränhan såg att det inte var så mörkt i huset som han först hade trott.Det brann ett ljus i köket."  Samuel Beckett ...

Av: Hans-Evert Renérius | 17 september, 2013
Övriga porträtt

Oedipus Rex. Foto Arne Hyckenberg

Femton gånger Östersjön - Östersjöfestivalen för femtonde gången 21-29 augusti

Liksom förra året inleder man årets upplaga av Östersjöfestivalen på Kungliga operan, denna gång på stora scenen med pukor och trumpeter och en massa kungar. Närmare bestämt med Stravinskijs opera-oratorium ...

Av: Ulf Stenberg | 01 september, 2017
Essäer om musik

Biografiskt lexikon för Finland nu på nätet

Numren 710:1-4 i serien Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland är ett imponerande storverk: de fyra mycket bastanta delarna av Biografiskt lexikon för Finland, utgivna 2008-2011 med understöd av ...

Av: Ivo Holmqvist | 09 december, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Håkan Roos Foto: Privat

Andersson, Pettersson, Lundström och min morfar.

Min morfar Jonas Olausson föddes i Järsta (Lantmäteriets namnform) i Marby år 1873. Efter militärtärtjänst och en kort karriär som extra konstapel i Stockholm kunde han sedan med farshjälp köpa ...

Av: Håkan Roos | 13 september, 2015
Gästkrönikör

  • Essäer
  • Publicerad:

Dödsengeln Jeffrey Weise



 

Azrael, dödsängeln av Evelyn De Morgan”Trots allt är jag inte vem som helst,
jag vill visa er det,
jag hämnas på min familj och skolan som såg att jag mådde dåligt,
men inte hjälpte mig ...
och världen gör ingenting för att verkligen hjälpa mitt folk ...”

16-årige indianen Jeffrey Weise löpte amok i sin skola i Red Lake Nation i Minnesota  21.03.2005. Han dödade 9 människor och tog därefter sitt liv.
Hela världen stod inför en gåta. Hur kunde detta ske?
Detta dramatiska amoklopp förmedlar ett personligt och kollektivt budskap. Alla självmord innehåller enligt den brasilianska psykologen Léo Matos samma motiv och betyder i varje enskilt fall att individen begår ett fatalt misstag med katastrofala följder. Denna paradox innebär att själslig frid och ro eftersträvas, men kroppen dödas. I min granskning av tragedin i Red Lake Nation vill jag lyfta fram att man kan förhindra amoklopp, som jag betraktar som utvidgade självmord.

Begreppet amok härstammar från malajiskan och betyder raseri. Ursprungligen betydde det att i kamp göra sitt yttersta. Det är fråga om ett plötsligt våldsutbrott av, vanligen en manlig, person som till synes grundlöst angriper och dödar människor och djur. Före amokloppet drar sig amoklöparen in i sig själv, ett fenomen som kan observeras hos de flesta som planerar att begå självmord. Då man  återskapar händelseförloppet får man oftast en mosaikbild av olika faktorer som bildat motiv. Man kan förstå hur allt hänger ihop, vilket inte betyder att man accepterar en sådan kriminell handling.

Denna gruvliga måndag hämnades Jeffrey Weise på sin skola, där man ofta drivit med honom, liksom på sin familj. Han hade varslat om sitt förehavande: ”En vacker dag skjuter jag ner skolan.” Han kom med en lastbil och började skjuta vilt omkring sig med två pistoler och ett gevär. Liksom andra skolor i USA var också Red Lake High School försedd med videokameror, metalldetektorer och vakter. Jeff dödade en vakt, en lärare och fem skolkamrater. Hemma hade han tagit livet av sin farfar och hans partner. Dessutom skadades 14 personer.
Jeffrey Weise var en Chippewa (Ojibwa)-indian som levde i ett reservat i delstaten Minnesota. Han talade om sig själv som en defensiv och fredlig person. Hans far hade begått självmord 1997 efter en flera dagars uppgörelse med polisen. Farfadern hade försökt medla men inte lyckats. Modern beskrivs som svårt alkoholiserad. Hon har en hjärnskada efter en bilolycka 1999 och bor på ett vårdhem sedan 2005. Tidigare hade Weise bott i Minneapolis med sin mor och två släktingar, men tvingades flytta tillbaka till reservatet efter olyckan, vilket han var mycket frustrerad över. På grund av avvikande beteende sattes han 2004 i ett skolprogram som han delvis genomförde hemma. Han brukade måla sitt ansikte vitt och vara svartklädd. Han led av depression, skar sig själv och fick psykoterapeutisk behandling. Han ville utvandra.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jeffrey WeiseWeises hotelser togs inte på allvar för att han betrakades som en konstig person som stod under högerextremistiskt inflytande. Han besökte olika webbsidor med  teman som zombier, självmord, våld och mord. I sin anteckningsbok tecknade han mörka och onda saker.
I ett onlineforum på internet beskrev Weise sin beundran för Adolf Hitler under pseudonymen ”Indian nazist” eller ”Dödsängeln”. Då han inte kunde identifiera sig med sitt eget folk och inte heller med amerikanerna valde han en antihjälte på helt annat håll. Han var fascinerad av  svastikasymbolen som används både av indianer och
nazister. Tecknet  har använts i tusentals år av flera asiatiska och europeiska kulturer för att symbolisera bot och vändpunkten till lycka.I juli 2004 skrev Weise:
Som resultat av kulturell dominans och blandning av raser finns det knappast någon fullblodsindian kvar. Där jag bor kan endast under en procent av människorna tala sitt språk och hos ungdomen håller önskan att vara svart på att ta överhand. Under en nationalsocialistisk regering skulle vår situation förbättras kolossalt ... och därför är jag för nazismen.

Weise beskrev Red Lake som en plats där människor valde alkohol framom vänskap, kvinnor försummade sin egen kropp för relationer till män och där han inte kunde fly undan den ”grav som han hela tiden grävde för sig själv”. I Red Lake, liksom överallt i USA, begår dubbelt så många unga indianer i jämförelse med annan ungdom självmord. Indianerna är den fattigaste etniska gruppen, med hälften av andra amerikaners inkomst.

Indianerna har sedan år 1492 då Christofer Columbus kom till Amerika utsatts för meningslösa våldsdåd och förstörelse av allt indianskt liv. Man trodde att man kunde utplåna det indianska i dem och ersätta det med en
europeisk identitet.
Den indianska psykologen Eduardo Duran talar om sår i själen, sår som gått i arv i generationer. Han jämför följderna av kolonisationen med judarnas erfarenheter från holocaust. Det hat som de känner kan inte riktas mot förövaren, emedan detta medför sanktioner och vanmäktigt hat uppstår. Indianen vänder hatet mot sig själv eller mot omgivningen. Vänds hatet inåt sjunker självkänslan och förtvivlan och hopplöshet uppstår. Resultatet blir alkoholism, narkotikamissbruk eller självmord.
Man talar om ett kulturspecifikt undertryckande av känslor. Vänds hatet utåt begås våldsdåd.

Eftersom amoklöparen tar flera människor med sig i döden och sedan dödar sig själv bär dådet ett kollektivt budskap. Människor vill inte lyssna på obekväma åsikter och stämplar förövaren som ”tokig”. Weise kände sig inte förstådd av sin omgivning och uttryckte sin förtvivlan på ett ickeverbalt sätt.
Indianhövdingen Floyd Jourdain beskriver detta budskap på kollektiv nivå i en artikel i Grand Forks Herald. Han säger att det finns ett överväldigande budskap i dessa amoklopp och att indianskt land är en plats med problem. Han menar att detta är en alarmsignal. Han betonar att man mera måste uppmärksamma barnens situation och finna en väg för att stärka samfundet i stället för att låta  personer förlora sig i sin egen individualitet.
Léo Matos tar upp följande motiv till självmord: 1) Jag mår dåligt. 2) Jag vill ändra min situation. 3) Jag vill ha kärlek. 4) Jag vill hämnas. 5)  Jag vill ha frid och ro.
”Jag mår dåligt och jag vill ändra min situation”. Weise led av depression men att han också skar sig talar om en allvarligare  störning, ett borderlinesyndrom. Sjukdomsbilden präglas främst av att polarisera och indela världen i svart/vitt och i goda/onda personer, liksom av stora och plötsliga skiftningar i sinnesstämningen. Att skada sig själv medför tillfällig lättnad då fysisk smärta är lättare att stå ut med än psykisk. Det är också ett sätt att känna av sin fysiska kropp och förena den med själen. Det är uppenbart att Weise inte mådde bra och försökte ändra sin situation. Han kopierade faderns sätt att lösa konflikter. De tidigare amokloppen fungerade också som modell. Det finns vanligen en modell för självmord och självmordsförsök. Ju närmare personen står en desto större är risken för att dennas självmord kopieras.

”Jag vill ha kärlek”. Jeffrey Weises viktigaste person att identifiera sig med, nämligen fadern, hade lämnat honom. Hans användarnamn i en internetgrupp  var ”verlassen 4_20”. Verlassen är tyska och betyder övergiven. Då fadern, som speciellt för indianer på grund av den starka familjesammanhållningen är en mäktig person, inte klarade av livet hur skulle då han, sonen, göra det? Han blev inte älskad av sina föräldrar. Hans skolkamrater drev med honom. Får man inte positiv erkänsla är negativ uppmärksamhet bättre än ingenting. Att bli berömd och åtminstone älskad efter döden är ett tema som spelar en roll i
tonåringars fantasivärld. Skulle Weise ha tagit endast sitt eget liv hade han varit en av många indianer som begått självmord, men nu blev han världsberömd och finns omnämnd i USA:s historieskrivning.

Buffalmacco dödens triumf”Jag vill hämnas”. Då Weise inte fick det han behövde för att kunna leva ett normalt liv började han befatta sig med de mörka sidorna av livet och vände först hatet inåt och blev depressiv, men sedan ville han bryta sig ut.  Han ville hämnas. Då man inte blir accepterad av majoritetsbefolkningen börjar man identifiera sig med denna. Både Eduardo Duran och Bruno Bettelheim talar om att den underkuvade identifierar sig med förtryckaren och börja behandla de egna illa. 

”Jag vill ha frid och ro”. Man kombinerar döden med denna 
medvetandenivå - frid och ro.

Matos säger att självmord är ett misstag därför att den som planerar det vill förinta känslan att må dåligt och tänker inte på att
människans fysiska jag dör. Jag har använt dessa tankar i mitt arbete som socialterapeut och fick ständigt bekräftelse på att de som planerar självmord inte tänkt på att de verkligen dör. För att detta skall bli klart är det nödvändigt att konkretisera händelseförloppet: ”Vill du verkligen ligga i en kista under jorden?” Blir denna paradox klar försvinner ofta planerna på självmord.

Då man rekonstruerar amoklopp och självmord finner man vanligen antydningar om sådana planer. Det är av avgörande betydelse att ta sådana hotelser på allvar. Weise sände tydliga signaler som inte beaktades. Att säga att han var psykiskt sjuk och därför inte togs på allvar är att göra det för enkelt för sig emedan också psykisk sjukdom
har sina rötter i upplevelsevärlden.

Jag sammanfattar det budskap som nådde mig efter det att jag granskat vad som hände i Red Lake enligt Léo Matos modell: ”Trots allt är jag inte vem som helst, jag vill visa er det, jag hämnas på min familj och skolan som såg att jag mådde dåligt, men inte hjälpte mig ... och världen gör ingenting för att verkligen hjälpa mitt folk ...”

Indianerna kan själva ge förslag till lösning av sina problem, men för att ändra på förhållandena måste man beakta relationerna mellan indianer och den dominerande befolkningen. Fördomar, stereotypier och rasism påverkar politiska beslut. Dessa attityder måste först bli medvetandegjorda och sedan kan man ta itu med dem. De finns hos båda folkgrupperna, men det är de vita som fattar besluten. De flesta människor anser att det endast är en finansiell fråga. Enligt min åsikt kan man endast lösa dessa problem om man ser bakom dem och frågar efter orsakerna. Så vitt jag vet har detta inte gjorts hittills. I annat fall fortsätter vi bara att tala och ingen verklig förändring sker.

Nina Michael

 

Ur arkivet

view_module reorder

Julian Aguilera Marías om Herakleitos

Iillustration: Joakim Ceder Julian Aguilera Marías om Herakleitos I filosofihistorien är det vanligt att betrakta filosofen Herakleitos (540-480 f.Kr.) som motsats till filosofen Parmenides (540-470, ev. 515-445 f. Kr.), vilkas tankevärldar ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 oktober, 2007

Kristian Borg, foto Vendela Grönroos

Om stolthet, skam och klassresor

I Finnjävlar berättar ett femtontal sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla.

Av: Thomas Wihlman | Essäer om litteratur & böcker | 19 oktober, 2016

Vantablack, Källa: Wikipedia

Konstnären som äger det svartaste svarta i konsten

Till konstvärldens förtret har konstnären Anish Kapoor exklusiv rätt till det svartaste svarta i konsten. Han äger sedan 2014 rätten att använda Vantablack som kan absorberar 99.96% av allt ljus.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 mars, 2017

Forough Farrokhzad

Flykten till frihet

I år är det 80 år sedan Forough Farrokhzad föddes. För att uppmärksamma detta hölls en internationell konferens om hennes författarskap den 28 november i Uppsala. Inte många svenskar dök ...

Av: Bo Gustavsson | Litteraturens porträtt | 12 december, 2015

Om Chalmersspex

Chalmersspexet räknas till en av Sveriges största amatörteaterföreningar och går att härleda tillbaka till 1948 då det första studentspexet i Chalmers regi sattes upp, Bojan.Ett Chalmersspex handlar enligt utsago alltid ...

Av: Kajsa Ljusegren | Kulturreportage | 05 Maj, 2016

Katarina Genar. Foto: Belinda Graham

Den magiska realismens mästarinna

Samtal med Katarina Genar om ensamhet, vänskapsrelationer och magiska minnen genom fyra böcker.

Av: Belinda Graham | Litteraturens porträtt | 23 februari, 2016

Jag vill göra mitt hjärta till en revolt ibland de puderrosa idealen

Nu är det över. Nu måste det få vara slut. Bara tanken av vår humanitära likgiltighet idag är bröstkorgsbristande smärtsam. Tanken av att jag lever i en generation där var ...

Av: Julia Thoresson Berkquist | Gästkrönikör | 24 april, 2012

Lena Kronberg. Bara en öl

Lena Kronberg. Berättare, fotograf, skribent, skådespelare, konstnär, guide. Född i Stockholm, men har bott i Lund sedan 1989. Ordnar berättarcaféer för att hålla den muntliga berättartraditionen vid liv och i ...

Av: Lena Kronberg | Utopiska geografier | 27 Maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.