Musikaliska möten i Helsingfors

"Den största ansamling hipsters som Helsingfors någonsin skådat", svarar jag när min finska vän frågar vad jag tänker skriva. Hon skrattar och rättar mig: "Nej, det måste varit när Arcade ...

Av: Jonatan Spejare | 22 augusti, 2010
Kulturreportage

Julius Evola - från dadaismen till traditionen

Julius Evola - från dadaismen till traditionen   Tidningen Kulturens Bo I Cavefors porträtterar Julius Evola, esoterisk författare och dadaavantgardist, fortfarande á part i det dekadenta Europa.

Av: Bo Cavefors | 21 december, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Vladimir Oravsky av Elena Piligrim 2015

Gasconnad i tiden  

Den 22 januari, på August Strindbergs och min födelsedag visade SVT2 filmen ”Erik Nietzsche - De unga åren”. Jag fick läsa manuset långt innan filmen spelades in och kan konstatera att ...

Av: Vladimir Oravsky | 28 januari, 2015
Gästkrönikör

Hegel. Sin och vår tids vittne

Georg Wilhelm Friedrich HegelÄr det dags att omvärdera historien? Hegels klassiker Andens Fenomenologi har under hösten kommit ut på svenska (Thales förlag) . Anna-Lena Renqvist begrundar skälen för denna bortklippta ...

Av: Anna-Lena Renqvist | 09 januari, 2009
Agora - filosofiska essäer

  • Essäer
  • Publicerad:

Bilder som utmanar makten



 hur vi uppfattar det avbildadeRetorik brukar definieras som ”konsten att övertyga”. Man kanske då i första hand tänker på retorik som ord och talekonst, men bilden är ett av retorikens mest kraftfulla redskap. Ett fotografi går ofta rakt på känslorna och förmedlar vad betraktaren tror sanningen. Dessutom har bilden förmågan att sätta sig fast i minnet. Grundstrukturen inom retoriken ska bygga på att det finns en sändare som vill skicka ett budskap till en mottagare. Sändaren måste här hitta rätt uttryck för att kunna beröra och påverka mottagaren i ”rätt” riktning. Till hjälp finns då vissa retoriska knep eller figurer att utgå ifrån.

De mest elementära begreppen inom retoriken går tillbaka till Aristoteles, nämligen ethos, patos och loghos. Han menade att en retoriker bör övertyga dels genom sin karaktär och trovärdighet(ethos), dels genom argument och förnuftsmässiga förklaringar (logos) och genom att väcka känslor hos publiken (pathos). Detta gäller också inom bildjournalistiken. En fotograf tänker på att bilden ska kännas trovärdig, sann om inte iakttagaren ska förföras med en manipulerad bild. Riktigt verkningsfull blir bilden när den skapar känslor och går direkt till hjärtat.

Foton på svältande barn, krigsoffer eller plågade djur är exempel på sådana bilder Ett klassiskt exempel på ett retoriskt tal som framförallt bygger på pathos är Martin Luther Kings berömda ”I have a dream”, vilket han 1963 höll vid Lincoln Memorial i Washington. Ett annat berömt nutida tal är den norske statsministern Jens Stoltenbergs till Norges folk efter terroristdådet på Utöya i juli 2011, där han manar till lugn och gemenskap och att man tillsammans ska arbeta för demokratin. Att visa empati med de drabbade är viktigt vid katastrofer och tillämpades också vid kärnkraftskatastrofen 2011 i Japan.

I boken ”Bildjournalistikens retorik”visar författarna Brigitte Mral, professor i retorik vid Örebro universitet och Henrik Olinder, som undervisar i retorik vid Stockholms universitet hur figurerna används på ett mer utmanande och drabbande sätt Kameraperspektivet kan påverka hur vi uppfattar det avbildade. Jag har valt kategorin ”kvinnor och män som utmanar och kämpar om makten”. Ett intressant fotografi på temat ”kvinnor som utmanar makten” är Sergei Grits på den ukrainska premiärministern Julia Tymosjenko som i den superkvinnliga klänningen och i högklackat skyndsamt stegar iväg mot talarstolen för att läsa upp regeringens programförklaring. Hon bär en något iögonfallande frisyr, den flätade praktfulla hårkransen i nacken är en traditionell ukrainsk nationalsymbol. Vad sänder denna utstyrsel för signaler till det ukrainska folket och världen i övrigt? Kanske något i stil med: här kommer den djärva, moderna kvinnan och utmanar ”gubbarna” om herraväldet, men som samtidigt värnar om de gamla, traditionsrika värderna i den ukrainska kulturen.” Inte att undra på att hon manövrerades ut av den manliga, politiska eliten…!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.


Julia Tymosjenko Foto WikipediaEn annan farlig kvinna som utmanade den politiska makten var Mona Sahlin när hon 1995 berättat att hon kandiderade till statsministerposten. Som ett brev på posten dök den så kallade Tobleroneaffären upp. När hon efter en tids time-out höll sitt försvarstal var hon klädd i en vit blus.Vitt är ju som bekant oskuldens färg, men enligt Sahlin fanns det ingen tanke bakom valet av kläder. Ett tredje exempel på ”kvinna med makt” är Gudrun Schyman. Hon var fotografernas favorit, bilderna till en början tagna rakt framifrån. Gudrun Schyman lät fotograferna komma nära, de avbildade hennes högklackade skor, röda kavaj, hennes leende och glasögonprydda ansikte som gett ett positivt och trovärdigt intryck av henne. När hon sedan avgick som partiledare ändrade bilderna karaktär och blev mer negativa. De togs till exempel underifrån, grodperspektivet, för att få intrycket av en maktmänniska. Rynkor på panna och hals syntes tydligt.

I kategorin ”män som kämpar om makten” är det färskaste exemplet i Sverige Håkan Juholt Till en början blev bilden av honom den kämpande riddaren mot den kapitalistiska draken, nämligen regeringen Reinfeldt. Han blev folkets man med några (o)förlåtliga(?) fel och brister. En symbol för Juholt blev hans mustasch, vilken diskuterades i många soffprogram. Mustaschen blev ”en del av Håkan Juholt”,något som inom retoriken kallas för metonomy. Hastigt och lustigt förkunnade Juholt sin avgång i ett känt köpcentrum i Oskarshamn, efter att ha gett en uppriktig (?) intervju i hemmiljö i tidningen Östra Småland. Här avbildades Håkan Juholt i jättestora närbilder, ofta med sneda kameravinklar, men inte i förringade fågelperspektiv. Kanske ska man betrakta Östra Småland som en partsinlaga i fallet med tanke på Juholts bakgrund som journalist i tidningen. På något sätt lyckades han ändå avgå med flaggan i topp och som en ärlighetens man fast många var skeptiska.


Göran Persson Foto WikipediaKarikatyrbilden som vapen När missförhållanden eller makthavare ska lyftas fram i ljuset krävs överdriften och humorn för att nå effekt. Här fyller karikatyren sin funktion. `Det handlar om att slå mot makten underifrån oavsett vem som för tillfället innehar den´, säger karikatyrtecknaren Riber Hansson. Han har bland annat gjort en karikatyr av tidigare statsministern Göran Persson kallad ”Godsägaren”. Bilden föreställer stadsministern i sin nybyggda herrgård, klädd som en godsägare men med en oljemålning i tjock guldram på väggen, föreställande ett demonstrationståg med fladdrande röda fanor. Tavlan är målad av en känd arbetarkonstnär. En annan slående bild av Riber Hansson kallas ”The Minarets” och avbildar två ´minareter`, en riktig med en turbanförsedd uttolkare av Koranen, en i form av en blyertspenna med en presstalesman som står och viftar med en dagstidning. Minareterna står hotfullt uppställda mitt emot varandra.

Bildtexten lyder: `Att ha friheten att få uttrycka sig fritt och att få tro på vad man vill kan skapa debatter och motsättningar.´ Betraktaren associerar till rabaldret kring konstnären Lars Wilks´ rondellhundar för några år sedan. Ett dödshot vilar över konstnären och polisbevakning sattes in bland annat vid ett besök på Kalmar konstmuseum, där även delar av publiken kroppsvisiterades. Den positiva effekten av en karikatyr är att den framkallar skratt eftersom den sätter fingret på en aktuell situation, samtidigt som den skapar distans till makthavaren, menar författarna till ”Bildens retorik i journalistiken” Brigitte Mral, författare till ett flertal böcker och forskningsrapporter inom medie-och kommunikationsvetenskap och Henrik Olinder som arbetar med kriskommunikation vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kerstin Bernhardtz
Källa:
Brigitte Mral, Henrik Olinder
Bildens retorik i journalistiken
Norstedts  

Ur arkivet

view_module reorder

Ett finskt trauma

”Kvinnogardisterna står i stadshusets fönster och skjuter mot de överlägsna vita styrkorna. Männen vill ge upp, men kvinnorna vägrar. Likhögarna på gatorna växer och Tammerfors står i brand. Det är ...

Av: Rolf Karlman | Essäer om politiken | 02 februari, 2017

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 01 november, 2013

Philip K Dick

De androida drömmarna av Philip K. Dick

Året är 2021 och invånarna på jorden lever i svallvågorna efter det tredje världskriget. Som en följd av kriget och människans industriella utveckling i allmänhet har jorden gjorts mer eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 24 november, 2017

”Underrepresenterad” och ”Spegla samhället”

Det ideologiska sammanhanget

Av: Leif V Erixell | Agora - filosofiska essäer | 10 mars, 2017

Bilens dag

I dag, söndagen den 28 oktober är utnämnd till ”Bilens dag”. Yes meine Damen und Herren, i dag firas, eller vad man nu gör, ”Bilens dag”. Här kommer mitt bidrag till ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 28 oktober, 2012

Dödsengeln Jeffrey Weise

  ”Trots allt är jag inte vem som helst,jag vill visa er det,jag hämnas på min familj och skolan som såg att jag mådde dåligt,men inte hjälpte mig ...och världen gör ...

Av: Nina Michael | Essäer | 05 september, 2013

Historien om Jobs grav i Sultanatet Oman och andra länder

I år är vi inne på den nionde säsongen där möjligheten finns att åka charterflyg från Sverige till Oman. Fast jag inte besökt landet tidigare, förstår jag att inte mycket ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 14 maj, 2014

Patagonia

Sommartid av Calle Flognman

Sommaren är vattnets tid. Som klirrande svalka i glas, som spegel för kvällens kitschiga pasteller eller, för en småbarnsförälder, som badtur till stranden. Sjövattnet mot handen som likt lindblomsté för ...

Av: Calle Flognman | Utopiska geografier | 13 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.