Ett barn är fött...

Idyllen kan vara påträngande. Den kan bli för mycket. Idyllen är då ofta avskild från det verkliga. Den avsedda relationen av en s.k. inkarnation kan vara bruten. Några vill inte ...

Av: Hans-Evert Renérius | 25 december, 2014
Gästkrönikör

HANDLINGAR KRING RAYMOND ROUSSELS DÖD

"P.S. Kommissariat - sekt. Politeama - Palermo14 juli 1933 År XI i Fascismens EraInterntelegramÄrade herr förste PretorÄrade herr KvestorPalermo Vid omkring tiotiden idag på förmiddagen då hotellvaktmästaren Antonio Kreuz på Hotel ...

Av: Leonardo Sciascia. översättning: Torbjörn Elensky | 05 oktober, 2009
Utopiska geografier

Jacksonbot in action

Det där kan min robot göra bättre – om konst som algoritmer

Kallar du det där för konst? Min robot skulle kunna göra det mycket bättre! Kanske kommer konstnärer att ersättas av robotar i framtiden. Påståendet får nog en del att rynka ...

Av: Mathias Jansson | 18 februari, 2015
Essäer om konst

46. Kjell

Kjell skyndar över Mårtenstorget. Han är på väg till lasarettet för att sortera bland de gamla apparaterna. Han har varit där i perioder under hela hösten. Ombyggnationen som är på ...

Av: Kjell | 09 november, 2012
Lund har allt utom vatten

  • Essäer
  • Publicerad:

Bilder som utmanar makten



 hur vi uppfattar det avbildadeRetorik brukar definieras som ”konsten att övertyga”. Man kanske då i första hand tänker på retorik som ord och talekonst, men bilden är ett av retorikens mest kraftfulla redskap. Ett fotografi går ofta rakt på känslorna och förmedlar vad betraktaren tror sanningen. Dessutom har bilden förmågan att sätta sig fast i minnet. Grundstrukturen inom retoriken ska bygga på att det finns en sändare som vill skicka ett budskap till en mottagare. Sändaren måste här hitta rätt uttryck för att kunna beröra och påverka mottagaren i ”rätt” riktning. Till hjälp finns då vissa retoriska knep eller figurer att utgå ifrån.

De mest elementära begreppen inom retoriken går tillbaka till Aristoteles, nämligen ethos, patos och loghos. Han menade att en retoriker bör övertyga dels genom sin karaktär och trovärdighet(ethos), dels genom argument och förnuftsmässiga förklaringar (logos) och genom att väcka känslor hos publiken (pathos). Detta gäller också inom bildjournalistiken. En fotograf tänker på att bilden ska kännas trovärdig, sann om inte iakttagaren ska förföras med en manipulerad bild. Riktigt verkningsfull blir bilden när den skapar känslor och går direkt till hjärtat.

Foton på svältande barn, krigsoffer eller plågade djur är exempel på sådana bilder Ett klassiskt exempel på ett retoriskt tal som framförallt bygger på pathos är Martin Luther Kings berömda ”I have a dream”, vilket han 1963 höll vid Lincoln Memorial i Washington. Ett annat berömt nutida tal är den norske statsministern Jens Stoltenbergs till Norges folk efter terroristdådet på Utöya i juli 2011, där han manar till lugn och gemenskap och att man tillsammans ska arbeta för demokratin. Att visa empati med de drabbade är viktigt vid katastrofer och tillämpades också vid kärnkraftskatastrofen 2011 i Japan.

I boken ”Bildjournalistikens retorik”visar författarna Brigitte Mral, professor i retorik vid Örebro universitet och Henrik Olinder, som undervisar i retorik vid Stockholms universitet hur figurerna används på ett mer utmanande och drabbande sätt Kameraperspektivet kan påverka hur vi uppfattar det avbildade. Jag har valt kategorin ”kvinnor och män som utmanar och kämpar om makten”. Ett intressant fotografi på temat ”kvinnor som utmanar makten” är Sergei Grits på den ukrainska premiärministern Julia Tymosjenko som i den superkvinnliga klänningen och i högklackat skyndsamt stegar iväg mot talarstolen för att läsa upp regeringens programförklaring. Hon bär en något iögonfallande frisyr, den flätade praktfulla hårkransen i nacken är en traditionell ukrainsk nationalsymbol. Vad sänder denna utstyrsel för signaler till det ukrainska folket och världen i övrigt? Kanske något i stil med: här kommer den djärva, moderna kvinnan och utmanar ”gubbarna” om herraväldet, men som samtidigt värnar om de gamla, traditionsrika värderna i den ukrainska kulturen.” Inte att undra på att hon manövrerades ut av den manliga, politiska eliten…!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.


Julia Tymosjenko Foto WikipediaEn annan farlig kvinna som utmanade den politiska makten var Mona Sahlin när hon 1995 berättat att hon kandiderade till statsministerposten. Som ett brev på posten dök den så kallade Tobleroneaffären upp. När hon efter en tids time-out höll sitt försvarstal var hon klädd i en vit blus.Vitt är ju som bekant oskuldens färg, men enligt Sahlin fanns det ingen tanke bakom valet av kläder. Ett tredje exempel på ”kvinna med makt” är Gudrun Schyman. Hon var fotografernas favorit, bilderna till en början tagna rakt framifrån. Gudrun Schyman lät fotograferna komma nära, de avbildade hennes högklackade skor, röda kavaj, hennes leende och glasögonprydda ansikte som gett ett positivt och trovärdigt intryck av henne. När hon sedan avgick som partiledare ändrade bilderna karaktär och blev mer negativa. De togs till exempel underifrån, grodperspektivet, för att få intrycket av en maktmänniska. Rynkor på panna och hals syntes tydligt.

I kategorin ”män som kämpar om makten” är det färskaste exemplet i Sverige Håkan Juholt Till en början blev bilden av honom den kämpande riddaren mot den kapitalistiska draken, nämligen regeringen Reinfeldt. Han blev folkets man med några (o)förlåtliga(?) fel och brister. En symbol för Juholt blev hans mustasch, vilken diskuterades i många soffprogram. Mustaschen blev ”en del av Håkan Juholt”,något som inom retoriken kallas för metonomy. Hastigt och lustigt förkunnade Juholt sin avgång i ett känt köpcentrum i Oskarshamn, efter att ha gett en uppriktig (?) intervju i hemmiljö i tidningen Östra Småland. Här avbildades Håkan Juholt i jättestora närbilder, ofta med sneda kameravinklar, men inte i förringade fågelperspektiv. Kanske ska man betrakta Östra Småland som en partsinlaga i fallet med tanke på Juholts bakgrund som journalist i tidningen. På något sätt lyckades han ändå avgå med flaggan i topp och som en ärlighetens man fast många var skeptiska.


Göran Persson Foto WikipediaKarikatyrbilden som vapen När missförhållanden eller makthavare ska lyftas fram i ljuset krävs överdriften och humorn för att nå effekt. Här fyller karikatyren sin funktion. `Det handlar om att slå mot makten underifrån oavsett vem som för tillfället innehar den´, säger karikatyrtecknaren Riber Hansson. Han har bland annat gjort en karikatyr av tidigare statsministern Göran Persson kallad ”Godsägaren”. Bilden föreställer stadsministern i sin nybyggda herrgård, klädd som en godsägare men med en oljemålning i tjock guldram på väggen, föreställande ett demonstrationståg med fladdrande röda fanor. Tavlan är målad av en känd arbetarkonstnär. En annan slående bild av Riber Hansson kallas ”The Minarets” och avbildar två ´minareter`, en riktig med en turbanförsedd uttolkare av Koranen, en i form av en blyertspenna med en presstalesman som står och viftar med en dagstidning. Minareterna står hotfullt uppställda mitt emot varandra.

Bildtexten lyder: `Att ha friheten att få uttrycka sig fritt och att få tro på vad man vill kan skapa debatter och motsättningar.´ Betraktaren associerar till rabaldret kring konstnären Lars Wilks´ rondellhundar för några år sedan. Ett dödshot vilar över konstnären och polisbevakning sattes in bland annat vid ett besök på Kalmar konstmuseum, där även delar av publiken kroppsvisiterades. Den positiva effekten av en karikatyr är att den framkallar skratt eftersom den sätter fingret på en aktuell situation, samtidigt som den skapar distans till makthavaren, menar författarna till ”Bildens retorik i journalistiken” Brigitte Mral, författare till ett flertal böcker och forskningsrapporter inom medie-och kommunikationsvetenskap och Henrik Olinder som arbetar med kriskommunikation vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kerstin Bernhardtz
Källa:
Brigitte Mral, Henrik Olinder
Bildens retorik i journalistiken
Norstedts  

Ur arkivet

view_module reorder
Gunilla Nordlund

När drömmen blir verklighet

Jag känner Gunilla Nordlund sedan minst 10 år tillbaka. Jag har alltid uppskattat hennes kraft som regissör och kulturarbetare att aldrig böja sig för makten utan ständigt fortsätta kämpa för ...

Av: Guido Zeccola | Scenkonstens porträtt | 02 november, 2016

Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 13 maj, 2011

Johan Heinrich Füssli, Le prince Arthur et la reine des fées. Foto:  BOT

Modernismens fria bildspråk

Tänker, tänker jag, att jag nu tagit mig vatten över huvudet med en text (essä) om en så bred och inkluderande -ism som modernismen med utgångspunkt i den anglosaxiska, latinska ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 22 juni, 2015

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Universums svekfullhet & förtrolighet

 Hur närma sig verkligheten? Det vore inte obefogat att hävda att stora delar av G.K. Chestertons mångsidiga författarskap graviterar emot denna fråga. Om den då etablerade verklighetsbilden heter det 1912 ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 23 februari, 2013

Eddie och Reb in da House

  Eddie och Reb. Foto: Agneta Tröjer Eddie och Reb in da House I år har Pride House flyttat in på Södra Teatern med ett digert programutbud under Prideveckans första fem dagar. Det ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 04 augusti, 2007

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Veckan från hyllan, vecka 27. 2012

Den ekonomiska krisen fortsätter, och detaljerna kring den blir allt mer bisarra. Förra veckan raljerade jag över den nya grekiska finansministern. Det gick bara någon dag och det blev ännu ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 30 juni, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.