Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Trots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor ...

Av: Antoon Geels | 25 mars, 2011
Essäer

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | 01 februari, 2012
Essäer om konst

Med försonande och förlåtande ögon

  Ingmar Bergman. Fotograf: Bengt Wanselius Med försonande och förlåtande ögon Tidningen Kulturen hedrar den beundransvärde filmaren, författaren och dramatikern Ingmar Bergman. Denna vecka porträtterar Crister Enander honom som författare. Nästa vecka presenterar ...

Av: Crister Enander | 07 augusti, 2007
Essäer om film

Det förlorade paradiset Om Marcel Prousts incestuösa madeleinekakor

Insvept i klädbylten sittande i sin mentala krypta i den korkvadderade sängkammaren arbetar den sjuke Marcel Proust nätterna igenom med sitt mästerverk. Sönderhostad av en tuberkulös hosta, drogad av tunga ...

Av: Benny Holmberg | 26 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

  • Essäer
  • Publicerad:

Finns det liv på Mars?



Planeten Barsoom med dess två månar är en plats full av äventyr som Carter råkar ut förBilden av planeten Mars har förändrats under det senaste århundradet. Denna mystiska planet som tyckes gömma många mysterier är idag inte lika intressant för gemene man. Men det kan komma att ändras. Drömmen om Mars kommer att locka fler till planeten. I en framtid nära oss planeras en bemannad resa till planeten, både Kina och Ryssland har varit intresserad av att planera den drygt ettåriga resan. I dagsläget är det mer kostnaderna som avskräcker än något annat.

Planeten Mars har lockat ett antal författare att skriva sina versioner, och visioner, om hur en expedition eller samhälle på den röda planeten kan se ut. I det tidiga 1900-talet då bilden av Mars fortfarande präglades av Johann H. Mädlers och Wilhelm Beers astronomiska upptäcker, fanns det även en livskraftig tanke om att liv existerade på Mars. Två tidiga skildrare av Mars är H.G. Wells och Edgar Rice Burroughs. I Wells ” The War of the Worlds”(1898), där marsianerna med sina fruktade krigsmaskiner tripoderna nästan erövrar hela Jorden, beskrivs ett krig som några år senare skulle sätta hela världen i brand, fast den gången av människorna själva.

Det är i sin tidiga äventyrsromansvit, som kom i början av det förra seklet ”John Carter and the Princess of Mars” (1917), som Burroughs utvecklar sin berättelse om planeten. Det var även av de första berättelserna som Edgar Rice Burroughs (1875-1950) skrev innan han fick världsberömmelse med sin mest kända skapelse Tarzan- apornas son.

John Carter är en före detta sydstatsoldat som med hjälp av en astralportal hamnar på planeten Mars eller Barsoom som invånarna kallar sitt hem för. Väl på Mars upptäcker Carter att han har superkrafter; hans mänskliga förmågor har ökat tiofalt tack vare den låga gravitationen. Det som börjar som en slump utvecklar sig sedan till något mer.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Under sina senare äventyr på Mars ligger hans jordiska kropp inlåst i en gravkammare som enbart går att öppna insidan. Förutom sina andra krafter utvecklar han även telepatiska förmågor som ger honom möjligheten att läsa andras tankar. I princip är han oövervinnlig tills han möter den vackra röda marsfurstinnan Dejah Thoris av Helium.

Planeten Barsoom med dess två månar är en plats full av äventyr som Carter råkar ut för. Planeten vars feodala strukturer påminner till viss del om historiska jordiska motsvarigheter, har en hel del intressant teknologi som inte finns på jorden. Väl på Mars visar det sig att det finns flera olika folkslag som är mer eller mindre avancerade. Ett av de mest teknologiskt utvecklade folken är de röda människorna som äger stora luftskepp som de använder både för handel och krigföring, luftskeppen är beväpnade med kanoner som skydd.

Intressant nog lägger de flesta marsbor ägg och har inte speciellt mycket kläderDet första folkslag som Carter får kontakt med är planetens gröna fyraarmade krigarfolk som imponeras av hans krigiska förmågor. De gröna krigarna som är runt fyra meter höga och beväpnade med olika vapen, inklusive vad Carter kallar radiumpistoler, är något av de mest krigiska samhälle som finns på Mars. Motvilligt accepterar de de gröna krigarna honom som sin jämlike. Främst är det Carters militära förmågor som imponerar.

Efter en tid utvecklas ett samförstånd mellan Carter och en av deras främsta krigare Tars Tarkas som blir hans följeslagare. Det är nu John Carters sanna kall som krigarfurste över hela Barsoom visar sig möjlig. Intressant nog lägger de flesta marsbor ägg och har inte speciellt mycket kläder på sig förutom sina vapen, något som snabbt slätas över av författarens alter ego.

På Mars finns även något som beskrivs som en fabrik som tillverkar all luft som finns i atmosfären. Luftfabriken är ett arv från ett äldre men numera utdött folkslag som fanns på planeten innan de andra folken migrerade till Mars. Maskinerna som finns i fabriken är viktiga för allas överlevnad och står utanför alla de konflikter som rasar. I slutet av den första boken offrar sig Carter för att rädda Barsoom från sitt öde när han återkommer till luftfabriken och sätter igång maskineriet. Han återvänder till Jorden och återberättar historien om sina äventyr till sin brorson. Så avslutas den första berättelsen om John Carter.

De otaliga ideala Marsbilder som existerade om de befolkade städerna kom att försvinna när den vetenskapliga kunskapen om planetytans verkliga förhållanden blev större. Trots detta finns fortfarande en romantisk bild av den livlösa planeten. I och med de ökande vetenskapliga kunskaperna skapades en annan typ av berättelser om Mars.

I Alan Moores och Dave Gibbons alternativhistoriska serieroman ”Watchmen” (1986), rör sig historien i ett USA som bland annat har superhjältar men endast en med riktiga superkrafter, och där man även besegrade Nordvietnam i kriget. Superhjälten Doktor Manhattans övermänskliga förmåga att manipulera atomer gör honom både odödlig och näst intill gudomlig. Hans andra minst lika intressanta förmåga är hur han uppfattar tiden. Tiden, som för Doktor Manhattan har upphört att av vara ett problem, ger honom möjligheter att se både bakåt och framåt och uppfatta alla tidslinjerna samtidigt. Denna förmåga skapar med tiden problem för honom på Jorden.

Ett krigiskt kolonial planet, en ödemark eller ett nyfunnet paradisEfter att ha fått sitt rykte förstört flyr Doktor Manhattan till Mars. Det visar sig senare att det hela var en intrikat plan skapad av hans fiende för att få bort honom från Jorden. Väl på planeten Mars påbörjas en lång tid av kontemplation över både honom själv och om universums gåtor. För Doktor Manhattan är de långa röda vidderna på Mars något som ger honom en sann frihet utan den betungande mänskligheten och det tidigare ansvar han kände för Jorden. Hans alienation gentemot mänskligheten kan sammanfattas som han säger själv; för honom är världens smartaste människa lika intressant som världens smartaste myra.

En lite annan berättelse om Mars är framtidsskildringen i Paul McAuleys roman ”The Secret of Life” (2001), där en kinesisk expedition leder till stora problem år 2025. Expeditionen tar med sig en livsform kallad ”Chi” på återresan till Jorden. Väl på Jorden hamnar olyckligtvis delar av organismen i havet strax utanför Hawaii. I vattnet börjar troligtvis Chi-dna att skapa nya och större livformer. Ett bälte av Chi sträcker sig snart kilometervis på havsytan och fortsätter att växa. Jorden, som redan har upplevt både naturkatastrofer och stora sociala oroligheter, vänder sig till den okonventionella biologen Dr Mariella Anders. På uppdrag av NASA och det bioteknologiska företaget Cytex tillhör Dr Anders det extrainkallade teamet som sänds över till Mars för att undersöka både det kinesiska lägret och ursprunget till Chi.

Boken ger en realistisk bild om hur ett team av forskare löser problem och kanske mer intressant; hur kontorspolitiken bakom upptäckten egentligen går till. Beskrivningen hur olika intressegrupper kämpar om inflytande är realistisk. Vem har egentligen kontrollen över forskningspengarna? Är det det privata företaget Cytex eller den vetenskapliga kommitté som valts? Kampen både privat och offentligt om vem som tillåts att delta på expeditionen är både elakt och smutsigt. Det är både en intressant och tankeväckande bok även utöver den otroliga handlingen - det ger en ny insikt om den viktiga frågan: hur mycket kontroll har vi egentligen över offentlig forskning?

Ett krigiskt kolonial planet, en ödemark eller ett nyfunnet paradis, alla är de olika bilder om hur Mars kan se ut. Kommer planeten Mars i framtiden bli frihetens nya hemvist som många visionärer väntat på? Hur det verkligen förhåller sig kommer endast framtiden åskådliggöra.

Alexander Sanchez

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ”

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ” Varje enkrona i vårt land gör reklam för Nisti Stêrks hyllade revy För Sverige i tiden som åter spelas i Stockholm. På Maxim bjuder hon ...

Av: Agneta Tröjer | Filmens porträtt | 09 oktober, 2007

"Att skriva är att verka..." En palestinsk intellektuell som försökt ta sitt ansvar

Jag visste inte att han nyligen hämtat sig efter hjärninfarkt och lungcancer-operation. Sedan den där julidagen har jag hunnit möta Abdel-Qader Yassine några gånger. Och när jag väl kommit över ...

Av: Pia Brimstedt | Övriga porträtt | 06 oktober, 2013

Slutet i Blå Tornet

I juni 1911 kom August Strindberg fram till att hans dödsår borde vara 1912. Den slutsatsen drog han genom att kombinera årtal ur sitt liv. I ett brev till den ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2012

Ungdomlig revolt i bildningsromanen

Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe Goethe på landet i Italien. Johann Heinrich Wilhelm Tischbein, 1786 Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 07 april, 2008

Frances Hodgson Burnett

Du kan aldrig finna samma trädgård två gånger

Trädgården. Drömmen om den egna täppan. Paradiset på jorden. Edens lustgård eller Candides lustfyllda odlande i Voltaires upplysningsroman. Har du en boksamling och en trädgård så har du allt!

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 juli, 2017

Hämta andan och anden i Wien

Wienarna hämtar andan på söndagarna. Efter en veckas hård stress är det en utmärkt idé. På Heldenplatz möts lokalbefolkningen och turisterna som med kameror på magen eller mobiltelefoner i händerna ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 29 oktober, 2013

Jag drömde om Cornell…igen

Egentligen är det en ganska osannolik historia. En tjugosjuårig försäljare av designade textilier råkar av en slump få syn på en collageroman av Max Ernst, La Femme 100 têtes, blir ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 16 januari, 2017

Ben Jonson Senaste statsmannaropet

Britten Ben Jonson (1572-1637) skrev satirer och komedier, som länge gjorde honom minst lika uppskattad som Shakespeare. En av dem uppfördes av Shakespeares trupp. Jonson formulerade sig någon gång ganska snålt ...

Av: Ben Jonson | Utopiska geografier | 29 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.