Ernst Toller - ett försök att få ishundarna att tystna

”Orden Jag är stolt för att jag är tysk eller Jag är stolt för att jag är jude låter för mig lika dumma som om en person skulle säga Jag ...

Av: Ivo Holmqvist | 20 oktober, 2014
Övriga porträtt

DrKrabba 7

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 18 november, 2011
Kulturen strippar

Våldet i det gamla testamentet. Caravaggio. Giuditta e Oloferne

Religionens återkomst

Den omtalade ”religionens återkomst” både förbryllar och skrämmer många. Med rätta också därför att den religion som återkommer är en religion av arkaisk modell. Primitiv, våldsam, radikal och vidskeplig. En ...

Av: Johan Lindahl | 26 maj, 2017
Essäer om religionen

Avgrunden att vara människa: fallet Artaud

Jag ser på två foton av Antonin Artaud. Det ena fotot togs 1926 av Man Ray då Artaud var 30 år gammal. Han blickar snett över axeln rakt in i ...

Av: Bo Gustavsson | 04 juni, 2012
Essäer

Franz Xaver von Baader: liberal, exoterisk filosof och erotiker



 bi.baaderfranzxavervon.1765_till_1841

 Franz Xaver von Baader 1765 -1841

Franz Xaver von Baader
liberal, exoterisk filosof och erotiker

I en tid präglad av new age-läror, shamaner, doftljus och frimurare bör kanske även Franz Xaver von Baader (1765-1841) ha en given plats bland kristallkulorna. Eller kanske dock ej. Trots filosofens utsvävningar i den ockulta och så där litet lagom flummiga dåtida världen, finns det åtskilligt i hans omfattande verksamhet som är av intresse även idag. Inte minst Baaders tankar om fri sexualitet.

Enligt det preussiska sändebudet i München år 1823 var medicinaren, bergsrådet, alkemisten, medicinaren, socialpolitikern, lekmannateologen och industrialisten von Baader en "liberal demagog" förhäxad av "överspända, mystiska idéer". Å andra sidan, vem kan vänta sig att det protestantiska preussiska sändebudet kunde vara annat än arrogant mot den frispråkiga tonen och det öppna sinnet i det katolska München?

I vår tid är det framför allt Hugo Ball och Ernst Bloch som ingående ägnat sig åt Baaders verksamheter, framför allt hans filosofiska reflektioner. Bland tidigare beundrare finns så välkända encyklopedinamn som von Goethe, Novalis, Schelling, Hegel, Kierkegaard, Hesse och Jünger. Dessutom är Baaders inflytande inom rysk filosofi och som inflytelserik förmedlare mellan de tyska, baltiska och ryska kulturerna, avsevärt. I det nya Ryssland, efter Sovjetunionens sammanbrott, har han uppnått status av ikon. Under sin livstid uppmärksammades Baader också för sina försök att uppnå en helig allians mellan proletariatet och den katolska kyrkan. I socialrevolutionära frågor var han föregångare till Engels och Marx.

Franz Xaver von Baader var också erotiker i den meningen att han såg sexualiteten som förutsättningen för framgångsrikt handlande inom livets övriga områden. Ett antal essäer kring detta ämne finns samlade i Filosofia erotica. Insel Verlag gav 1991 ut ett urval av dessa små mästerstycken, under titeln Erotische Philosophie. Här finner man utmärkta essäer som är allmänt samhällskritiska, konservativt antikapitalistiska, kritiska mot det konventionella äktenskapet, erotologiska idéer i Rousseaus anda, originella synpunkter om brittisk upplysningsfanatism och fransk revolutionsglöd, anarkistiska tongångar, synpunkter på utopisk socialism och om kvinnans emancipation. Ganska mycket. Men den som något läst Jakob Böhme vet var Baader på ett ungefär kan placeras. Dessutom stod han i "rapport" ˆ ett av Baaders älsklingsuttryck ˆ med det gamla Europas hemliga sällskap och mysterieläror och visste det mesta om gnosticism, den heliga Graal samt frimurarriter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Trots denna barocka lärdom och nyfikenhet förföll Baader aldrig till paranoid världssammansvärjningsfanatism utan luktade sig framgångsrikt fram till visionärernas och visionernas praktiska betydelser för samhällets utveckling och världsalltets öde. Baader menade att bortom all det exoteriska finns alltid det esoteriska, att varje politisk idé utgår ifrån en mystisk uppenbarelse av något slag, religiös eller profan, Kristus Jesus eller Karl Marx, att alla inflytelserika politiska partiers rötter finner sin näring i ockult underground, att tysk liberalism (som han själv ansåg sig vara anhängare av) stadfästes i den radikala upplysningstidens ordnar och att tysk konservatism som faddrar har de myt- och sägenomspunna rosenkreuzarna.

untitled_1Baaders filosofi knyter an till Novalis uppfattning om att människans kallelse är att förbättra världen. Utifrån moralisk principfasthet lanserade Baader en socialpolitisk filosofi, agenda med dagens språkbruk, med målet att proletariatets villkor måste förbättras genom samarbete mellan det katolska prästerskapet och samhällets paria. Baader föredrog, medvetet polemiskt, en katolsk universell världsordning framför en i Rom centralistiskt verkande påvemakt. Baader påminde om den östkyrkliga och ortodoxa kristendomen, där ekumenik alltid spelat huvudroll.

Franz Xaver von Baader var en idag något så otänkbart som en klassisk konservativ tänkare, fri från feodalabsolutistiskt lösöre. Varken höger eller vänster har lyckats missbruka Baader, med påföljd att han av alla betraktas som en filosof i marginalen. Under 1960-och 1970-talet lyckades marxisterna inte ens vanställa Baaders socialpolitiska idéer som man kan läsa om i Über das dermalige Missverhältnis der Vermögenhetslosen oder Proletairs, en skrift som faktiskt förebådar Engels nio år senare utgivna Die Lage der arbeitenden Klasse in England.

Vad angår då oss Baaders socialpolitiska engagemang när vi egentligen är intresserade av vad han har att säga om erotisk filosofi? Jo, åtskilligt. I essäer som Sätze aus einer erotischen Philosophie och Vierzig Sätze aus einer religiösen Erotik, förstår den knastertorre bayraren att i Rousseaus anda och efterföljd göra sig till talesman för en filosofi där människans trygghet i social och religiös mening är den fundamentala förutsättningen för erotisk lust och sexuell frihet, själva målet för människans jordavandring. För erotisk lust och sexuell frihet krävs ett nästintill klasslöst samhälle, utan fobier, utan paria. Det var Baaders rousseaunska dröm.

Ur arkivet

view_module reorder

Samurajestetiken

När Moses, Jesaja och andra Bibelns Profeter talar om ljud och oro från kroppens inre överensstämmer detta med japanernas gamla tro att själen har sin boning i människans mage. Det ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om religionen | 03 februari, 2013

Om gränsen mellan ditt och mitt, och hit och dit

Man skulle kunna påstå att Europa drabbats av gränsvärk. Om det är fråga om fantomsmärtor eller om de avskaffade nationsgränserna, likt en skrämd salamanders avlagda svans, växer tillbaka, återstår att ...

Av: Johan Arnborg | Essäer om samhället | 09 augusti, 2016

Om Marie Ndiaye

1990 publicerades på Editions de Minuit  En famille av den då 23-åriga Marie Ndiaye, en roman som höjdes till skyarna av snart sagt hela den franska kritikerkåren. I fokus en ...

Av: Eva-Karin Josefson | Litteraturens porträtt | 18 juli, 2014

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2011

 Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk

En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 13 oktober, 2017

Hela Sverige inklusive Paret Truxa övar repövning

Idag var jag nere i Järva fältet och ända bort mot Solna. Kulvertarna når så långt, fast det kan ingen tro. När man tar bussen är det ju som om ...

Av: Boel Schenlaer | Kulturreportage | 30 september, 2009

Okänd soldat – en finsk klassiker

”Gud är som var och en vet allsmäktig, allvetande och fjärrsynt i sin vishet. Sålunda hade han en gång i tiden låtit en skogseld bränna ner tiotals hektar kronoskog på ...

Av: Rolf Karlman | Essäer om film | 12 augusti, 2017

Till minnet av dem som stannade häruppe

 Foto:Niels Hebert Till minnet av dem som stannade häruppe Den Kungliga Järnvägsstyrelsen reste vården år 1923. Men vilka är det som hedras? Niels Hebert tittar närmare på de döda häruppe. Malmvagnarnas bromsar skriker ...

Av: Niels Hebert | Essäer om samhället | 04 december, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.