Förbud Lucia och google

Det var strax före Lucia som insikten om min familjs totala brist på trendkänsla drabbade mig. Min femårige sons dagis skulle ha Luciatåg och sonen hade uttryckt önskemål om att ...

Av: Anna Hultgren | 22 december, 2013
Gästkrönikör

Nixon in China på Kungliga Operan. Foto Markus Gårder

Nixon åker till Kina på Kungliga operan

Vill någon verkligen se en opera om paret Nixon som åker till Kina för att träffa paret Mao Tse Tung? Det låter trist. Tycker nog många. Men inte den egensinnige ...

Av: Ulf Stenberg | 07 oktober, 2016
Essäer om musik

Vattenmannen och ålen

Fulvio Bacci arbetar med byns vattenfrågor, han vet det som är värt att veta om anläggningar, mätapparater, taxor, tariffer och betalningsskyldiga. Inte bara om människors förehavanden i nutid och allas ...

Av: Bo Bjelvehammar | 19 juni, 2012
Resereportage

Fragment av surrogatpyret VII

Fragment av surrogatpyret VII Ja dinse tjasande mot Lottahemmanet å va snart i hälarna på morfar, som vappe å hypple framför mä i de overkliga strålkastarjuset, som gjorde de lätt å ...

Av: Nikanor Teratologen | 13 november, 2007
Teratologisk sondering

Franz Xaver von Baader: liberal, exoterisk filosof och erotiker



 bi.baaderfranzxavervon.1765_till_1841

 Franz Xaver von Baader 1765 -1841

Franz Xaver von Baader
liberal, exoterisk filosof och erotiker

I en tid präglad av new age-läror, shamaner, doftljus och frimurare bör kanske även Franz Xaver von Baader (1765-1841) ha en given plats bland kristallkulorna. Eller kanske dock ej. Trots filosofens utsvävningar i den ockulta och så där litet lagom flummiga dåtida världen, finns det åtskilligt i hans omfattande verksamhet som är av intresse även idag. Inte minst Baaders tankar om fri sexualitet.

Enligt det preussiska sändebudet i München år 1823 var medicinaren, bergsrådet, alkemisten, medicinaren, socialpolitikern, lekmannateologen och industrialisten von Baader en "liberal demagog" förhäxad av "överspända, mystiska idéer". Å andra sidan, vem kan vänta sig att det protestantiska preussiska sändebudet kunde vara annat än arrogant mot den frispråkiga tonen och det öppna sinnet i det katolska München?

I vår tid är det framför allt Hugo Ball och Ernst Bloch som ingående ägnat sig åt Baaders verksamheter, framför allt hans filosofiska reflektioner. Bland tidigare beundrare finns så välkända encyklopedinamn som von Goethe, Novalis, Schelling, Hegel, Kierkegaard, Hesse och Jünger. Dessutom är Baaders inflytande inom rysk filosofi och som inflytelserik förmedlare mellan de tyska, baltiska och ryska kulturerna, avsevärt. I det nya Ryssland, efter Sovjetunionens sammanbrott, har han uppnått status av ikon. Under sin livstid uppmärksammades Baader också för sina försök att uppnå en helig allians mellan proletariatet och den katolska kyrkan. I socialrevolutionära frågor var han föregångare till Engels och Marx.

Franz Xaver von Baader var också erotiker i den meningen att han såg sexualiteten som förutsättningen för framgångsrikt handlande inom livets övriga områden. Ett antal essäer kring detta ämne finns samlade i Filosofia erotica. Insel Verlag gav 1991 ut ett urval av dessa små mästerstycken, under titeln Erotische Philosophie. Här finner man utmärkta essäer som är allmänt samhällskritiska, konservativt antikapitalistiska, kritiska mot det konventionella äktenskapet, erotologiska idéer i Rousseaus anda, originella synpunkter om brittisk upplysningsfanatism och fransk revolutionsglöd, anarkistiska tongångar, synpunkter på utopisk socialism och om kvinnans emancipation. Ganska mycket. Men den som något läst Jakob Böhme vet var Baader på ett ungefär kan placeras. Dessutom stod han i "rapport" ˆ ett av Baaders älsklingsuttryck ˆ med det gamla Europas hemliga sällskap och mysterieläror och visste det mesta om gnosticism, den heliga Graal samt frimurarriter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Trots denna barocka lärdom och nyfikenhet förföll Baader aldrig till paranoid världssammansvärjningsfanatism utan luktade sig framgångsrikt fram till visionärernas och visionernas praktiska betydelser för samhällets utveckling och världsalltets öde. Baader menade att bortom all det exoteriska finns alltid det esoteriska, att varje politisk idé utgår ifrån en mystisk uppenbarelse av något slag, religiös eller profan, Kristus Jesus eller Karl Marx, att alla inflytelserika politiska partiers rötter finner sin näring i ockult underground, att tysk liberalism (som han själv ansåg sig vara anhängare av) stadfästes i den radikala upplysningstidens ordnar och att tysk konservatism som faddrar har de myt- och sägenomspunna rosenkreuzarna.

untitled_1Baaders filosofi knyter an till Novalis uppfattning om att människans kallelse är att förbättra världen. Utifrån moralisk principfasthet lanserade Baader en socialpolitisk filosofi, agenda med dagens språkbruk, med målet att proletariatets villkor måste förbättras genom samarbete mellan det katolska prästerskapet och samhällets paria. Baader föredrog, medvetet polemiskt, en katolsk universell världsordning framför en i Rom centralistiskt verkande påvemakt. Baader påminde om den östkyrkliga och ortodoxa kristendomen, där ekumenik alltid spelat huvudroll.

Franz Xaver von Baader var en idag något så otänkbart som en klassisk konservativ tänkare, fri från feodalabsolutistiskt lösöre. Varken höger eller vänster har lyckats missbruka Baader, med påföljd att han av alla betraktas som en filosof i marginalen. Under 1960-och 1970-talet lyckades marxisterna inte ens vanställa Baaders socialpolitiska idéer som man kan läsa om i Über das dermalige Missverhältnis der Vermögenhetslosen oder Proletairs, en skrift som faktiskt förebådar Engels nio år senare utgivna Die Lage der arbeitenden Klasse in England.

Vad angår då oss Baaders socialpolitiska engagemang när vi egentligen är intresserade av vad han har att säga om erotisk filosofi? Jo, åtskilligt. I essäer som Sätze aus einer erotischen Philosophie och Vierzig Sätze aus einer religiösen Erotik, förstår den knastertorre bayraren att i Rousseaus anda och efterföljd göra sig till talesman för en filosofi där människans trygghet i social och religiös mening är den fundamentala förutsättningen för erotisk lust och sexuell frihet, själva målet för människans jordavandring. För erotisk lust och sexuell frihet krävs ett nästintill klasslöst samhälle, utan fobier, utan paria. Det var Baaders rousseaunska dröm.

Ur arkivet

view_module reorder

Sofia Ahmad,, Dikter

Sofia Ahmad växte upp i Enköping och efter mina utlandsstudier valde jag att bosätta mig i ”Sundets pärla” Helsingborg. Ett enkelt val för havet betyder mycket för mig, jag älskar ...

Av: Sofia Ahmad | Utopiska geografier | 05 december, 2011

Malin Bergman Gardskär

Den kränkta högern

I sekvensen från den tecknade filmen om Robin Hood som varje år visas i teveprogrammet "Kalle Anka och hans vänner önskar god jul", kan vi se hur den legendariska stråtrövaren ...

Av: Tidningen Kulturen | Gästkrönikör | 02 oktober, 2015

Det namnlösa är himmelens och jordens begynnelse. Om Taoismen

Taoismen är en gammal kinesisk filosofi i likhet med konfucianismen. Trots stora skillnader har de sin gemensamma källa i en äldre förklaringsmodell för den verklighet som ligger bortom våra sinnesupplevelser ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 07 oktober, 2010

Urkult 2011 med fantastisk musik och eldshow

Någonstans mellan Bräcke och Ragunda dånar ett tåg fram. Nåja, dånar, är kanske att ta i – det gamla veterantåget körs i bekväma 90 kilometer i timmen, och det tar ...

Av: Mikael Audell, Sunna Nordgren | Allmänna reportage | 09 augusti, 2011

Att förbli stående bland ruinerna

 En essä om en musikgenre som kallas Neofolk. En musikgenre som dock inte bara var musik utan också en proteströrelse (såsom punk) ofta extremt provokativ och dunkel. Marco De Baptistis ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om musik | 07 januari, 2015

Tiden häruppe får en annan betydelse. Om Thomas Mann och Bergtagen

Senast jag var i Lübeck var Thomas Manns födelsehem renoverat och utställningarna välanpassade till moderna tiders krav på ett minnesmärke och museum över en stor man och hans verk. Monumentet ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 10 oktober, 2011

Den svenska industriella filmproduktionen pratar skånska

Jag lyfte blicken en dag i mitt flanerande på Östra Storgatan i Kristianstad och fick syn på en skylt jag inte lagt märke till tidigare. Intima Biografteatern stod det på ...

Av: Alexander Frost | Kulturreportage | 22 mars, 2011

En porrkrönika från Loserförfattarfabriken del II

blivit lätt i bruksanvisning närmare stådd, ändå fastnade detta, penumbran bockade i lock om opp höjt ovanfört, palindromt är förstört ditt namn karbottnat på språk, tillrop, vilje, rikt; krypin plus ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 17 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.