Carl Abrahamsson Foto Andrew McKenzie

All konstnärlig verksamhet bottnar i en neuros

Tidningen Kulturens Thomas Wihlman intervjuar den mångsidige regissören Carl Abrahamsson.

Av: Thomas Wihlman | 22 april, 2016
Filmens porträtt

Där vår hjärna möter världsalltet – om Wassily Kandinsky

”Måleriets innehåll är måleri. Här behöver ingenting dechiffreras: Innehållet talar glädjefyllt till den för vilken varje form är levande, det vill säga innehållsrik.” Med de orden sammanfattade Wassily Kandinsky sin syn ...

Av: Thomas Notini | 30 januari, 2013
Konstens porträtt

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | 05 oktober, 2011
Litteraturens porträtt

Milosz 100 år

"Utan tvekan vill jag hävda att Czesław Miłosz är en av de största poeterna - kanske den störste - i vår tid."(Joseph Brodsky) Den 30 juni 1911, för 100 år sedan ...

Av: Gregor Flakierski | 30 juni, 2011
Litteraturens porträtt

Franz Xaver von Baader: liberal, exoterisk filosof och erotiker



 bi.baaderfranzxavervon.1765_till_1841

 Franz Xaver von Baader 1765 -1841

Franz Xaver von Baader
liberal, exoterisk filosof och erotiker

I en tid präglad av new age-läror, shamaner, doftljus och frimurare bör kanske även Franz Xaver von Baader (1765-1841) ha en given plats bland kristallkulorna. Eller kanske dock ej. Trots filosofens utsvävningar i den ockulta och så där litet lagom flummiga dåtida världen, finns det åtskilligt i hans omfattande verksamhet som är av intresse även idag. Inte minst Baaders tankar om fri sexualitet.

Enligt det preussiska sändebudet i München år 1823 var medicinaren, bergsrådet, alkemisten, medicinaren, socialpolitikern, lekmannateologen och industrialisten von Baader en "liberal demagog" förhäxad av "överspända, mystiska idéer". Å andra sidan, vem kan vänta sig att det protestantiska preussiska sändebudet kunde vara annat än arrogant mot den frispråkiga tonen och det öppna sinnet i det katolska München?

I vår tid är det framför allt Hugo Ball och Ernst Bloch som ingående ägnat sig åt Baaders verksamheter, framför allt hans filosofiska reflektioner. Bland tidigare beundrare finns så välkända encyklopedinamn som von Goethe, Novalis, Schelling, Hegel, Kierkegaard, Hesse och Jünger. Dessutom är Baaders inflytande inom rysk filosofi och som inflytelserik förmedlare mellan de tyska, baltiska och ryska kulturerna, avsevärt. I det nya Ryssland, efter Sovjetunionens sammanbrott, har han uppnått status av ikon. Under sin livstid uppmärksammades Baader också för sina försök att uppnå en helig allians mellan proletariatet och den katolska kyrkan. I socialrevolutionära frågor var han föregångare till Engels och Marx.

Franz Xaver von Baader var också erotiker i den meningen att han såg sexualiteten som förutsättningen för framgångsrikt handlande inom livets övriga områden. Ett antal essäer kring detta ämne finns samlade i Filosofia erotica. Insel Verlag gav 1991 ut ett urval av dessa små mästerstycken, under titeln Erotische Philosophie. Här finner man utmärkta essäer som är allmänt samhällskritiska, konservativt antikapitalistiska, kritiska mot det konventionella äktenskapet, erotologiska idéer i Rousseaus anda, originella synpunkter om brittisk upplysningsfanatism och fransk revolutionsglöd, anarkistiska tongångar, synpunkter på utopisk socialism och om kvinnans emancipation. Ganska mycket. Men den som något läst Jakob Böhme vet var Baader på ett ungefär kan placeras. Dessutom stod han i "rapport" ˆ ett av Baaders älsklingsuttryck ˆ med det gamla Europas hemliga sällskap och mysterieläror och visste det mesta om gnosticism, den heliga Graal samt frimurarriter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Trots denna barocka lärdom och nyfikenhet förföll Baader aldrig till paranoid världssammansvärjningsfanatism utan luktade sig framgångsrikt fram till visionärernas och visionernas praktiska betydelser för samhällets utveckling och världsalltets öde. Baader menade att bortom all det exoteriska finns alltid det esoteriska, att varje politisk idé utgår ifrån en mystisk uppenbarelse av något slag, religiös eller profan, Kristus Jesus eller Karl Marx, att alla inflytelserika politiska partiers rötter finner sin näring i ockult underground, att tysk liberalism (som han själv ansåg sig vara anhängare av) stadfästes i den radikala upplysningstidens ordnar och att tysk konservatism som faddrar har de myt- och sägenomspunna rosenkreuzarna.

untitled_1Baaders filosofi knyter an till Novalis uppfattning om att människans kallelse är att förbättra världen. Utifrån moralisk principfasthet lanserade Baader en socialpolitisk filosofi, agenda med dagens språkbruk, med målet att proletariatets villkor måste förbättras genom samarbete mellan det katolska prästerskapet och samhällets paria. Baader föredrog, medvetet polemiskt, en katolsk universell världsordning framför en i Rom centralistiskt verkande påvemakt. Baader påminde om den östkyrkliga och ortodoxa kristendomen, där ekumenik alltid spelat huvudroll.

Franz Xaver von Baader var en idag något så otänkbart som en klassisk konservativ tänkare, fri från feodalabsolutistiskt lösöre. Varken höger eller vänster har lyckats missbruka Baader, med påföljd att han av alla betraktas som en filosof i marginalen. Under 1960-och 1970-talet lyckades marxisterna inte ens vanställa Baaders socialpolitiska idéer som man kan läsa om i Über das dermalige Missverhältnis der Vermögenhetslosen oder Proletairs, en skrift som faktiskt förebådar Engels nio år senare utgivna Die Lage der arbeitenden Klasse in England.

Vad angår då oss Baaders socialpolitiska engagemang när vi egentligen är intresserade av vad han har att säga om erotisk filosofi? Jo, åtskilligt. I essäer som Sätze aus einer erotischen Philosophie och Vierzig Sätze aus einer religiösen Erotik, förstår den knastertorre bayraren att i Rousseaus anda och efterföljd göra sig till talesman för en filosofi där människans trygghet i social och religiös mening är den fundamentala förutsättningen för erotisk lust och sexuell frihet, själva målet för människans jordavandring. För erotisk lust och sexuell frihet krävs ett nästintill klasslöst samhälle, utan fobier, utan paria. Det var Baaders rousseaunska dröm.

Ur arkivet

view_module reorder

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Jakobsleden – El Camino de Santiago de Compostela

Det är kväll i byn Grañón. Prästen har dödat GUD. Han har brutit sönder Kristi lekamen och han har gjort det precis vid mikrofonen så att det ekar i hela ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 10 augusti, 2013

Mustig berättare och musiker

TEMA VÄSTERBOTTEN Gunnar Enkvist, en trubadur med humor och distans. Foto: Frida Selander Trubaduren Gunnar Enkvist från Skellefteå har hållit på länge – 55 år som artist. Lars-Göran Selander mötte honom ...

Av: Lars-Göran Selander | Musikens porträtt | 18 februari, 2008

Karen Dalton, ”1966”. Delmore Recordings 2012.

Karen Dalton - Den vita Billie Holiday

Under tidigt 1990-tal bodde en kvinna som hette Karen Dalton på New Yorks gator. Hon hade långt svart hår från hennes mamma Evelyns sida som var Cherokee. Hon luktade illa ...

Av: Sara Forslund | Musikens porträtt | 11 april, 2016

Machiavellis republikanska ideal

Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan. Varför Machiavelli? Det finns minst två viktiga skäl. Det ...

Av: Satya Datta | Essäer | 25 augusti, 2010

Förbud Lucia och google

Det var strax före Lucia som insikten om min familjs totala brist på trendkänsla drabbade mig. Min femårige sons dagis skulle ha Luciatåg och sonen hade uttryckt önskemål om att ...

Av: Anna Hultgren | Gästkrönikör | 22 december, 2013

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 25 juli, 2014

"Jag tycker om opolerade, smutsiga ljud."

Ett samtal med Pan Sonics Mika Vainio. Pan Sonics musik är både enkel och svår att beskriva. Schematiskt kan man väl säga att monotona rytmer och djupa basljud skapar ett ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 14 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts