Omöjliga intervjuer. Nikanor Teratologen intervjuar Archilochos

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Nikanor Teratologen | 09 juli, 2012
Övriga porträtt

Royal Nizam of Hyderabad Osman Ali Khan

Hyderabad

Om Nizamen av Hyderabad hade ställt sig på rebellernas sida under Sepoysupproret 1857 hade historien tagit en annan vändning och engelsmännen drivits ut ur Indien. Men han förblev lojal och ...

Av: Ivo Holmqvist | 28 oktober, 2017
Essäer om politiken

Danskarna möblerar om på operan i Köpenhamn

Först så möblerade man om från det gamla till det nya operahuset, sedan möblerar man om i operorna också. Den första ommöbleringen var ett genidrag, det nya operahuset tål både ...

Av: Ulf Stenberg | 29 november, 2010
Reportage om scenkonst

 On Kawara på Twitter

Bloggar på avigan och twitterkonst

Det finns miljontals bloggar runt om i världen fyllda med politiska åsikter, existentiella funderingar, skvaller, vardagsnoteringar, sex och spam, så varför skulle inte även världens mest kända New Media-konstnärer, Joan ...

Av: Mathias Jansson | 26 februari, 2016
Essäer om konst

Räkans fenomenologi



Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och kärleken? Är det att som T.S Eliot på ett akademiskt lärt sätt minsann visa hur bildad man är?


Om Francis Ponge


Han är en unik författare ty han har inget att säga, och han säger det mångordigt, och det är (tydligen) poesi. Ponge skriver om cigaretter, räkor och dörrar som vore han marsmänniska.

Annons:

Han är en unik författare ty han har inget att säga, och han säger det mångordigt, och det är (tydligen) poesi. Ponge skriver om cigaretter, räkor och dörrar som vore han marsmänniska.

Hans cigarett är ingen tröst efter ett dödsbesked eller en sexig symbolisk fallos på en kvinnas läpp. Det är en cigarett. Hans saklighet är helt antiromantisk om man med romantik menar att tingen är en skärva eller ingång till något större. Ett fragment av en helhet är det icke. Så omständligt finurligt kan han skriva en essädikt om en räka på havets botten att det blir som när Monty Pyton gör parodi på Oxford filosofi: det triviala kläs i en alltför stor både pretentiös och torr språkdräkt.

Han pressar inte sin inre karta på världen, snarare låter han tingen pressa sig mot honom, som om han i positivistisk anda ville skriva poesi i det nakna ögats anda, och det kan stundtals finnas något närmast hotfullt äcklande i hans dikter, när han skriver om regn och bröd gör han det med en så stor detaljskärpa att det nästan blir som när man är trött och stressad och bara de vita prickarna, hårstråna, kaksmulorna och kaffekoppsringarna på soffbordet gör sig påminda, en slags hudlöshet som snarare registrerar träden än skogen.

Det gör att han plats verkligen – inte bara kronologiskt – ligger mellan Emile Zola och Alain Robbe-Grillet. Ponge registrerar, inte deklarerar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Enligt egen utsago ville han göra franska till latin och det bygger ju på en viss essentialism i språksyn; att varje språk har sin egen själ så att säga. Låt det vara nog sagt att han här anser sig vilja bryta med franskans bombastiska yvighet och skriva med i latinets möjlighet till glasklar inringande staccatoanda.

"Huius Hercyniae silvae, quae supra demonstranta est" för att smaka på ingen mindre än Julius Caesars snapshotstilistik. Och apropå detaljer, sällan han jag läst en författare som använder sig av så många vänstertunga fundament. Som ville han ge ett ännu mer utredande knappologiskt tilltal i sin poesi, ett bejakande av vad som annars brukar rekommenderas att undvikas, för att det ger kanslispråkets svårbegriplighet.

Om det skulle gå att krysta fram ett existentiellt innehåll i hans poesi är det att det inte finns några stora visioner eller begrepp, endast singulariteter. Det är omöjligt att kapa hans lyrik för revolutionära, totalitära anspråk. För att bryta loss ett förklarande fragment ur hans räkessä : "Den besväras av ett alltför stort antal hypersensibla känselspröt som vid minsta retning ger upphov till dess karaktäristiska baklängessprång".

En sådan psykologisk profil bygger man inget sammanbitande stöveltramp mot horisonten kring.

Jesper Nordström

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Den fenomenale Klaus Rifbjerg

Den femtonde december fyller Klaus Rifbjerg åttiotvå år. Om Svenska Akademien ska ge honom ett Nobelpris fem dagar tidigare får de snart bestämma sig. Han blir inte yngre även om ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 12 mars, 2013

Klassisk homeopati – medicin & filosofi och om konsten att bli botad från…

Varje vetenskaplig sanning har en motsanning. När Svenska Tandläkarförbundet säger att vi behöver fluor för att få starka, friska tänder finns det oberoende forskning som visar att nervgiftet fluor bryter ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 juli, 2014

Dikten – enskilt geni eller kollektiv kraft?

Hur har synen på diktandet och konsten förändrats från romantikens dagar fram till nu? Med denna essä vill jag genom tre lyriska författarskap från skilda tidsepoker jämföra tre olika diktverk: ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

Veckans från Grekland

Det är ekonomisk kris i Grekland, för att uttrycka det milt, landet står på randen till konkurs. Orsaken sägs vara att grekerna har levt över sina tillgångar och tillskansat sig ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 juni, 2011

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Skymning och mörker hos Melker Garay

Ivo Holmqvist har läst en klärobskyr novellsamling. En essä om Melker Garays senaste bok "Fågelskrämman".

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 03 november, 2015

Hund och katt --- livskamrater till döds? Crister Enander om husdjuret

Kattmamman och Kattpappan kallade vi dem. Några andra namn hade de inte. Ingen sade någonsin något annat. Men Kattmamman och Kattpappan visste alla vilka de var. Mannen hade en ständigt ...

Av: Crister Enander | Essäer | 30 juli, 2012

Tystnaden i kosmos

Första gången jag ledde en julotta hörde jag tystnaden i kosmos. Över mittgången brann bågar av trä med levande ljus. Heidenstam hade ristat på en tegelplatta i golvet.  illustration: Berit ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 18 december, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts