10. Ines

Hon hällde upp tretåren och satte sig vid pulpeten. Gudrun hoppade upp i knäet och lade sig tillrätta, spann och värmde. Det kan behövas, tänkte hon, även om kroppen är ...

Av: Ines | 17 februari, 2012
Lund har allt utom vatten

När Arvo Pärt kom till Mexiko

Lördagen den 20 oktober var det första gången som Arvo Pärts musik framfördes i Mexiko City, och det utav Estlands Filharmoniska Kammarkör och Tallins Kammarorkester under ledning av Tõnu Kaljuste ...

Av: Rebecka Villanueva Ulfgard | 02 november, 2012
Musikens porträtt

Sorgeaktens bräckliga ritualer

När de steg in i kapellet och i hastigheten tog fel dörr och hamnade rakt in i förrummet där den bortgångna just färdigställdes var det som om de på ett ...

Av: Benny Holmberg | 22 september, 2009
Essäer om religionen

Det var en slump

Vi hade handlat båda två men i olika affärer. Mina kassar var fyllda med mat och hans med vin och en flaska vodka. Vi hade inte sett varandra på fjorton ...

Av: Björn Augustson | 12 januari, 2012
Gästkrönikör

Poul Bjerre av Carl Milles

Om skapandets läkande kraft



Eva-Karin Josefson om allkonstnären Viking Dahl och samhället omkring honom. 

Om Viking Dahl


De brev Viking Dahl skriver till Bjerre visar att han aldrig kunde ge upp sin idé att skapa ett allkonstverk och att han vid sidan av sin gärning som organist och musikpedagog även författade skrifter, där han utvecklar sina idéer om ett allkonstverk.
Viking Dahl. Foto: Wikipedia

Viking Dahl. Foto: Wikipedia

Annons:

Ett koreografiskt poem

När den 25-årige prästsonen Viking Dahl 1920 slagit sig ned i Paris för konst-och musikstudier, väckte han omedelbart uppmärksamhet bland kompositörer och artister av skilda slag och av olika nationaliteter. Som hand i handske passade hans ambitioner att skapa ett allkonstverk in på Svenska balettens ideal: både dess ledare Rolf de Maré och dess koreograf Jean Börlin hade som målsättning att med sina baletter skapa just detta, då de samma år inledde sin verksamhet på Théâtre des Champs-Elysées i Paris. Helt utan självförtroende var ynglingen inte: han kontaktade själv Svenska Baletten och erbjöd sina tjänster.

Resultat: ett "koreografiskt poem" , ett beställningsarbete till baletten Dårarnas hus, baserad på en text av Pär Lagerkvist med Nils Dardels expressionistiska dekor. Skådespelet väckte stort rabalder: "De erfarenheter jag fick under den tid mitt verk uppfördes kan knappast överskattas", skriver han några år senare. I samband med uppsättningen fick han personlig kontakt med bland andra Darius Milhaud och Francis Poulenc och var under en period en daglig gäst hos den världsberömda dansösen Isadora Duncan.

Som Anders Edling påpekar i sin intressanta avhandling Franskt i svensk musik 1880-1920 (1982) förefaller han ha känt ett större släktskap med Kandinsky, Skrajabin, Schönberg, Pär Lagerkvist och Gösta Adrian-Nilsson än med exempelvis Debussy. Upptagen som han var av att förena sin strävan efter att skapa ett allkonstverk med ett ständigt sökande med religiösa förtecken förefaller han också ointresserad av konstnärsliv på Pariskaféerna. (Det är inte uteslutet att han, liksom Carl Wilhelmsson, även han med en schartauansk bakgrund, föredrog Svenska kyrkan i Paris framför utsvävningar i parisisk krogmiljö.) Bland franska kompositörer som Ravel och Milhaud betraktades Viking Dahl redan 1920 som mycket lovande. Hilding Rosenberg karakteriserade hans skapande som "det första moderna av betydenhet i Sverige."

Dårarnas hus gjorde redan vid sitt uruppförande ett djupt intryck på honom, vilket redovisas i den intervju som Anders Edling gjorde med honom under sitt avhandlingsarbete.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På senare år har Viking Dahl uppmärksammats på nytt, inte minst genom den bok, Dårarnas hus och kärlekens (2005), som Agneta Dahl, hans brors brorsbarn skrivit om hans liv och verksamhet som allkonstnär.

Poul Bjerre

Hans liv tog en tragisk vändning, när han tvingades återvända till Sverige, där han för att försörja sig utbildade sig till organist, varefter han så småningom hamnade i Varberg. En kärlekshistoria som varade i tretton år slutade med att han förlorade sin älskade. (I sin bok har Agneta Dahl publicerat de brev som han skickade till henne.) Ytterligare en pusselbit i fråga om hans karriär, som inleddes så framgångsrikt i ett internationellt konstnärssammanhang på kontinenten och som slutade i misär på svenska västkusten, representeras av de brev som han i sin förtvivlan över att inte få utvecklas i sitt skapande riktade till Poul Bjerre, en av Sveriges främste själsläkare, under 1900-talets första decennier flitigt anlitad av konstnärssjälar i nöd. (Breven förvaras i Kungliga Bibliotekets handskriftssamlingar.) Som framgår av den omfattande bibliografi som Björn Sahlin sammanställt var Poul Bjerres internationella kontaktnät och hans samarbete med expertis världen över imponerande. Han träffade Freud i början av 1900-talet.

Mötet slutade dock med att de råkade i luven på varandra. Psykoanalysen som behandlingsmetod presenterade Bjerre på 1910-talet, först i Finland, där han tidigt kom i kontakt med Rolf Lagerborg, därefter i Sverige. När Louise Ǻkerman översatt hans bok Hur själen läkes till franska på 1920-talet vann den ett stort gehör hos bland andra Charles Baudouin, psykoanalytiker verksam i Schweiz. Gemensamt för de båda läkarna är deras intresse för konstnärliga gestaltningar, både som en metod att betvinga mörkret och att som läkare göra sig en bild av vad som rör sig i en människas inre. (Bland de konstnärer som besöker Bjerres hem Vårstavi återfinns Kandinsky.)

I Frankrike representeras i våra dagar detta sätt att förhålla sig till själsliga processer, översatta med hjälp av det konstnärliga uttrycket, av Jean Clair, arrangör av den uppmärksammade utställningen "Melancholia" på Grand Palais i Paris för några år sedan, och av neurobiologen och konstsamlaren Jean-Pierre Changeux, sedan mer än fyrtio år tillbaka en uppskattad föreläsare på det prestigefyllda Collège de France.

Allkonstnären

De brev Viking Dahl skriver till Bjerre visar att han aldrig kunde ge upp sin idé att skapa ett allkonstverk och att han vid sidan av sin gärning som organist och musikpedagog även författade skrifter, där han utvecklar sina idéer om ett allkonstverk. Första mötet med Bjerre ägde rum i Lund 1925 och visar att läkaren, som också var konstutövare, gjort ett djupt intryck på honom. Det brev som avsänds 1938 tyder på själsligt betryck och ett starkt behov av ett samtal. Han lider alldeles uppenbart av den kulturella isoleringen i Varberg och följer uppmärksamt och med stort intresse de föredrag som Poul Bjerre regelbundet ger i radio.

Visserligen hävdar han att han kroppsligen och själsligen är "mycket frisk", men han plågas av att inte finna någon förståelse för det allkonstnärliga företaget han sedan länge förberett och inte vill överge. Orsak till den bristande förståelsen?

"Den gammalschartaunska andan som varje modernt orienterad människa måste finna antikverad. De hinder som den kyrkliga uppfattningen lägger i vägen för all kulturell verksamhet (är) i längden outhärdlig. Uttrycket andlig tortyr skulle jag i flera fall vilja ha använt på vissa händelser som förekommit här."

Det framgår också att han skulle uppskatta att få ta del av Bjerres uppfattning om hans allkonstverk Allsegraren, en förening av ton-, dikt- och danskonst. Konstspelet var försett med ett språk som han själv uppfunnit och var färdigställt 1943, två år före hans död. Liksom han gjorde i Paris erbjuder han även i Sverige sina tjänster. Uppenbarligen hade Bjerre planer på att sända andaktsstunder i radio och Viking Dahl skulle gärna medverka med improvisation och preludiering.

I sina sista brev till Poul Bjerre förefaller han vara i ett desperat behov av att bryta sin kulturella isolering: "Jag är laddad med idéer och projekt, full av skaparlust och verksamhetsbegär men alldeles lamslagen därför att jag ej kan få gehör för idéer, som dock äro både aktuella, realiserbara och direkt behövliga."

Den möjlighet till en själens läkning, som en förlösning av skapardriften sannolikt skulle ha medfört, förvägrades honom. Han dog i frustration femtio år gammal.

Eva-Karin Josefson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Ivo Holmqvist om Folke Isaksson

“Eldflugorna har slocknat, askflagorna yr över jorden.” Så vackert och så dystert avslutade Folke Isaksson titeldikten i den samling som kom 1998 och som hette just ”Eldflugorna”. Den apokalyptiska slutraden ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 04 juni, 2013

Djungelboken – konservativ klassiker eller nydanande mästerverk?

Djungelboken är en klassiker i dubbel bemärkelse – dels som litterärt verk, dels som film. Som litterärt verk är Djungelboken en del av Rudyard Kiplings hyllade produktion som gav honom ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 07 september, 2013

Varför firar vi jul?

Ty ett barn har fötts, en son är oss givenVäldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. (Jes. 9:6). På något sätt är ...

Av: .Lars-Erik Gardell | Övriga porträtt | 24 december, 2009

Benjamin 37

     

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 28 april, 2012

Massemenneske og liberale demokratier

 Innledning   I året 1923 ble det utgitt en svært betydningsfull bok i Spania, nemligLa rebelíon de las mases, bokens forfatter er den spanske litterat og professor i filosofi, Ortega Y Gasset ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 juni, 2012

David Bowie spelar på Tweeter Center utanför Chicago, augusti 2002. Foto: Adam Bielawski.

”I had so many dreams, I had so many breakthroughs”

Efter att ha kämpat mot cancern i ett och ett halvt år avled David Bowie i stillhet på söndagen, 69 år gammal. Hans sista skiva ”Blackstar” gavs ut på hans ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 11 januari, 2016

Enbusken och apelsinträdet – en omläsning av Vilhelm Mobergs “din stund på jorden”

Under fyra månader på sensommaren och framåt hösten i sitt sextiofjärde år gör svensk-amerikanen Albert Carlson upp bokslutet över sitt liv. Han utvandrade från Småland 1920 (redan året därpå blev ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 17 augusti, 2012

Vem var Ana Mendieta?

Mattias Viktor Desac om den kubansk-amerikanska konstnären Ana Mendieta

Av: Mattias Viktor Desac | Konstens porträtt | 11 januari, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts