Hans O Sjöstrom. Kalkyl

Hans O Sjöström född 1939, före detta journalist, verksam som översättare. Har skrivit och utgivit tre romaner, fyra böcker med sakprosa och arbetat med Folket i Bild/Kulturfront och gör det ...

Av: Hans O Sjöström | 03 februari, 2014
Utopiska geografier

Tvål, ljus och oljemålningar i C.D. Friedrichs barndomshem

Han var svensk och hans föräldrar kokade tvål och stöpte ljus i källaren. Här på Lange Straße 57 mitt i centrum av Greifswald föddes Casper David Friedrich den 5 september ...

Av: Mathias Jansson | 16 september, 2014
Essäer om konst

Soap&Skin - Lovetune For Vacuum

Bakom Anja Plaschgs väldoftande och mjuka artistnamn döljer sig en mörk melankoli som konsekvent byggs upp låt efter låt på hennes starka debutalbum från förra året, Lovetune For Vacuum. Om ...

Av: Simon Henriksson | 24 februari, 2010
Musikens porträtt

Inget är så rött som färskt blod i snö

Detta är början på en trilogi - Röd som blod, Vit som snö,Svart som ebenholts. Alla som kan sin Snövit känner igen ramsan--- den gravida sagodrottningen önskade sig ett barn ...

Av: Belinda Graham | 21 oktober, 2014
Essäer

En moralisk historia



Christine Keeler 1963Mandy Rice-Davies har avlidit sjuttio år gammal efter att länge ha kämpat mot cancern, meddelar BBC. Om omständigheterna hade varit annorlunda, påstår någon som kände henne, hade hon kunnat bli chef för ett ansett konstmuseum eller rent av premiärminister, hon hade skaffat sig djupa kunskaper i de flesta ämnen och var snabb i repliken. Men så blev det inte, för något som hände för femtio år sedan. Då var hon call-girl i London, hade möjligen en affär med Lord Astor (han förnekade den – ”hade ni väntat er något annat?” replikerade hon i rätten) och kompis med den mycket vackrare Christine Keeler som fick en hel regering på fall. Så härlåg det till:

Tidningstecknaren Martin Lamm hade en genial illustration på Dagens Nyheters ledarsida sommaren 1963. Den väldiga atlantångaren Britannia har fått stora sprickor i stäven sedan den körts på av en ynklig motorbåt med en kurvig donna vid ratten. Namnet på relingen avslöjar vad det handlar om: Keeler. I början av juni hade den brittiske försvarsministern John Profumo avgått sedan hans korta affär med Christine Keeler två år tidigare blivit känd. Samtidigt hade denna nittonåriga call-girl haft en annan kund, den ryske militärattachén Ivanov. Underrättelsetjänsten fick nys om säkerhetsrisken, Profumo grillades i underhuset, nekade ihärdigt men erkände sedan. Han avgick, och drog med sig Harold Macmillans konservativa regering i fallet.

Allmänhetens tilltro till politikerna fick sig en knäck, men kvällstidningarna frossade i denna redan passerade sexskandal som hölls vid liv genom åren. Så sent som 1989 spelade Ian McKellen Profumo i filmen “Scandal”, och för två år sedan gjorde Andrew Lloyd-Webber en inte särskilt framgångsrik musical på historien. I mars 2006 dog John Profumo, 91 år gammal.

De aktningsfulla runorna i engelsk press intresserade sig mindre för vad som hände när han sett Christine Keeler komma upp naken ur poolen hos Lord Astor, och mer för åren efter hans avgång. C.S. Lewis (som skrev mycket mer än Narnia) har delat in kärleken i Affection, Friendship, Eros och Charity. Profumos liv blev en perfekt tillämpning: förtrolighet och vänskap tack vare hustrun Valerie Hobson, strålande komedienne mot Alec Guiness i den gamla Ealing-filmen Sju hertigar. Hon stod honom bi också efter 1963.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Eros fick han kanske nog av genom sitt obetänksamma snedsteg som han ångrade varje dag under resten av livet. Men det ovanliga var att han under sina sista fyrtio år helt ägnade sig åt den kärlek som inte söker sitt, just åt caritas-verksamhet. Ett par dagar efter sin avgång knackade Profumo på dörren till Toynbee Hall i Londons East End, en anspråkslös inrättning för att hjälpa hemlösa, utslagna och alkoholister. Han började med att diska, gjorde sig sedan oumbärlig på kontoret, och blev så småningom chef, allt oavlönat - han hade visserligen rejält med pengar i ryggen sedan han sålt familjens försäkringsbolag. John Profumo vars aristokratiska släkt hade invandrat från Sardinien var född med silversked.

Christine Keeler  2013Han var skolljus i Harrow och briljant i Oxford, utmärkte sig i militärt under kriget, gjorde sedan snabb karriär som konservativ medlem från Stratford-on-Avon, särskilt den kvinnliga delen av valkretsen blev arg för att han tvangs ut i kylan, och förutspåddes bli näste utrikesminister. Premiärminister Harold Wilson som kanske hade dåligt samvete för hur hårt han farit fram 1963 såg till att Profumo tolv år senare fick en Order of the British Empire, för oegennyttiga insatser. Vilken slutsats kan man dra av John Profumos till nittionio procent moraliska liv? Att Sveriges avsuttna politiker, både nu och efter nyvalet, liksom statliga verksamhetschefer och industriledare med himmelshög pension och astronomisk bonus (nu senast jet-sättande chefer på SCA som gärna tar med hela familjen på bolagets privatplan) gärna får följa hans exempel - minus Christine Keeler.

Vartill kan fogas att två stolar av danska formgivare mer än några andra blivit världskända på grund av dem som suttit på dem. En stol av Hans J. Wegner som fanns i CBS-studion när Nixon och Kennedy gick in i en slutduell inför presidentvalet 1960 kom att helt enkelt kallas ”The Chair”. Och så den eleganta stol av Arne Jacobsen som har modellbeteckningen 3107 och som kanske var inspirerad av det amerikanska designparet Ray and Charles Eames. 1963 tog Lewis Morley ett foto på en aningen svårmodig Christine Keeler bara klädd i den stolen, inget annat. Man förfulade den genom att skära ut ett hål i ryggen för att slippa copyright-problem. Inte desto mindre har stolen hamnat på Victoria and Albert Museum. Och Christine Keeler lever än, sjuttiotvå år gammal.  Men alltså varken John Profumo, eller sedan några dagar Mandy Rice-Davies vars vänskap med Christine Keller blev kort - efter Profumo-skandalen talade de aldrig med varandra.

Ivo Holmqvist

 

Ur arkivet

view_module reorder

Bland avatarer och självmord

Den polske regissören Jan Komasas debutlångfilm ”Suicide Room” – som har presenterats vid flera tillfällen i Stockholm, bland annat av den polska filmfestivalen Kinoteka, under Stockholms filmfestival och nu senast ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 juni, 2012

Andy Warhol, Velvet Underground och Ron Nameth

I samband med att Fotografiska i Stockholm i början av 2011 visar en utställning om Andy Warhols (och Velvet Undergrounds) "Exploding Plastic Inevitable"-show 1966-1967 tillåter vi oss här en liten ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 12 januari, 2011

Dataspel som konst

I USA finns det många förespråkare, med professor Henry Jenkins från MIT i spetsen som menar att dataspel är en konstform, precis som litteratur, film och bildkonst. Man kan väl ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 14 december, 2008

Om Kazuo Ishiguro

Sitt namn till trots hör Kazuo Ishiguro till den nu drygt medelålders generationen av engelska författare där många för övrigt kommer från länder och städer långt bortom det förenade kungadömet ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2017

Nike från Samothrake och Gunnar Ekelöf

NikeI år är det fyrtio år sedan Gunnar Ekelöf dog, i mars 1968, ett par månader före studentupproret. På Svenska Institutet i Kavalla, som i likhet med Neapel under antiken ...

Av: Carina Waern | Essäer om litteratur & böcker | 25 september, 2008

Foto: Emma Fäldt

Han vandrade bort sin livskris

Det var en blåsig och kall novemberdag. Johan, då 34 år, promenerade runt i sin brors trädgård och funderade över hur han skulle gå vidare med livet. Han hade de ...

Av: Emma Fäldt | Resereportage | 31 Maj, 2015

Skärgårdsdeckarna

Skärgårdsdeckare kan man väl kalla den nya kriminalgenren i Camilla Läckbergs efterföljd. I fjol debuterade Viveca Sten med en deckare, där det mördades på och kring Sandhamn i Stockholms skärgård. Hennes ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om litteratur & böcker | 17 juni, 2009

Då möjligheterna inte alltid fanns

Min morfar, Georg, började arbeta och röka ungefär samtidigt. Med en cigarett vilset hängande i mungipan gick han med osäkra steg, tillsammans med de andra arbetarna, genom Svenska kullagerfabrikens mörka ...

Av: Björn Augustson | Kulturreportage | 20 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.