På tal om Herakleitos

  Under en längre period denna höst 2012 har jag haft anledning att i lugn och ro ägna mig åt Herakleitos, vilket allteftersom gett upphov till följande i den gamle upphovsmannens ...

Av: Bertil Falk | 22 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Oswald Spengler, av  von Rudolf Großmann i tidskriften  Simplicissimus, 1922

Oswald Spenglers undergång ?

Det finns författare vars tänkande man bävar inför; vars texter ger sådana utblickar att läsaren känner svindel inför den bergstopp hon ställs på och den vy hon därmed skänks. Den ...

Av: Marcus Myrbäck | 13 juli, 2017
Agora - filosofiska essäer

Häxjakt, inkvisition och Camus - afrikanen

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | 16 december, 2013
Essäer

Poeter får inte ljuga

Jag läser en amerikansk poet som säger att poeter inte ska vänta sig pengars framgång. Det innebär förstås att poeter inte är poeter på riktigt, de gör något annat. Den här killen ...

Av: William Males | 18 december, 2008
Gästkrönikör

J.D. Salinger - Gåtan som inte var någon gåta



J.D. Salinger  1950 Foto Lotte JacobiSveriges Television visade nyligen dokumentären Gåtan Salinger. Den var visst intressant men samtidigt framgick det ganska tydligt att den mystik som omgett J.D. Salinger (1919-2010) inte alls var särdeles mystisk. Däremot var dokumentären i sig själv ett exempel på varför Salinger drog sig tillbaka från offentlighetens ljus. Dokumentären handlade nämligen om författaren Salingers liv och leverne och Salinger ansåg att en författares liv och leverne saknar allmänt intresse. Det är en författares texter som gäller, inte hans privatliv. Det var en anledning till att han drog sig tillbaka. Han tycks också ha kommit till den slutsatsen att det var viktigt att skriva, men inte så viktigt att bli läst.

Salinger skrev superbästsäljaren Räddaren i nöden (The Catcher in the Rye), som kom ut 1951, och som såldes i miljontals exemplar och som än i dag säljs i en kvarts miljon exemplar varje år. Som alltid när en författare slagit igenom så förväntar sig en otålig svans av kulturtyper på nästa verk, men det kom inget. Eller rättare sagt. Det kom ingen mer roman.

Noveller fortsatte han att skriva för The New Yorker. Denna kultursfärens förväntningar har att göra med en magnifik underskattning av novellen som konstform. Något liknande drabbade F. Scott Fitzgerald. Hans ganska så tradiga roman, den händelsefattiga skrönan Den store Gatsby, har höjts till skyarna och märkvärdiggjorts till förbannelse. Denna roman har filmatiserats fyra gånger och alltid floppat vid biljettkassorna. Hans noveller, som oftast är lysande, har däremot inte fått det erkännande som de är värda.

Nu slutade Salinger aldrig att skriva. Tvärtom kunde han låsa in sig en vecka i sträck i sin skrivarlya. Däremot publicerade han inte det han skrev. För till slut upphörde han också att publicera sina noveller. Ekonomiskt gick det inte heller någon nöd på honom, Slantarna för Riddaren i nöden flyter på utan uppehåll från publiceringsögonblicket till evigheten eller i varje fall till år 2080, då han varit död i 70 år. Av dokumentären framgick att de manuskript som vuxit fram kommer att publiceras av en särskild stiftelse som han lät inrätta före sin bortgång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vad Salinger i likhet med alla kändisar som lider av Greta Garbo-syndromet inte insåg var att han genom att dra sig tillbaka och vägra ge intervjuer upprätthöll nyfikenheten kring sin person. Hade han betett sig som alla andra författare, som inte vill något hellre än att uppmärksammas, hade han så småningom blivit bortglömd.

 

Bertil Falk

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
“Life Sharing” av Eva och Franco Mattes (2000-2003)

100 nedslag i nätkonstens historia

Datorn står i sovrummet. Vi kan tänka oss att den brummar lite hemtrevligt medan fläkten snurrar för att kyla processorn. I sängen bredvid datorn ligger någon och sover fridfullt. Plötsligt ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 30 oktober, 2017

E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 2

Andra delen av Ivo Holmqvists essä-porträtt om E. L. Doctorows.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 02 augusti, 2015

Förlorad i det allslukande världsalltet

Poe dog 1849, 40 år gammal, efter att ha påträffats på en krog i Baltimore i ett förvirrat och medtaget tillstånd, iförd någon annans kläder. Vad han några dagar senare ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 26 juni, 2012

Det klingande sakramentet. Religion och Musik

Religion och Musik hör ihop. Nu som då. Genom historien har de tu länkat samman. Var än religion praktiseras i världen finns det musik. Dess förmåga att beröra människor känslomässigt ...

Av: Stefan Thorsson | Essäer om religionen | 01 augusti, 2011

Palestinier

  Jag är palestinier. I eldskrift på alla slagfält, har jag ristat mitt namn, och ställt alla andra anspråk åt sidan. De klamrar sig fast vid mig, bokstäverna i mitt namn. De lever med mig, ger mig näring, fyller ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Utopiska geografier | 28 februari, 2011

Skidans ursprung

Årets myckna snö ger mig anledning att fundera över det lättaste sättet att ta mig fram på oplogade trottoarer och över meterhöga snödrivor. Med hjälp av kälkar, sparkstöttingar och inte ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 27 januari, 2010

Revolutionär konservativ anarkism. Collage: Guido Zeccola

Antiparlamentarism

Antiparlamentarism utefter hela skalan alltifrån konservatism till anarkism är ett ideologiskt och socialpolitiskt svårplacerat begrepp, vilket emellertid inte innebär att antiparlamentarism saknar antropologiskt fotfäste. Istället för att tala om konservatism ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om politiken | 17 juni, 2015

Samhällets morot Foto  Vladimir Oravsky

Morötter, Hitler och snögubbar

I dag är det den 4:e april enligt vår kalender och som varje annan dag kan även den 4:e april ha olika betydelser för var och en av oss jordingar ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 04 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.