Uppror och klassikerstatus – Ett tärningskast kan aldrig upphäva slumpen

Un coup de dés jamais n’abolira le hazard (Stéphane Mallarmé)Gud existerar inte längre som en allsmäktig kraft. Universum är ett kaos frambringat av slumpen och livet har ingen nåbar mening ...

Av: Pernilla Andersson | 12 juli, 2012
Essäer om litteratur & böcker

TIC TAC TIC TAC

Det var 5475 dagar sen jag helt utan förvarning kraschade in i en förälskelse som inte alls var lämplig med dig. Det tog 365 dagar att sluta vara ledsen, efter ditt ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 04 juli, 2014
Gästkrönikör

Jonas Wessel: Ett meddelande från prinsessan Månuggla

  … med grön hud för 800 år sedan. Deras kroppsvätskor kan producera halvrasavkommor … i kosmos. Mörk är mockan som mejar ner … som en skörd. Var hälsade. Jag är ...

Av: Jonas Wessel | 23 september, 2013
Utopiska geografier

Vildapel foto CCBYSA3.0

Vildapel

Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av ...

Av: Johannes Söderqvist | 13 februari, 2017
Kulturreportage

J.D. Salinger - Gåtan som inte var någon gåta



J.D. Salinger  1950 Foto Lotte JacobiSveriges Television visade nyligen dokumentären Gåtan Salinger. Den var visst intressant men samtidigt framgick det ganska tydligt att den mystik som omgett J.D. Salinger (1919-2010) inte alls var särdeles mystisk. Däremot var dokumentären i sig själv ett exempel på varför Salinger drog sig tillbaka från offentlighetens ljus. Dokumentären handlade nämligen om författaren Salingers liv och leverne och Salinger ansåg att en författares liv och leverne saknar allmänt intresse. Det är en författares texter som gäller, inte hans privatliv. Det var en anledning till att han drog sig tillbaka. Han tycks också ha kommit till den slutsatsen att det var viktigt att skriva, men inte så viktigt att bli läst.

Salinger skrev superbästsäljaren Räddaren i nöden (The Catcher in the Rye), som kom ut 1951, och som såldes i miljontals exemplar och som än i dag säljs i en kvarts miljon exemplar varje år. Som alltid när en författare slagit igenom så förväntar sig en otålig svans av kulturtyper på nästa verk, men det kom inget. Eller rättare sagt. Det kom ingen mer roman.

Noveller fortsatte han att skriva för The New Yorker. Denna kultursfärens förväntningar har att göra med en magnifik underskattning av novellen som konstform. Något liknande drabbade F. Scott Fitzgerald. Hans ganska så tradiga roman, den händelsefattiga skrönan Den store Gatsby, har höjts till skyarna och märkvärdiggjorts till förbannelse. Denna roman har filmatiserats fyra gånger och alltid floppat vid biljettkassorna. Hans noveller, som oftast är lysande, har däremot inte fått det erkännande som de är värda.

Nu slutade Salinger aldrig att skriva. Tvärtom kunde han låsa in sig en vecka i sträck i sin skrivarlya. Däremot publicerade han inte det han skrev. För till slut upphörde han också att publicera sina noveller. Ekonomiskt gick det inte heller någon nöd på honom, Slantarna för Riddaren i nöden flyter på utan uppehåll från publiceringsögonblicket till evigheten eller i varje fall till år 2080, då han varit död i 70 år. Av dokumentären framgick att de manuskript som vuxit fram kommer att publiceras av en särskild stiftelse som han lät inrätta före sin bortgång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vad Salinger i likhet med alla kändisar som lider av Greta Garbo-syndromet inte insåg var att han genom att dra sig tillbaka och vägra ge intervjuer upprätthöll nyfikenheten kring sin person. Hade han betett sig som alla andra författare, som inte vill något hellre än att uppmärksammas, hade han så småningom blivit bortglömd.

 

Bertil Falk

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 06 december, 2017

Bortvändhet från ambitionerna

I stort sett varje strävan uppåt i de givna hierarkiernas tjänst bemöts idag med gillande eller åtminstone acceptans (som kan komma sig av såväl en välkomnande känsla av samhörighet som ...

Av: Peter Worland | Utopiska geografier | 08 juni, 2009

Översätta texten eller sätta sig över texten?

Översätta texten eller sätta sig över texten? Hans Färnlöf, lektor i franska vid Mälardalens högskola, har läst språkexperimentalisten Stefan Hammaréns tolkning av Maupassants kortroman "Horla".

Av: Hans Färnlöf | Essäer om litteratur & böcker | 08 september, 2006

C. J. E. En novell

Vid själslivets marginaler Höststormarna sänkte sina moln över lärdomsstaden och de ogenomträngliga bolstren av spindelvävsgrå dimma gav gatorna ett sken av den psykotiska outsäglighetsmystik som färgade de Maupassants sena, av syfilistöcknet ...

Av: C. J. E. | Utopiska geografier | 03 november, 2014

Hugo von Hofmannsthal (1910) på ett fotografi av Nicola Perscheid.

Hugo von Hofmannsthal – i det inre och yttre livet

Hugo Laurenz Augusti Hofmann von Hofmannsthal (1874 -1929) var en habsburgsk författare, essäist, librettist, poet och dramatiker, under den tyska post-romantiken. En period där kanske Stefan George lyste starkast men ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 12 februari, 2015

Den gamla världens undergång

I en av vårens böcker beskriver den franske kulturskribenten Olivier Poivre D’Arvor hur den globala erans tekniker osynligt bidrar till amerikaniseringen av världen. Men problemet förblir i slutändan en fransk ...

Av: Jonas Elvander | Essäer om litteratur & böcker | 06 augusti, 2011

Utdrag ur romanen Orolig ordning av Andreas Åberg

Illustration: Edda Erik drömmer att det ringer på dörren till hans lägenhet när det är mitt i natten. Han tar sin papperskniv ur pennburken på skrivbordet, för att skydda ...

Av: Andreas Åberg | Utopiska geografier | 05 november, 2008

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 11 november, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts