Frida Andersson, ”Ett hjärta av guld”. Foto och grafik: Julia Ingo.

Intervju: Frida Andersson

En och annan finlandssvensk artist, skådespelare eller annan kulturarbetare söker sig till Sverige, kanske främst för att nå en större publik. En av dem är sångerskan och låtskrivaren Frida Andersson.

Av: Thomas Wihlman | 25 april, 2016
Musikens porträtt

Det var en slump

Vi hade handlat båda två men i olika affärer. Mina kassar var fyllda med mat och hans med vin och en flaska vodka. Vi hade inte sett varandra på fjorton ...

Av: Björn Augustson | 12 januari, 2012
Gästkrönikör

Veckan från hyllan, Vecka 34-2012

Det rasar just nu en initierad debatt om Raoul Wallenberg. Var han verkligen en sådan hjälte, romantiseras han inte helt oförtjänt? Var det i själva verket inte så att det ...

Av: Gregor Flakierski | 18 augusti, 2012
Veckans titt i hyllan

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | 21 februari, 2008
Essäer om film

Norden nalkas, välkommen oreda - om Ragnar Josephsons bok om Carl August Ehrensvärd



Nidbild av hur Muncken assisterar Gustav III vid dennes första samlag med Sofia Magdalena. Från vänster Sofia Magdalena Gustav III och Adolf Fredrik Munck.Edle Einfalt und stille Grösse, på den slagkraftiga formeln sammanfattade den tyske konsthistoriken Johann Joachim Winckelmann sin syn på antiken. Han reste till Rom i flera vändor, första gången 1758, och snart följde andra resenärer från norr efter. Gustaf III drog till Italien 1783-84 samman med bland andra skulptören Sergel. Oscar Levertin skildrar i en av sina Rococonoveller majestätets besök i Lucca den gången. Då hade redan en annan svensk varit där nere tre år i rad, som framgår av titeln på en bok som kom 1786 och som trycks om många gånger sedan dess: Carl August Ehrensvärds Resa till Italien 1780, 1781, 1782. Det är en läsvärd skrift, full av originella intryck och infall, av en resenär som tagit intryck av Montesquieus klimatlära. Ett varmt klimat får folks blod att svalla, i ett kallt stelnar det och man blir trög
 
Ehrensvärd gillade Södern men blev beklämd när han nalkades sitt nordliga hemland. Orden i titeln ovan återfinns i början av hans bok, liksom förtydligandet ”när jag kom hem i Fäderneslandet mötte mig alla de vanskapligheter som är märke till oordning, åstadkomna av väderlek.” Hem för honom var bland annat godset Tosterup på Österlen (när det håller på att ta fyr, i HasseåTages film Äppelkriget, pinkar en jätte på det, så släcks elden behändigt). Samman med varvschefen af Chapman som nu mest är känd för vandrarhemsbåten vid kajen av Skeppsholmen i Stockholm såg han som överamiral till att Karlskrona byggdes ut till en modern örlogsstad. Ehrensvärd hann med mycket fast han bara blev femtiofem år gammal, han var född 1745 och dog 1800.
 
1786, samma år som Gustaf III instiftade Svenska Akademien, gav Ehrensvärd ut programskriften De fria konsters filosofi. Bland de sista böcker som den mycket produktive konsthistorikern Ragnar Josephson skrev var en biografi om honom. Den kom 1963 (Josephson dog tre år senare). I september kommer den i en nyutgåva på Atlantis, med ett förord av Lotta Lotass i Svenska Akademien – den ingår i Akademiens serie Minnesbiblioteket. Blänkaren i förlagets höstkatalog sammanfattar snyggt: ”Vi får möta en sträng klassicist som också var en burlesk karikatyrtecknare, en plikttrogen amiral som hatade krig och en mansgris som dyrkade sin hustru, allt skildrat med lärdom och psykologisk inlevelse”. Det låter ju både lovande och lockande.
 
Carl August Ehrensvärd mellan Italiens vinberg och Nordens granbackar  tecknad av Johan Tobias Sergel.Ragnar Josephson dog alltså 1966. Några få år dessförinnan såg jag honom i det konstmuseum han skapat på Finngatan i Professorsstadskvarteren i Lund, Arkiv för dekorativ konst (det som numera heter Skissernas museum). En annan legendarisk och lika lärd lundaprofessor, Carl Fehrman, föreläste vid det tillfället om Hjalmar Gullberg och Gauguins stora målning om den gule Kristus. På första bänkraden satta alla fina damer, så var det oftast när Fehrman höll offentliga föreläsningar, men också Ragnar Josephson och hans hustru Gabrielle. Hon var spröd och vacker, han var stor och tung och rörde sig långsamt. Hans uppdrivna ansiktsfärg, närmast åskblå, lät ana att han hade akut besvär med hjärtat.
 
Som den väl påläste gymnasist jag var den gången kände jag till en del av hans många böcker, framför allt den som handlade om hur Rom byggdes under renässans och barock  (min mor var latinlärare). Och vi hade hans pjäs Kanske en diktare på stringbokhyllan, om en försynt rockvaktmästare – på omslaget såg man honom i Gösta Ekman seniors gestalt. Det var ett teaterstycke som slog. När jag lite senare läste konsthistoria i Lund lärde jag mig mycket i hans stora bok om Barocken som ingick i Bonniers konsthistoriska serie, och hans Konstverkets födelse fascinerade mig liksom så många andra.
 
I den handlar ett kapitel om Thorvaldsens bekanta skulptur i Domkirken i Köpenhamn, den där Kristus iakttar en inbjudande hållning, som om han i samma stund säger Låten barnen komma till mig. Det tog många skisser och uppslag innan Thorvaldsen kom på hur Jesus skulle hålla sina armar. Josephson går genom det ena utkastet efter det andra tills hans når den skärningspunkt där Thorvaldsen plötsligt kommer på hur gestiken ska gestaltas: konstverkets födelse! Ragnar Josephson visade att ofärdiga skisser kunde vara väl så intressant som det färdiga konstverket, och han drog konsekvensen av det. Han började samla på sig sådant som annars låg kvar i ateljén och skräpade om de inte redan var slängt, de många olika utkasten till offentlig utsmyckning av skilda slag.
 
Carl August Ehrensvärds Gjör alla rättEtt var Carl Larssons Midvinterblot, väggmålningen som var avsedd för trapphallen i Nationalmuseum men som refuserades, ett annat var skulptören Christian Bobergs roliga förslag till ett nationalmonument (Tor Hedberg skrev en munter pjäs om saken som heter just Nationalmonumentet), med den slumrande Moder Svea med ett trött lejon och Karl XIIs stövel vid sina fötter, ett tredje var Bror Hjorts första utkast till ett Engelbrekt-monument, med upprorsmannens knutna näve trotsigt uppsträckt i luften. Gunnar Bråhammar såg sedan under sina många år som Arkivmuséets indentent till att samlingarna utökades med Sonia Delaunays flygplanspropeller, mängder av latin- och sydamerikansk konst, skisser till mexikanska muralmålningar av Orozco,  osv.
 
Sergels fantasi i två stora band är ett av Josephsons praktverk, liksom hans arkitekturhistoriska utredningar om Stockholm Slott. Till det han skrev sent i livet hör förutom boken om Carl August Ehrensvärd den om Sergel, Kjellgren, Bellman – mera anspråkslös i formatet men mycket intressant som allt annat hans skrev. För många år sedan skaffade jag hans Judiska dikter, en sympatisk samling, fast jag sedan dess låtit den gå vidare. Under några år kring 1950 var han chef för Dramaten vid Nybrokajen. Dit hade han tio år tidigare, medan nazisterna fortfarande var segerrika, sänt in pjäsen Farlig oskuld. Pauline Brunius som var teaterchef den gången fann för klokt att inte låta framföra stycket. Kanske var det undfallande, kanske var det klokt, kanske var det fegt, kanske förståeligt. Pjäsen har ett uttalat antinazistiskt budskap, och vändpunkten med El Alamein och Stalingrad låg ännu några år fram i tiden.
 
Ivo Holmqvist

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Carl-Henning Wijkmark. Foto: Carl-Henning Wijkmark

”Allting har ett pris, bara människan har ett värde”

Min första kontakt med Carl-Henning Wijkmark blev läsningen av "Dressinen", där efter kom "Jägarna på Karinhall" följd av "Den svarta väggen", "Den moderna döden" som redan är en klassiker och ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 09 november, 2015

Sceniska rum: Scener från Odenplan. I samtal med John Jakobsson, konstnär

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Anders Nilsson | Reportage om scenkonst | 20 juli, 2014

Illustratör: Signe Collmo

Vad är upplysning?

Är arbetare och tänkare synonymer? Var det upplysningsidealet? Tänka för sig själv? Betrodd i sina hållningar; Principfast? Hinner den unge studenten eller äldre professorn tänka för sig själv? Behålla sina ...

Av: Arsho | Essäer om politiken | 09 juli, 2015

Janne Karlssons satyr

Jag heter Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Jag är förmodligen Sveriges mest refuserade serietecknare. Möjligen beror detta lite på att jag förmodligen även är sveriges ...

Av: Janne Karlsson | Utopiska geografier | 06 december, 2010

Turism som draglok

Det är lika bra att erkänna från början. Jag är ett turistiskt freak. Det innebär att jag sällan kan resa utan att turism som fenomen spökar i bakgrunden av mina ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 30 juli, 2012

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Svenska bilderbokskonstnärer från Adelborg till Adbåge

Barn har en inneboende drivkraft att upptäcka världen. Ordens magi i sagor och berättelser är viktiga för utvecklingen. Olika tider har gett olika svar på frågan vad en barnbok är ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 31 juli, 2013

To former for frihet

Dette essayet er om to former for frihet. Den ene beskriver jeg med ‘frihet fra’, mens den andre formen for frihet beskriver jeg med ‘frihet til’. I et stort antall ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 04 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.