Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103
Viktor Rydberg – mer än författaren till Tomten och julsångerna - Tidningen Kulturen
person_outline
search

Warning: imagejpeg(): gd-jpeg: JPEG library reports unrecoverable error: in /home/tidningenkulture/public_html/modules/mod_news_pro_gk5/helpers/gk.thumbs.php on line 563

Humanism och humanitarism En polemisk betraktelse

I likhet med sin sentida kollega Harold Bloom var den amerikanske litteraturprofessorn Irving Babbitt (1865 – 1933) en stridbar man. Hans välturnerade sarkasmer förskaffade honom många fiender. Så här kunde det ...

Av: Göran Lundstedt | 24 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Om den amerikanske författaren James Purdy

”The Complete Short Stories of James Purdy” har just kommit ut i USA (Liverright Publishing, 35 dollar), en tegelsten på 726 sidor. Recensenten i New York Times Book Review i ...

Av: Ivo Holmqvist | 05 augusti, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

Tarja Salmi-Jacobsons underbara resa till Turkmenistan i bilder och ... ord.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 17 september, 2015
Resereportage

Carl von Linné och världens skenbara lycka

Carl von Linné och världens skenbara lycka Idag, detta år då trehundraårsjubileet av hans födelse ska firas, är det hart närt omöjligt att förstå den vurm och oreserverade dyrkan som en ...

Av: Crister Enander | 18 januari, 2007
Essäer

Viktor Rydberg – mer än författaren till Tomten och julsångerna

Viktor Rydberg omkring 1890 Foto  WikipediaI en av mina favorittidskrifter Allt om Historia läser jag om hur den 17-åriga Kalmarflickan Jenny Nyström kom att börja illustrera Viktor Rydbergs julsaga Lille Viggs äfventyr på julafton. Hon läste den på julafton 1871 i Göteborgs Handels -och Sjöfartstidning och skickade hoppfullt några illustrationer till dess chefredaktör Sven Adolf Hedlund.

Så tillkom sagans klassiska illustrationer, många gånger omtryckta i nya upplagor.

Jenny Nyström skulle aldrig bli kvitt sina tomteillustrationer, hon skulle fortsätta med dem livet ut. Hon var konstutbildad, bl.a. i Paris, men tomtarna blev hennes största inkomst, och efter hennes död 1946 fortsatte sonen Curt produktionen.

Sagan handlar om den lille grå tomten, som bjuder pojken Vigg på en åktur med sina små hästar och besöker gårdar med supande och svärande fäder, gnatiga mödrar, elaka bönder och svältande barn, och överallt delar tomten ut sina gåvor.

I varje gård möts de av gårdens egen hustomte som berättar om årets mödor, och i konungens slott vägs sedan vid resans slut gott mot ont. I den sista scenen möter de den fattiga mor Gertrud (porträtterad efter Rydbergs älskade fostermor) som också får sin julgåva: pepparkakor, grenljus, och raggsockor.

Viktor Rydberg var vid slutet av 1800-talet en av Sveriges mest uppburna författare, ja närmast att betrakta som en nationalskald. Han föddes 1828 i Jönköping, men blev tidigt moderlös och bortlämnades som s.k. sockenbarn. Hans far var en försupen vaktkonstapel vid stadens fängelse och han hade en svår uppväxt. Hans medkänsla för de som hade det svårt skulle leva med honom livet ut.

Han började tidigt medverka i tidningen Jönköpingsposten, där också hans första s.k. följetongsroman publicerades, med titeln Vampyren. Han introducerade alltså inte bara tomten i svensk litteratur! Vampyren är starkt påverkad av läkaren John Polidoris lilla roman med samma titel, och kräver en liten egen förklaring:

1817 vistades de berömda poeterna lord Byron och Percy Shelley i Schweiz med Shelleys unga hustru Mary och Byrons läkare Polidori. En stormig kväll kom de fyra överens om att skriva varsin skräckberättelse, en genre som var mycket populär under romantiken. Både Byron och Shelley ledsnade snabbt på projektet, men Mary skrev sin världsberömda roman om vetenskapsmannen Victor Frankenstein och hans konstgjorda monster, odödliggjord inom populärkulturen.

Polidoris romantiska vampyrberättelse lär ha porträtterats på lord Byron, därav elegansen och världsvanan hos denna odödliga och blodsugande gestalt. Rydberg övertar i sin följetongsroman t.o.m. huvudpersonens namn av Polidori, lord Ruthwen. Han skrev ytterligare ett par romaner i samma stil, men sedan Jönköpingspostens ägare Johan Sandwall gjort konkurs och rymt till Amerika, anställdes han vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning av den inflytelserike chefredaktören och liberale riksdagsmannen S.A. Hedlund.

Villa Ekeliden Viktor Rydbergs bostad i Djursholm Foto CurmanI Hedlunds gästfria hem fann sig den rotlöse Rydberg väl tillrätta, och nu tillkommer hans märkliga medeltidsroman Singoalla 1857, märklig inte minst för att den för första gången litterärt ger en nyansrik bild av en av Sveriges äldsta invandrargrupper: romerna.

Kärleken mellan zigenerskan Singoalla och adelsmannen Erland Månesköld är en av den svenska litteraturens klassiska kärlekssagor, läst ända in i vår tid och ofta uppmärksammad inte minst bland romerna själva. En opera på bokens tema, av Gunnar de Frumerie, spelas dock tyvärr alltför sällan.

Men det var med sina diktsamlingar, publicerade 1882 och 1891, som Rydbergs rykte som nationalskald skulle spridas. 1884 erbjöds han till och med en professur av den nystartade Stockholms Högskola (föregångare till universitetet) i ”kultur- och konsthistoria”, dit han då flyttade från Göteborg för att bosätta sig i den moderna ”villastaden” Djursholm på Villa Ekeliden (kan beses än idag).

Rydbergs rykte som antikenexpert underströks av romanerna Den siste Athenaren (1859) och Vapensmeden (1891), essäsamlingen Romerska kejsare i marmor (som bl.a. uppmärksammar humanisten Marcus Aurelius, känd för sina dagböcker) och hans fornnordiska studier, publicerade i Fädernas gudasaga (1887) och Studier i germansk mytologi översattes till flera språk, och lästes bl.a. av den unge studenten J.R.R. Tolkien.

Mest berömd blev kanske Rydbergs kritik av den moderna inhumana industrialismen i dikten ”Den nya Grottesången”, om hur jätten Grotte tvingar människorna att slava under omänskliga förhållanden för att framställa guld. Hjalmar Branting skrev syrligt i tidningen Social-Demokraten att dikten inte höll måttet i ”socialistisk mening”. Rydberg hämnades, måhända, när han satt i juryn för ett tryckfrihetsmål som dömde just Branting till en månads fängelse för ”blasfemi”. Han hann också följa sin mentor S.A. Hedlund med en period som liberal riksdagsman.

Men Rydberg spelade stor roll för den tidiga arbetarrörelsen, och lästes mycket. Ernst Wigforss medgav, många år senare, att Viktor Rydberg spelat den allra största roll för honom när han blev socialist (och det var menat som beröm). Så olika kan det vara!

1876 var Rydberg så berömd att han av Bonniers erbjöds att översätta Goethes stora drama

Faust, för ett väldigt honorar om 8.000 riksdaler! Översättningen lästes långt in på 1900-talet.

Om Rydbergs påstådda homosexualitet finns inte mycket skrivet. Greger Eman, tyvärr nu bortgången, har skrivit en intressant uppsats i ämnet. Kärleken till unga gossar var ett antikt drag som Rydberg inspirerades erotiskt av, liksom senare Thomas Mann. Det finns drag av det i Singoalla, och i flera av hans dikter. Rydbergs brev brändes noggrant av hustrun Susen efter hans död 1895, men det är väl känt att han stod på nära fot med filosofen Pontus Wikner, vars homosexualitet inte framställdes i tryck förrän hans dagböcker publicerades 1971 och gjorde honom till lite av en ikon inom gayrörelsen.

Rydberg gick också till försvar för en konstnärsvän med uppsatsen ”Om nakenhet i konsten”, som väckte en hel del anstöt hos konservativa kritiker på sin tid. Hans kritik av statskyrkan i Bibelns lära om Kristus gick inte heller obemärkt förbi. Lite perifert kan också nämnas att Rydberg tidigt profeterade om en kommande ekonomisk stormakt, nämligen Kina!

Idag är Rydbergs namn knappast känt, mer än för texten till Tomten, och Alice Tegnérs julsång Gläns över sjö och strand. Men det finns alltså betydligt mer intressanta saker bakom tomtemasken än dessa, fortfarande, odödliga rader:

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken

 

Mats Myrstener

Ur arkivet

view_module reorder

Från gatan till designavdelningen

Från gatan till designavdelningen Vad är subkulturen? Finns det fortfarande utrymme för en konst som inte låter sig inramas?

Av: David Cardell | Essäer om konst | 14 september, 2006

 Dominospel på gång på synagogans innergård Johny till vänster snappade upp min kamera

Bukharajudar i sidenvägens knutpunkt (Del 3 av 3)

Dagen efter att Johny och jag skilts åt osams på väg mot den andra synagogan, ville jag ställa Johny några frågor med tanke på att jag kanske ändå skulle skriva ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 24 februari, 2017

Kombinationen av nytta och nöje

Klockan är ett. Om tre timmar ska jag ha skrivit färdigt en krönika, vilket jag i och för sig fick veta igår. Så jag borde ju ha haft lite bättre ...

Av: Julie Blomberg Gudmundsson | Gästkrönikör | 26 september, 2008

Alex Gino tillsammans med författarkollegan Sara Lövestam Foto Belinda Graham

Be Who You Are!

Författaren Alex Gino är varm, mysig och trevlig, har en vinnande New York dialekt och ett öppet sätt. Det är svårt att tänka sig Alex förbannad. Men det var tydligen ...

Av: Belinda Graham | Reportage om politik & samhälle | 27 oktober, 2016

Malcolm Cowley, detalj ur bokomslag

Malcom Cowleys brev i urval

Om Malcom Cowley och den förlorade generationen i tjugotalets Paris skriver Ivo Holmqvist.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 14 mars, 2015

Alhazred och Alhazen. H P Lovecraft och verkligheten bakom myten

Howard Phillips Lovecraft uppfann myten om Necronomicon och dess vansinnige författare Abdul Alhazred. På medeltiden levde en verklig arab som mycket väl kan ha inspirerat myten.  Abdul Alhazred var en ...

Av: Rickard Berghorn | Essäer om litteratur & böcker | 18 juli, 2008

Elisabet Lunga

Kan livets smärta förklaras och botas av Billy Idol? Kanske, kanske inte

Vid vissa tillfällen slår livet dig i ansiktet. Hårt och obarmhärtigt snärtar det till dig så att ögonen tåras och kinderna hettar. I det ögonblicket vet du inte ens vad ...

Av: Elisabet Lunga | Gästkrönikör | 22 april, 2015

Tehusens tyrann

Samuel Johnson, enligt en målning av Joshual Reynolds. Tehusens tyrann Han var en svårartat konservativ man, och det mitt i upplysningens och radikalismens stolta tidevarv. Därtill såg han illa intill tidvis blindhet ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 30 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.