Den finska konsten, mellan modernism och tradition

Historiskt är Finland en avkrok, en väg genom skogen mellan Stockholm och S:t Petersburg, en del av Sverige i sex hundra år och under ryskt styre i drygt hundra …Man ...

Av: Niels Hebert | 16 juni, 2008
Essäer om konst

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | 01 november, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Gioacchino Rossini för trettionde gången

I år firar man 30-årsjubileum av Rossini-festivalen i Pesaro, förra gången jag var där firade man 25-årsjubileum. Jag får väl åka dit om fem år igen för att upprätthålla traditionen ...

Av: Ulf Stenberg | 22 augusti, 2009
Reportage om scenkonst

Några hjältar inom bokbranschen

  Några hjältar inom bokbranschen Nikanor Teratologen porträtterar de tre bokförlagen Murbräckan, Leopard och Historiska Media och deras utgivning under 2007. Det blir enligt min mening allt tydligare att det i Sverige ...

Av: Nikanor Teratologen | 25 september, 2007
Kulturreportage

Viktor Rydberg – mer än författaren till Tomten och julsångerna



Viktor Rydberg omkring 1890 Foto  WikipediaI en av mina favorittidskrifter Allt om Historia läser jag om hur den 17-åriga Kalmarflickan Jenny Nyström kom att börja illustrera Viktor Rydbergs julsaga Lille Viggs äfventyr på julafton. Hon läste den på julafton 1871 i Göteborgs Handels -och Sjöfartstidning och skickade hoppfullt några illustrationer till dess chefredaktör Sven Adolf Hedlund.

Så tillkom sagans klassiska illustrationer, många gånger omtryckta i nya upplagor.

Jenny Nyström skulle aldrig bli kvitt sina tomteillustrationer, hon skulle fortsätta med dem livet ut. Hon var konstutbildad, bl.a. i Paris, men tomtarna blev hennes största inkomst, och efter hennes död 1946 fortsatte sonen Curt produktionen.

Sagan handlar om den lille grå tomten, som bjuder pojken Vigg på en åktur med sina små hästar och besöker gårdar med supande och svärande fäder, gnatiga mödrar, elaka bönder och svältande barn, och överallt delar tomten ut sina gåvor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I varje gård möts de av gårdens egen hustomte som berättar om årets mödor, och i konungens slott vägs sedan vid resans slut gott mot ont. I den sista scenen möter de den fattiga mor Gertrud (porträtterad efter Rydbergs älskade fostermor) som också får sin julgåva: pepparkakor, grenljus, och raggsockor.

Viktor Rydberg var vid slutet av 1800-talet en av Sveriges mest uppburna författare, ja närmast att betrakta som en nationalskald. Han föddes 1828 i Jönköping, men blev tidigt moderlös och bortlämnades som s.k. sockenbarn. Hans far var en försupen vaktkonstapel vid stadens fängelse och han hade en svår uppväxt. Hans medkänsla för de som hade det svårt skulle leva med honom livet ut.

Han började tidigt medverka i tidningen Jönköpingsposten, där också hans första s.k. följetongsroman publicerades, med titeln Vampyren. Han introducerade alltså inte bara tomten i svensk litteratur! Vampyren är starkt påverkad av läkaren John Polidoris lilla roman med samma titel, och kräver en liten egen förklaring:

1817 vistades de berömda poeterna lord Byron och Percy Shelley i Schweiz med Shelleys unga hustru Mary och Byrons läkare Polidori. En stormig kväll kom de fyra överens om att skriva varsin skräckberättelse, en genre som var mycket populär under romantiken. Både Byron och Shelley ledsnade snabbt på projektet, men Mary skrev sin världsberömda roman om vetenskapsmannen Victor Frankenstein och hans konstgjorda monster, odödliggjord inom populärkulturen.

Polidoris romantiska vampyrberättelse lär ha porträtterats på lord Byron, därav elegansen och världsvanan hos denna odödliga och blodsugande gestalt. Rydberg övertar i sin följetongsroman t.o.m. huvudpersonens namn av Polidori, lord Ruthwen. Han skrev ytterligare ett par romaner i samma stil, men sedan Jönköpingspostens ägare Johan Sandwall gjort konkurs och rymt till Amerika, anställdes han vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning av den inflytelserike chefredaktören och liberale riksdagsmannen S.A. Hedlund.

Villa Ekeliden Viktor Rydbergs bostad i Djursholm Foto CurmanI Hedlunds gästfria hem fann sig den rotlöse Rydberg väl tillrätta, och nu tillkommer hans märkliga medeltidsroman Singoalla 1857, märklig inte minst för att den för första gången litterärt ger en nyansrik bild av en av Sveriges äldsta invandrargrupper: romerna.

Kärleken mellan zigenerskan Singoalla och adelsmannen Erland Månesköld är en av den svenska litteraturens klassiska kärlekssagor, läst ända in i vår tid och ofta uppmärksammad inte minst bland romerna själva. En opera på bokens tema, av Gunnar de Frumerie, spelas dock tyvärr alltför sällan.

Men det var med sina diktsamlingar, publicerade 1882 och 1891, som Rydbergs rykte som nationalskald skulle spridas. 1884 erbjöds han till och med en professur av den nystartade Stockholms Högskola (föregångare till universitetet) i ”kultur- och konsthistoria”, dit han då flyttade från Göteborg för att bosätta sig i den moderna ”villastaden” Djursholm på Villa Ekeliden (kan beses än idag).

Rydbergs rykte som antikenexpert underströks av romanerna Den siste Athenaren (1859) och Vapensmeden (1891), essäsamlingen Romerska kejsare i marmor (som bl.a. uppmärksammar humanisten Marcus Aurelius, känd för sina dagböcker) och hans fornnordiska studier, publicerade i Fädernas gudasaga (1887) och Studier i germansk mytologi översattes till flera språk, och lästes bl.a. av den unge studenten J.R.R. Tolkien.

Mest berömd blev kanske Rydbergs kritik av den moderna inhumana industrialismen i dikten ”Den nya Grottesången”, om hur jätten Grotte tvingar människorna att slava under omänskliga förhållanden för att framställa guld. Hjalmar Branting skrev syrligt i tidningen Social-Demokraten att dikten inte höll måttet i ”socialistisk mening”. Rydberg hämnades, måhända, när han satt i juryn för ett tryckfrihetsmål som dömde just Branting till en månads fängelse för ”blasfemi”. Han hann också följa sin mentor S.A. Hedlund med en period som liberal riksdagsman.

Men Rydberg spelade stor roll för den tidiga arbetarrörelsen, och lästes mycket. Ernst Wigforss medgav, många år senare, att Viktor Rydberg spelat den allra största roll för honom när han blev socialist (och det var menat som beröm). Så olika kan det vara!

1876 var Rydberg så berömd att han av Bonniers erbjöds att översätta Goethes stora drama

Faust, för ett väldigt honorar om 8.000 riksdaler! Översättningen lästes långt in på 1900-talet.

Om Rydbergs påstådda homosexualitet finns inte mycket skrivet. Greger Eman, tyvärr nu bortgången, har skrivit en intressant uppsats i ämnet. Kärleken till unga gossar var ett antikt drag som Rydberg inspirerades erotiskt av, liksom senare Thomas Mann. Det finns drag av det i Singoalla, och i flera av hans dikter. Rydbergs brev brändes noggrant av hustrun Susen efter hans död 1895, men det är väl känt att han stod på nära fot med filosofen Pontus Wikner, vars homosexualitet inte framställdes i tryck förrän hans dagböcker publicerades 1971 och gjorde honom till lite av en ikon inom gayrörelsen.

Rydberg gick också till försvar för en konstnärsvän med uppsatsen ”Om nakenhet i konsten”, som väckte en hel del anstöt hos konservativa kritiker på sin tid. Hans kritik av statskyrkan i Bibelns lära om Kristus gick inte heller obemärkt förbi. Lite perifert kan också nämnas att Rydberg tidigt profeterade om en kommande ekonomisk stormakt, nämligen Kina!

Idag är Rydbergs namn knappast känt, mer än för texten till Tomten, och Alice Tegnérs julsång Gläns över sjö och strand. Men det finns alltså betydligt mer intressanta saker bakom tomtemasken än dessa, fortfarande, odödliga rader:

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken

 

Mats Myrstener

Ur arkivet

view_module reorder

Tranströmersymposiet – Fåglarna säger ifrån om Nobelpristagaren

Torsdagen den sjätte går sannerligen till hävderna. Omtumlad av Akademiens besked åkte jag ut på landet för att låta höstvindarna svalka poetpannan. Men inte ens där ville vardagslugnet infinna sig ...

Av: Niklas Törnlund | Essäer om litteratur & böcker | 10 oktober, 2011

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Versailles från korridorerna. Intervju med Benoît Jacquot

Filmen ”Farewell My Queen”av Benoît Jacquot är ett ganska kallt och tämligen oengagerat reportage om tre, fyra dagar under ödesåret 1789 i Versailles när den franska monarkin upphör. I centrum ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 30 november, 2012

Att återföda jaget i konsten. Om Pablo Picasso

Fostret var livlöst, lades åt sidan som dödfött. Don Salvador, Pablos farbror blåste cigarrök i näsborrarna på den nyfödde. Picasso vaknade till sin första verklighet. En ingång till existensen, iögonfallande ...

Av: Benny Holmberg | Övriga porträtt | 23 september, 2012

Aruba-minnena

Ett reportage av Björn Gustavsson om Aruba och det Karibiska havet

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 07 juli, 2017

Inte utan att man undrar hur de tänkte

Platåträskorna klapprade mot stengolvet när slöjdläraren kom springande. Han sög tag i min kompis, ruskade om och slängde in honom bland de brädor som staplats mot väggen i korridoren utanför ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 17 januari, 2014

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna   Nina Bouraoui. Foto: Elisabeth Grate Bokförlag Jag plågas av att skriva om döden, jag kan inte skriva om sexualiteten, de båda ämnena tycks mig ...

Av: Thomas Nydahl | Litteraturens porträtt | 05 januari, 2007

Livet på 60 grader 2

 

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 16 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.