Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 augusti, 2016
Resereportage

Liv som inte förtjänar att leva

From the viewpoint of racism, there is no exterior there are no people on the outside. There are only people who should be like us and whose crime is not ...

Av: Kristian Pella | 24 juni, 2011
Agora - filosofiska essäer

Über allen Gipfeln

Kopparstick av Evert A Duyckinick. Über allen Gipfeln Über allen Gipfeln ist Ruh, in allen Wipfeln spürest du kaum einen Hauch; die Vögelein schweigen im Walde. Warte nur, balde ruhest du auch. – Johann Wolfgang von Goethe

Av: Karl-Gösta Engquist | 13 november, 2007
Utopiska geografier

På jakt efter Don Quijote

Alcalá de Henares - en behaglig och vacker stad belägen tre mil öster om Madrid - är känd för åtminstone tre saker: storkarna, universitetet och Cervantes. Ett hundratal storkpar lever ...

Av: Johan Werkmäster | 18 oktober, 2010
Kulturreportage

"Att skriva är att verka..." En palestinsk intellektuell som försökt ta sitt ansvar



YassineJag visste inte att han nyligen hämtat sig efter hjärninfarkt och lungcancer-operation. Sedan den där julidagen har jag hunnit möta Abdel-Qader Yassine några gånger. Och när jag väl kommit över min överdrivna respekt för Yassine upptäckte jag en vänlig och hjälpsam människa - tvärtemot hans rykte som burdus och hårdslående.

Men framför allt har Yassine kommit att betyda mycket för mig genom det han skrivit. Det mesta av vad han producerat har jag läst. Och det är ganska mycket det. Det är alltid kunnigt och beläst med stora, breda perspektiv på historien och samtiden.

En fråga dyker upp i Yassines böcker gång på gång: vad gör du med ditt liv, din stund på jorden? Det är en djupt moralisk fråga. Den har hemsökt författaren under hela hans liv, och han jagar läsaren med den. Yassine låter en inte slingra sig undan, och man har inte en chans att fly. Till slut står man där mot väggen: du har ett ansvar för ditt liv och det kan inte lämpas över på någon annan människa.

När världen ständigt "fördjävligas", som Yassine skulle uttrycka saken, har varje människa ansvar inför hela mänskligheten. Det finns ett djupt engagemang i denna fordran. Men också en obarmhärtig piska. Världsläget kräver hela tiden av Yassine att han skall sätta sig vid sin dator och formulera sig. Det finns något beundransvärt men samtidigt djupt skrämmande i denna vägran att slå sig till ro. Det är en värld utan nåd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Samtidigt finns också en annan sida av Abdel-Qader Yassine. Att han är en människa som faktiskt förverkligat det liv han drömde om. "Visst har jag utfört en hel del men det har inte varit lönearbete eller ålagd plikt utan lustfyllt arbete... Att jag försörjer mig på att göra vad jag vill upphör inte att förvåna mig."

Just resandet är, tillsammans med själva läsandet och skrivandet, det som mer

än något annat kommit att utmärka Yassines liv. Så fort möjligheterna öppnade sig började han resa. Inte som turist, utan för att vidga sin egen värld. Och insikterna från mötena med världens förtryckta har kommit att bestämma hela hans liv och verk. De många reserapporterna - från Kina, Indien, Kuba, och flera andra länder - skildrar världen ur ett annat perspektiv och ser den med de fattigas ögon. Fram stiger jordens fördömda folk med sina rika kulturer.

Därmed är uppgiften given: det gäller att spräcka den offentliga lögnen, alla de många ord som skall dölja den blodiga verkligheten. Först då kan vi ta ställning och agera. "Att skriva är att verka. Ett medvetandegörande som förändrar världen."

Vindarna har hunnit vända några gånger under hans mer än 30 år som fri

skriftställare, och möjligheterna att verka har skiftat. I längden vinner det respekt med någon som går sin egen väg utan hela tiden blicka åt sidorna.

Abdel-Qader Yassine har behållit sina grundvärderingar och vägrat anpassa sig efter vad som är konjunkturlämplig sanning.

Det är ständigt denne Yassine som gör sig hörd med böcker, debattartiklar, tal... Samtidigt är han som få andra bespottad och ständigt uträknad. Själv är jag, förstås, inte alltid överens med honom. Men det finns en ömsesidig respekt mellan mig som kristen och honom som kommunist och därmed en möjlighet att resonera. Annorlunda är det med många av dem som kritiserar och avfärdar Abdel-Qader Yassine. Har de egentligen läst honom och bemödat sig om att ta reda på vad han faktiskt sagt och inte?

Den Abdel-Qader Yassine som nästa vecka fyller 67 år är en stor palestinsk intellektuell. En man som försökt ta sitt ansvar, och som påfallande ofta lyckats ta till vara de möjligheter som öppnats för att verka. Må han leva i hundrade produktiva år!

Ny syn på exilen

Det är en av de ljuva sommardagarna. Ve ses på ett utekafé. Abdel-Qader Yassine är åter i mediernas blickpunkt, eftersom han har kommit ut med självbiografin Utstøtt. Jag undrar varför han skrivit sina memoarer.

Har det med åldern att göra?

Han berättar att det egentligen föranleddes av att han efter 40 år återvnde till Palestina, dit han var inbjuden på en middag till hans ära.

-Jag kände då att det var en cirkel som fullbordades. Där var 500 människor som hyllade mig och jag blev så i vassen rörd. Allt var förlåtet.

Mötet med människorna i palestinska byar och flyktingläger förlöste Abdel-Qader Yassine och allt det gamla var borta.

Även det bittra och smärtsamma minnena?

- Jag är förhindrat att skriva utförligt om mitt liv, eftersom jag inte kan befria mig från mina mänskliga åtaganden. I Palestina finns ett ordspråk som säger: "Det man talar om i hemmet talar man inte om på torget." Författarskapet är mitt torg och jag kan inte ställa mig där och pinka. I boken gör jag ett snitt i mitt liv.

När jag läser flera av Yassines artiklar slås jag av hur vackert han behandlar det svenska språket. Det är en sann njutning!

Jag förstår att Yassine har talang för språk. Men hur kunde han lära sig svenska så snabbt?

- Jag började på en kurs i svenska för invandrare, men jag kunde inte engagera mig i meningar som "Nu går fru Persson till affären." Det gick inte!! I stället studerade han August Strindbergs Fröken Julie. Från den första tiden i Sverige läste han också Dagens Nyheter.

Hur var det att leva och arbeta i Sverige? Vad saknade han?

-Allt! Jag saknade praktiskt taget allt. De första åren var svåra men det som gjorde den uthärdliga var att jag gave mig in i studier och skrev.

Han nämns ibland som ett föredöme: invandraren som har lyckats i det nya landet.

- Det är på gott och ont, jag får representera en företeelse i stället för att vara mig själv, Jag har skrivit mycket om exil förut och nu har jag utvecklat mina tankar. Jag vill visa att det går att ha ett bra liv i exil, något som nästan aldrig sägs i debatten," säger han.

 

Pia Brimstedt

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Jonas Wessel. Embryots iakttagelser

Far har imponerande ärr efter cykelolyckan, som skedde i alléns dystra dunkel. I fallet sprack en luktflaska av kristall och man meddelar om tidssjukdomar via telefon från Marrakech. Far avfärdar det som efemära fenomen och förgyller ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 16 december, 2013

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Knut Hamsun porträtterad av  Alfredo Andersen

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 1

Om det inte finns glädje i människolivet är det inte mycket värt. Det är då knappast mödan värt att sträva vidare. Den som inte vet vad glädje är kan inte ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 19 augusti, 2017

Burroughsparasiten

”Every man has inside himself a parasitic being who is acting not at all to his advantage.”– William S. Burroughs  Jag ser dig i din Brooks Brothers-kostym med väst, din blårandiga ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 14 april, 2013

Frost

Märkligt det, vad det nu kan benämnas som, kännas som, vara eller förnimmas som. Det som fyller upp en tomhet, det som ständigt är, när inget finns att ta på ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 04 mars, 2014

Gustav Holm, tredje från vänster  i Qaqortoq, Greenland, år 1894

Min farfar var aldrig på Svalbard

När jag ser den svenska sångerskan Tove Styrke som går omkring i de övergivna skolsalarna, de ödsliga korridorerna och den tömda simbassängen i musikvideon till låten Borderline så kommer jag ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 19 juni, 2016

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 01 Maj, 2017

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.