David Bowie spelar på Tweeter Center utanför Chicago, augusti 2002. Foto: Adam Bielawski.

”I had so many dreams, I had so many breakthroughs”

Efter att ha kämpat mot cancern i ett och ett halvt år avled David Bowie i stillhet på söndagen, 69 år gammal. Hans sista skiva ”Blackstar” gavs ut på hans ...

Av: Peter Sjöblom | 11 januari, 2016
Musikens porträtt

J. M. G. Le Clézio, Hunger i Nobelklass

Jean-Marie Gustave Le Clézio. Foto: Jacques SassierNobelpristagaren J. M. G. Le Clézio är en mycket produktiv författare. Senaste romanen publicerades den andra oktober av Gallimard: Ritournelle de la faim (ungefär: ...

Av: Daniel Pedersen | 13 oktober, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Mediation i Tibet. Bild: Guido Zeccola

Asiens helande inverkan

Varför har discipliner från Asien en botande (helande) inverkan på oss?

Av: Nina Michael | 07 juli, 2015
Gästkrönikör

Försök till samtal med Mästaren

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Percival | 04 november, 2012
Essäer om religionen

Marinetti och futuristen Gud



Filippo Tommaso MarinettiBerättar les cahiers du situationism som under maj 1968 vissa aktivister tog, för att provocera de dogmatiska maoisterna under ett studentmöte, en kort manifest upp.

I manifestet talades det bland annat om att progressivt avskaffa och nationalisera den privata egendomen, om hur arbetarklassen skulle bidra till fabrikernas utveckling, om löntagarfonder, om 8 timmars arbetsdag, om jämställdheten mellan könen, om att avskaffa katolicismen samt om automatisk konfiskering av all kyrkoegendom, och om mycket annat. Efter läsningen följde en lång applåd som dock snabbt övergick till skrik och slagsmål efter att en av de anarkistiska provokatörerna avslöjade att texten var tagen ur il programma di Sansepolcro (Sansepolcros manifest, efter ett torg i Milano) som var skriven av Benito Mussolini 1919 och som lagt grunden för fascismens första period. .

Bland de som undertecknat manifestet fanns poeten Filippo Tommaso Marinetti som delegat och ledare till Partito Politico Futurista. Marinetti hade redan tidigare yttrat sig ”mot påvestolen och den katolska mentaliteten, cistern och behållare till alla former av reaktion och antimodernism”. Poeten ville också ersätta ”den aktuella antiklerikalismen som är retorisk och moderat med en aktiv och våldsam antiklerikalism som ska vara i stånd att befria nationen från präster och religion och utvisa dem till en plats där de ska långsamt dö”. 

Dessa ”teorier” finner vi redan 1912 i Marinettis bok L’aereoplano del papa (Påvens flygplan) där fadern till det futuristiska manifestet vill bli av med Vatikanen och förklarar krig mot ”det bigotta Österrike”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 Antiklerikalismen präglade den italienska futurismen totalt, från 1909 fram till Marinettis död, med idéer om hastighet, materialism, modernism och så vidare.
Marinetti var, enligt egen utsago, nationalist, antipacifist, antiborgerlig, antiklerikal och antisocialist. En sorts anarkism, med andra ord, starkt färgad av högerpopulism.

1909 publicerade Marinetti en absurd och skandalös roman, Mafarka, le futurist (Futuristen Mafarka).

Boken censurerades men gavs ut på italienska bara några år senare. Mafarka är en svart kung som erövrar världen, han förvandlas till mekanisk fågel och har samlag med tiotusentals kvinnor som han förför eller våldtar. En antiromantisk och nietzscheansk roman som gavs ut i flera censurerade versioner efter den första och som först 2004 blev publicerad utan censur. En Vertigo bok ska jag säga!

”Den antimetafysiska Marinetti”, skriver Julius Evola, ”hade idéer som var den totala motsatsen till mina egna. Marinetti själv skrev till mig efter han läst en bok jag skrivit, att han kände sig närmare en eskimå än min tankevärld”.

 Men när man är så våldsamt mot all metafysik och transcendens riskerar man att bli en Guds änka som tror på spiritismen.

Filippo Tommaso Marinetti var vän med den triestinska poetinnan och mediumet Nella Doria Cambon, vän bland andra till Italo Svevo och Gabriele D’Annunzio. En verklig mystiker som skrev böcker som Il Convegno celeste (Det himmelska mötet), La logica poetica (Den poetiska logiken) och bidrog inte bara lite till den ockulta aspekten av fascismen. Cambon organiserade seanser där Marinetti deltog ganska ofta.

 Men Marinettis mysticism var materialistisk, han trodde på en andlighet i stånd att förvandlas till materia. En materians mystik som påminner om Bergsons vitalism och tro på en materia starkare än Gud. Marinetti själv berättade att han brukade falla på knä och kontemplera sin sänglampa ty i henne rörde sig ”den gudomliga hastigheten”.

 Under 1930-talet startade Marinetti en konströrelse som han kallade Arte Sacra Futurista, där han påstod att ”bara de futuristiska konstnärerna tvingar konsten att fråga sig kring Samtidigheten och på det här sättet är i stånd att bättre förtidliga dogma som den heliga trefaldigheten, den obefläckade avlelsen och Kristus lidelse”.

 Kristna doktriner, till och med katolska. 
Kom Marinetti tillbaka till Gud?

 Samma år som han dog 1944, skrev Marinetti L’aereopoema di Gesù (Jesus flygpoem) där han, med palinodisk emfas skriver om ”illusionen att vara i metall medan man bara är fattigt gråtande kött”.

Han skrev också en dikt bara timmar före sin död: Quarto d’ora di poesia per la X Mas (en poetisk kvart för den tionde Mas kombattanter) där han på något sätt tycks ha återfunnit kärleken till Gud, om än våldsamt och vitalistiskt: ”Jag skriker inte till er, vi ses i Paradiset, ty där var ni tvungna att lyda Guds oändliga och rena kärlek medan ni vill nu slåss med en armé av resonemanger. Då säger jag er, framåt med pansar!”

Guido Zeccola

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Bild av Anikó Bodoni Lind

Den fria rörligheten

Under Naturmorgons tidiga timmar i P 1 kunde man häromdagen lyssna till den önskade fria rörligheten. Det handlade då om djur det vill säga. vargar. En specialist önskade sig en ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2016

F. W. Murnau under en filminspelning 1920. Foto Public Domain Wikipedia

F. W. Murnaus två kärlekar

Film är ett bildmedium. En sats som tål att upprepas. Men varför då? Varför upprepa något som alla kan skriva under på?

Av: Ulf Stenberg | Filmens porträtt | 14 februari, 2016

Jenny Berggren Keljevic

Är du i kärlek eller i lust?

Vi har väl alla någon gång kommit till den punkten i olika relationer då det antingen utvecklas eller börjar slita i kanterna på ett eller annat sätt. Ibland händer det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 30 juni, 2017

 Rafael Filosofskolan i Aten. Bild Wikigeeks

Mellan Skylla och Karybdis

”Det bästa hos kristendomen är ett liv värdigt Kristus. Där det finns skall vi inte vara så snara till att misstänka människor för irrlära.” (Ur Johan Huizinga: ”Erasmus”)

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 16 Maj, 2017

Lord Byron i Venedig

Dunk DUNK, dunk DUNK, dunk DUNK. Han går där uppe på golvet, det golv som är vårt tak, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Vi bor i Palazzo Mocenigo, i ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 09 februari, 2010

Den avtrubbade framtiden är redan här

Förhållandet mellan fiktion och verklighet tycks mer och mer glida in i en gråzon av “transparens”. Jag menar inte i mitt eget huvud, även om det säkert stämmer där också ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 26 augusti, 2011

Konstnärligt skapande inom buddhismen

Gunilla Nordlund om bodhisatvan Thang-Stong Gyal-Po och  -ace lhamo - den tibetanska  operans  födelse och utveckling. Vem var Thang-stong Gyal-po? Thang-stong Gyal-po* levde mellan 1361 -1485  och uppnådde en ålder av ...

Av: Gunilla Nordlund | Essäer om religionen | 06 april, 2009

Mediabilden av invandrare

"Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också.Det är inte kunskap  vi saknar.Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna." (Sven Lindkvist: Utrota varenda ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Essäer om samhället | 06 februari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts